Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Hemicoelus fulvicornis

Organismgrupp Skalbaggar, Ängrar, trägnagare m.fl. Hemicoelus fulvicornis
  Skalbaggar, Ängrar, trägnagare m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En ca 4 mm lång, smal och cylindriskt byggd skalbagge. Kroppsfärgen är mörkbrun till svart, men ben och antenner är rödbruna. Antennernas tre yttersta leder är kraftigt förlängda.
Utbredning
Länsvis förekomst för Hemicoelus fulvicornis Observationer i  Sverige för Hemicoelus fulvicornis
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd från Skåne till Dalarna. Arten förekommer dessutom i Danmark och Finland samt i Mellan- och Sydeuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larvutvecklingen sker i hård och torr, död ved av olika lövträd, t.ex. hassel, hagtorn, avenbok och lönn. Främst i grenar och tunna stammar, men även i skadade stampartier på levande träd. Utbredd från Skåne till Dalarna. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (100-600). Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (400-2400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i hård och torr, död ved av olika lövträd, t.ex. hassel, hagtorn, avenbok och lönn. Främst i grenar och tunna stammar, men även i skadade stampartier på levande träd. Angriper oftast stående, döda träd och buskar samt levande träd med stamskador. Angreppen sker år efter år i samma veddel och veden blir till stora delar uppäten av larverna. I Sverige är arten kläckt ur hassel (tillsammans med Anobium costatum) samt ur hagtorn och avenbok. I Uppland är arten under flera år observerad på ett torrt stamparti på en stor, levande lönn. I Dalarna, där den är fångad i en bränd barrskog, måste den utnyttja något annat värdträd. I Danmark är arten påträffad i poppel, pil och lind. Larvutvecklingen är förmodligen tvåårig och förpuppningen verkar ske på försommaren. Den fullbildade skalbaggen är kvällsaktiv, och påträffas under senare hälften av juni samt under hela juli då den kryper på de angripna stamdelarna.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· almar
· almar
· aplar
· aplar
· asp
· asp
· avenbok
· avenbok
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· hagtornar
· hagtornar
· hassel
· hassel
· popplar
· popplar
· skogsalm
· skogsalm
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
· viden
· viden
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Ptinidae (trägnagare), Släkte Hemicoelus, Art Hemicoelus fulvicornis (Sturm, 1837) Synonymer Anobium fulvicorne Sturm, 1837

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i hård och torr, död ved av olika lövträd, t.ex. hassel, hagtorn, avenbok och lönn. Främst i grenar och tunna stammar, men även i skadade stampartier på levande träd. Utbredd från Skåne till Dalarna. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (100-600). Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (400-2400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En ca 4 mm lång, smal och cylindriskt byggd skalbagge. Kroppsfärgen är mörkbrun till svart, men ben och antenner är rödbruna. Antennernas tre yttersta leder är kraftigt förlängda.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Hemicoelus fulvicornis

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Hemicoelus fulvicornis

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd från Skåne till Dalarna. Arten förekommer dessutom i Danmark och Finland samt i Mellan- och Sydeuropa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Bostrichoidea  
  • Familj
    Ptinidae - trägnagare 
  • Underfamilj
    Anobiinae  
  • Tribus
    Anobiini  
  • Släkte
    Hemicoelus  
  • Art
    Hemicoelus fulvicornis(Sturm, 1837)
    Synonymer
    Anobium fulvicorne Sturm, 1837

Larvutvecklingen sker i hård och torr, död ved av olika lövträd, t.ex. hassel, hagtorn, avenbok och lönn. Främst i grenar och tunna stammar, men även i skadade stampartier på levande träd. Angriper oftast stående, döda träd och buskar samt levande träd med stamskador. Angreppen sker år efter år i samma veddel och veden blir till stora delar uppäten av larverna. I Sverige är arten kläckt ur hassel (tillsammans med Anobium costatum) samt ur hagtorn och avenbok. I Uppland är arten under flera år observerad på ett torrt stamparti på en stor, levande lönn. I Dalarna, där den är fångad i en bränd barrskog, måste den utnyttja något annat värdträd. I Danmark är arten påträffad i poppel, pil och lind. Larvutvecklingen är förmodligen tvåårig och förpuppningen verkar ske på försommaren. Den fullbildade skalbaggen är kvällsaktiv, och påträffas under senare hälften av juni samt under hela juli då den kryper på de angripna stamdelarna.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Triviallövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· aplar - Malus (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· hagtornar - Crataegus (Har betydelse)
· hassel - Corylus avellana (Viktig)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· viden - Salix (Har betydelse)
Levande träd (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Arten hotas av bristen på torr, död ved i såväl skogsmark som parker.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Spar stående, döda lövträd samt levande träd med stamskador som levererar döda stamdelar. Var försiktig vid röjning i gamla hässlen och lämna kvar ett antal stammar i gamla hasselrunnor.

Ehnström, B. 1983. Faunistiska anteckningar över trädskalbaggar. Ent. Tidskr. 104: 77.

Lindgren, L. A. H. 1945. Entomologiska notiser 2. Ent. Tidskr. 66: 75.

Palm, T. 1951. Anteckningar om svenska skalbaggar. VI. Ent. Tidskr. 72: 47.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 277.

Palm, T. 1986. Skalbaggsstudier på Stenshuvud. Ent. Tidskr. 106: 55–56.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Bostrichoidea  
  • Familj
    Ptinidae - trägnagare 
  • Underfamilj
    Anobiinae  
  • Tribus
    Anobiini  
  • Släkte
    Hemicoelus  
  • Art
    Hemicoelus fulvicornis, (Sturm, 1837)
    Synonymer
    Anobium fulvicorne Sturm, 1837
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.