Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tvåfläckig snabbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Anthicus bimaculatus
Tvåfläckig snabbagge Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En ljust gulbrun, myrlik skalbagge som blir 3,5 mm lång och har kraftiga ben. Huvudet är påfallande brett. På täckvingarna finns en tydlig svart fläck bakom mitten. I spetsen av främre skenbenet finns en taggformad förlängning.
Utbredning
Länsvis förekomst för tvåfläckig snabbagge Observationer i  Sverige för tvåfläckig snabbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Funnen i spridda landskap från Skåne till Norrbotten. Känd från alla de Nordiska länderna och Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Västeuropa österut till östra Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Lever på vegetationsfattig, gärna fuktig sandmark, dels i flygsandområden vid havet, dels på stränder såväl i inlandet som längs kusterna, även i sandtag. Larverna livnär sig av döda växtdelar. Känd från Skåne, Blekinge, Halland, Gotland, Närke, Uppland, Västmanland, Värmland, Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (60-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (240-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Lever på vegetationsfattig, gärna fuktig sandmark, dels i flygsandområden vid havet, dels på stränder såväl i inlandet som längs kusterna, även i sandtag. Larverna livnär sig av döda växtdelar. Den fullbildade skalbaggen är mest aktiv i skymningen och tillbringar dagen nedgrävd i sanden.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Havsstrand
Havsstrand
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Havsstrand
Havsstrand
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Anthicidae (kvickbaggar), Släkte Anthicus, Art Anthicus bimaculatus (Illiger, 1801) - tvåfläckig snabbagge Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Lever på vegetationsfattig, gärna fuktig sandmark, dels i flygsandområden vid havet, dels på stränder såväl i inlandet som längs kusterna, även i sandtag. Larverna livnär sig av döda växtdelar. Känd från Skåne, Blekinge, Halland, Gotland, Närke, Uppland, Västmanland, Värmland, Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (60-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (240-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
En ljust gulbrun, myrlik skalbagge som blir 3,5 mm lång och har kraftiga ben. Huvudet är påfallande brett. På täckvingarna finns en tydlig svart fläck bakom mitten. I spetsen av främre skenbenet finns en taggformad förlängning.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för tvåfläckig snabbagge

Länsvis förekomst och status för tvåfläckig snabbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för tvåfläckig snabbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Funnen i spridda landskap från Skåne till Norrbotten. Känd från alla de Nordiska länderna och Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Västeuropa österut till östra Ryssland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Anthicidae - kvickbaggar 
  • Underfamilj
    Anthicinae  
  • Tribus
    Anthicini  
  • Släkte
    Anthicus  
  • Art
    Anthicus bimaculatus(Illiger, 1801) - tvåfläckig snabbagge

Lever på vegetationsfattig, gärna fuktig sandmark, dels i flygsandområden vid havet, dels på stränder såväl i inlandet som längs kusterna, även i sandtag. Larverna livnär sig av döda växtdelar. Den fullbildade skalbaggen är mest aktiv i skymningen och tillbringar dagen nedgrävd i sanden.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark, Havsstrand, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Havsstrand, Blottad mark, Öppen fastmark, Sötvattensstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Exploatering av sandstränder. Bland annat kan badaktiviteter vara ett hot mot arten.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Undvik i görligaste mån exploatering av fyndlokalerna.

Fogelqvist, G. 1922. Coleopterologiska anteckningar från Halland. Ent. Tidskr. 43: 192–194.

Lindroth, C. H. 1933. Olikfotade skalbaggar, Heteromera. Svensk Insektfauna Nr. 27.

Lundberg, S. 1976. Bidrag till kännedom om svenska skalbaggar. 16 (Coleoptera). Ent. Tidskr. 97: 15–20.

Lundberg, S. 1981. Gotska Sandöns skalbaggsfauna - nytillskott och intressanta arter. Ent. Tidskr. 102: 147–154.

Palm, T. 1938. Bidrag till kännedomen om den skånska coleopterfaunan. 2. Kåsebergatrakten. Opusc. Ent. 3: 38–49.

Ringdahl, O. 1921. Bidrag till kännedom om de skånska stranddynernas insektsfauna. Ent. Tidskr. 42: 21–49, 65–92.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Anthicidae - kvickbaggar 
  • Underfamilj
    Anthicinae  
  • Tribus
    Anthicini  
  • Släkte
    Anthicus  
  • Art
    Anthicus bimaculatus, (Illiger, 1801) - tvåfläckig snabbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.