Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  hålträdsklokrypare

Organismgrupp Spindeldjur, Klokrypare Anthrenochernes stellae
Hålträdsklokrypare Spindeldjur, Klokrypare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En cirka 2,5 mm lång klokrypare med slank kroppsform och tunna hår på kroppen. Pedipalpernas fingrar är starkt krumböjda så att dess insidor inte alls möts kant i kant. Framkroppens sidor nästan parallella med mjuk rundning framåt. Den bakre tvärfåran på ryggskölden/framkroppen har i bakkanten en liten trekantig grop. Se vidare Gärdenfors och Wilander 1992.
Utbredning
Länsvis förekomst för hålträdsklokrypare Observationer i  Sverige för hålträdsklokrypare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten beskrevs av Lohmander på basis av fynd, från Slottsskogen i Göteborg (1938) resp. Dyrehaven i Köpenhamn (1886). Fram till 1990 fanns bara ett fåtal fynd i Sverige, men efter 1990 har arten hittats på drygt 75 lokaler. Utbredningens tyngdpunkt ligger i Östergötland, plus delar av Närke och Södermanland. Utanför området finns isolerade lokaler i Västergötland, Småland, Halland, Skåne, Blekinge och på Gotland. Kunskapen om hålträdkryparens förekomster har ökat drastiskt då flera specialinventeringar av hålträdfaunan har gjorts. Den kända totalutbredningen omfattar i övrigt endast norra Själland i Danmark (1986), Polen, Tyskland, Tjeckien och Lettland. En stor del av den kända utbredningen ligger dock i Sverige, vilket gör att vi har ett stort ansvar för hålträdklokryparens fortbestånd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Arten har en sydöstlig utbredning jmf med Sverige. I Sverige funnen från Skåne till södra Gästrikland med tyngdpunkt på Östergötland. Arten är funnen i grova gamla ihåliga träd gärna med fågel- el insektsbon, alltid med krävande följearter. Har först i sen tid uppmärksammats och de flesta fynden är från 1990 och senare. Grova hålträd (ädellöv) i det betade landskapet har minskat i artens kärnområdet i östra Götaland. Arten är uppmärksammad genom ÅGP och Habitatdirektivet så den är relativt väl eftersökt jmf med andra klokrypare. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (75-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 450 (300-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Arten lever bland trämjöl ”mulm” i stam- och grenhåligheter i äldre lövträd, påträffad i bok, lind, ek och asp. Flera fynd har gjorts i anslutning till djurbon (fåglar, getingar, bin, myror). Den är funnen i slutna naturskogar, i skogsliknande parker och i ädellövträdsdominerade hagmarker, i samtliga fall dock platser med en lång trädkontinuitet. De flesta lokalerna hyser ett anmärkningsvärt stort antal andra rödlistade arter, vilket tyder på att hålträdklokryparen har strikta miljökrav och ett högt signalvärde. Ett av fynden utgjordes av 40 honor fastklamrade vid en harkrank (Ctenophora pectinicornis) som utvecklas i murken ved i ihåliga träd, flera andra har hittats på benen av olika flugor. Detta antyder att arten sprider sig foretiskt med insekter mellan olika träd. Klokrypare är rovdjur på mindre leddjur som hoppstjärtar och kvalster.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· bok
· bok
· skogsek
· skogsek
· skogslind
· skogslind
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Arachnida (spindeldjur), Ordning Pseudoscorpiones (klokrypare), Familj Chernetidae (blindklokrypare), Släkte Anthrenochernes, Art Anthrenochernes stellae Lohmander, 1939 - hålträdsklokrypare Synonymer hålträdklokrypare

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten har en sydöstlig utbredning jmf med Sverige. I Sverige funnen från Skåne till södra Gästrikland med tyngdpunkt på Östergötland. Arten är funnen i grova gamla ihåliga träd gärna med fågel- el insektsbon, alltid med krävande följearter. Har först i sen tid uppmärksammats och de flesta fynden är från 1990 och senare. Grova hålträd (ädellöv) i det betade landskapet har minskat i artens kärnområdet i östra Götaland. Arten är uppmärksammad genom ÅGP och Habitatdirektivet så den är relativt väl eftersökt jmf med andra klokrypare. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (75-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 450 (300-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Konventioner Habitatdirektivets bilaga 2
Åtgärdsprogram Utgått ur ÅGP
En cirka 2,5 mm lång klokrypare med slank kroppsform och tunna hår på kroppen. Pedipalpernas fingrar är starkt krumböjda så att dess insidor inte alls möts kant i kant. Framkroppens sidor nästan parallella med mjuk rundning framåt. Den bakre tvärfåran på ryggskölden/framkroppen har i bakkanten en liten trekantig grop. Se vidare Gärdenfors och Wilander 1992.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för hålträdsklokrypare

