Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bokblombock

Organismgrupp Skalbaggar, Långhorningar Stictoleptura scutellata
Bokblombock Skalbaggar, Långhorningar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En stor, c:a 20 mm lång, svart skalbagge med långa ben och antenner. Arten har ganska tydlig, gles, ljus behåring och grov, ojämn skulptur på ovansidan av kroppen.
Utbredning
Länsvis förekomst för bokblombock Observationer i  Sverige för bokblombock
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Påträffad i Skåne, Blekinge, Halland, Småland och Öland. Arten är dessutom påträffad i Danmark samt i Mellan- och Sydeuropa, och förekommer vidaren från Turkiet och Kaukasus bort till norra Iran.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Larvutvecklingen sker i torr, hård solexponerad bokved, främst i övre delen av högstubbar, även i skadade stamdelar på levande träd samt i på marken liggande grövre gren- och stamdelar. Arten är även sällsynt påträffad i andra trädslag, från utlandet anges ek, klibbal, björk och hassel. Påträffad i Skåne, Blekinge, Halland, Småland och Öland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (80-175). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (320-700) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i torr, hård solexponerad bokved, främst i övre delen av högstubbar, även i skadade stamdelar på levande träd samt i på marken liggande grövre gren- och stamdelar. Arten är även sällsynt påträffad i andra trädslag, från utlandet anges ek, klibbal, björk och hassel. Angreppen kan fortgå under många år i samma stamdelar. Larvutvecklingen tar tre år eller mera i anspråk och förpuppningen sker i början av juni. Den fullbildade skalbaggen visar sig framme från midsommartid och en månad framåt. Den påträffas främst krypande på eller flygande runt de träd där den utvecklats. Bokblombocken besöker även blommor, men ej så ofta som många av sina släktingar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· klibbal
· klibbal
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· spenört
· spenört
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
· björkar
· björkar
· bok
· bok
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cerambycidae (långhorningar), Släkte Stictoleptura, Art Stictoleptura scutellata (Fabricius, 1781) - bokblombock Synonymer Corymbia scutellata (Fabricius, 1781), Anoplodera scutellata (Fabricius, 1781), Leptura scutellata (Fabricius, 1781), Paracorymbia scutellata (Fabricius, 1781)

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i torr, hård solexponerad bokved, främst i övre delen av högstubbar, även i skadade stamdelar på levande träd samt i på marken liggande grövre gren- och stamdelar. Arten är även sällsynt påträffad i andra trädslag, från utlandet anges ek, klibbal, björk och hassel. Påträffad i Skåne, Blekinge, Halland, Småland och Öland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (80-175). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (320-700) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)).

Åtgärdsprogram Fastställt
En stor, c:a 20 mm lång, svart skalbagge med långa ben och antenner. Arten har ganska tydlig, gles, ljus behåring och grov, ojämn skulptur på ovansidan av kroppen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bokblombock

Länsvis förekomst och status för bokblombock baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bokblombock

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Påträffad i Skåne, Blekinge, Halland, Småland och Öland. Arten är dessutom påträffad i Danmark samt i Mellan- och Sydeuropa, och förekommer vidaren från Turkiet och Kaukasus bort till norra Iran.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Lepturinae  
  • Tribus
    Lepturini  
  • Släkte
    Stictoleptura  
  • Art
    Stictoleptura scutellata(Fabricius, 1781) - bokblombock
    Synonymer
    Corymbia scutellata (Fabricius, 1781)
    Anoplodera scutellata (Fabricius, 1781)
    Leptura scutellata (Fabricius, 1781)
    Paracorymbia scutellata (Fabricius, 1781)

Larvutvecklingen sker i torr, hård solexponerad bokved, främst i övre delen av högstubbar, även i skadade stamdelar på levande träd samt i på marken liggande grövre gren- och stamdelar. Arten är även sällsynt påträffad i andra trädslag, från utlandet anges ek, klibbal, björk och hassel. Angreppen kan fortgå under många år i samma stamdelar. Larvutvecklingen tar tre år eller mera i anspråk och förpuppningen sker i början av juni. Den fullbildade skalbaggen visar sig framme från midsommartid och en månad framåt. Den påträffas främst krypande på eller flygande runt de träd där den utvecklats. Bokblombocken besöker även blommor, men ej så ofta som många av sina släktingar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Triviallövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· klibbal - Alnus glutinosa (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· spenört - Laserpitium latifolium (Har betydelse)
Levande träd (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
Arten är mycket lokalt förekommande och knuten till de få bestånd vi har kvar i landet med högstubbar av bok eller gamla grova, levande bokar med döda toppdelar. De flesta av dessa lokaler är mycket begränsade areellt och det föreligger därför en stor risk att kontinuitetsglapp i tillgången på lämplig död ved inträffar.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Fler äldre bokbestånd i södra Sverige bör avsättas som naturreservat. Detta gäller främst Häckebergaområdet i Skåne. Bokhögstubbar i kulturskogen bör även sparas, liksom enstaka gamla toppdöda träd. I samband med att man avvecklar skärmar av bok bör man spara delar av dessa som naturvårdsträd för framtiden.

Åtgärdsprogram Fastställt

Leiler, T.-E. 1961. Anteckningar om svenska coleopterers utbredning och levnadssätt. Opusc. Ent. 26: 205.

Lundberg, S. 1993. Skalbaggar i Hornsö- och Strömsrumstrakten i östra Småland. Ent. Tidskr. 114: 92.

Nilsson, S. G. & Baranowski, R. 1995. Bokskogens hotade vedskalbaggar: 1. Bokblombocken Anoplodera scutellaris (Cerambycidae). Ent. Tidskr. 116: 13–19.

Palm, T. 1953. Anteckningar om svenska skalbaggar. VII. Ent. Tidskr. 74: 19.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 312.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Lepturinae  
  • Tribus
    Lepturini  
  • Släkte
    Stictoleptura  
  • Art
    Stictoleptura scutellata, (Fabricius, 1781) - bokblombock
    Synonymer
    Corymbia scutellata (Fabricius, 1781)
    Anoplodera scutellata (Fabricius, 1781)
    Leptura scutellata (Fabricius, 1781)
    Paracorymbia scutellata (Fabricius, 1781)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.