Länsvis förekomst och status för hålträdsklokrypare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för hålträdsklokrypare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten beskrevs av Lohmander på basis av fynd, från Slottsskogen i Göteborg (1938) resp. Dyrehaven i Köpenhamn (1886). Fram till 1990 fanns bara ett fåtal fynd i Sverige, men efter 1990 har arten hittats på drygt 75 lokaler. Utbredningens tyngdpunkt ligger i Östergötland, plus delar av Närke och Södermanland. Utanför området finns isolerade lokaler i Västergötland, Småland, Halland, Skåne, Blekinge och på Gotland. Kunskapen om hålträdkryparens förekomster har ökat drastiskt då flera specialinventeringar av hålträdfaunan har gjorts. Den kända totalutbredningen omfattar i övrigt endast norra Själland i Danmark (1986), Polen, Tyskland, Tjeckien och Lettland. En stor del av den kända utbredningen ligger dock i Sverige, vilket gör att vi har ett stort ansvar för hålträdklokryparens fortbestånd.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Chelicerata - palpkäkar 
  • Klass
    Arachnida - spindeldjur 
  • Ordning
    Pseudoscorpiones - klokrypare 
  • Familj
    Chernetidae - blindklokrypare 
  • Släkte
    Anthrenochernes  
  • Art
    Anthrenochernes stellaeLohmander, 1939 - hålträdsklokrypare
    Synonymer
    hålträdklokrypare

Arten lever bland trämjöl ”mulm” i stam- och grenhåligheter i äldre lövträd, påträffad i bok, lind, ek och asp. Flera fynd har gjorts i anslutning till djurbon (fåglar, getingar, bin, myror). Den är funnen i slutna naturskogar, i skogsliknande parker och i ädellövträdsdominerade hagmarker, i samtliga fall dock platser med en lång trädkontinuitet. De flesta lokalerna hyser ett anmärkningsvärt stort antal andra rödlistade arter, vilket tyder på att hålträdklokryparen har strikta miljökrav och ett högt signalvärde. Ett av fynden utgjordes av 40 honor fastklamrade vid en harkrank (Ctenophora pectinicornis) som utvecklas i murken ved i ihåliga träd, flera andra har hittats på benen av olika flugor. Detta antyder att arten sprider sig foretiskt med insekter mellan olika träd. Klokrypare är rovdjur på mindre leddjur som hoppstjärtar och kvalster.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog, Trädbärande gräsmark, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Avverkning av gamla lövträd, såväl levande träd med håligheter som högstubbar och lågor men även plombering av trädhåligheter utgör direkta hot mot artens begränsade livsmiljö. Detta gäller såväl slutna bestånd som, hagmarksträd, parkträd och sannolikt alléträd.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Lokaler som hyser hålträdklokrypare bör så långt möjligt fredas, inte minst på grund av att arten alltid tycks ha många sällsynta följearter. Gamla ihåliga träd, liksom högstubbar, lågor och större nedfallna grenar, bör lämnas kvar orörda även i parker. Det är viktigt att tillse att en kontinuitet i produktionen av hålträd upprätthålls.

Åtgärdsprogram Utgått ur ÅGP
Arten omfattas av EU´s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura 2000. Arten kommer att omfattas av ett åtgärdsprogram som är under revision ” Läderbagge med följearter”.

Andersen, M. 1988. Mosskorpionen Anthrenochernes stellae Lohmander genfundet i Danmark. Entomologiske Meddelelser 56: 125–126.

Gärdenfors, U. & Wilander, P. 1992. Sveriges klokrypare med nyckel till arterna. Ent. Tidskr. 113: 20–35.

Gärdenfors, U. & Wilander, P. 1995. Ecology and phoretic habits of Anthrenochernes stellae (Pseudo-scorpionida, Chernetidae). Bulletin of British aracnology Society 10(1): 28–30.

Lohmander, H. 1939. Zwei neue Chernetiden der nordwesteuropäischen Fauna. Göteborgs Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhälles Handlingar. 5. Följden Serie B Band 6.

Lohmander, H. 1939. Zur Kenntnis der Pseudoscorpionenfauna Schwedens. Entomologisk Tidskrift 60: 279–298.

Lohmander, H. 1944. Om klokrypare och gamla träd. Sveriges Natur, s. 95.

Thydsen Meinertz, N. 1962. Mosskorpioner og mejere. Danmarks Fauna 67. Dansk Naturhistorisk Forening., Köpenhamn.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Gärdenfors 1993. Rev. Ulf Gärdenfors 1998. Rev. Jonas Sandström 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Chelicerata - palpkäkar 
  • Klass
    Arachnida - spindeldjur 
  • Ordning
    Pseudoscorpiones - klokrypare 
  • Familj
    Chernetidae - blindklokrypare 
  • Släkte
    Anthrenochernes  
  • Art
    Anthrenochernes stellae, Lohmander, 1939 - hålträdsklokrypare
    Synonymer
    hålträdklokrypare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Gärdenfors 1993. Rev. Ulf Gärdenfors 1998. Rev. Jonas Sandström 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.