Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stor sandrovfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Antipalus varipes
Stor sandrovfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Stor sandrovfluga är en 17–20 mm stor grågul rovfluga. Ansiktet har en stor ansiktsknöl med en mustasch av täta ljusgula och svarta borst. Mellankroppen är gulgrå och ryggskölden har mörkbruna ryggstrimmor, två sidostrimmor och en mittstrimma som är delad av en fin gul mittlinje. Bakkroppen är gråsvart med gulaktiga bakkanter. Genitalierna är stora och blanksvarta, honans äggläggningsrör är klubbformigt med gulhårig undersida. Benen är gulhåriga med svarta lår och rödgula skenben och tarser. Vingarna är svagt gulaktiga med mörkare spets.
Utbredning
Länsvis förekomst för stor sandrovfluga Observationer i  Sverige för stor sandrovfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Från 1851, då arten först rapporterades från Sverige, har den fram till 1974 endast varit känd från sex lokaler i Skåne och en i södra Halland. I Sjöbo k:n finns 1800-talsfynd från det kända sandområdet vid Ilstop samt ett fynd från Sövde (1951). Från Åhus finns ett gammalt fynd 1917 och från Simrishamn, Vitemölla 1948. Senaste uppgiften från Lunds k:n Vomb 1974 befarades vara den sista i landet. Den har dock lyckligtvis kunnat återfinnas på ett par lokaler, söder om Sövdesjön 2000 och Löderup Strandbad 1999 (muntl. M. Sörensson), och öster om Veberöd (2011-2013). I våra nordiska grannländer är arten bara känd från Danmark. Den uppgavs tidigare vara relativt vanlig på Nordsjälland, är ej påträffad sedan 1959 och är i Danmark klassad som Akut Hotad. Alla belägg är insamlade på Nordsjälland utom ett äldre från Jyllands nordspets (Larsen & Meier 2004). Utbredningen omfattar stora delar av Mellan-europa och sträcker sig från Spanien till södra Ryssland med aktuell nordgräns genom norra Tyskland, Polen och Litauen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Sammanlagt är arten känd från ett lokalområde i Halland (1800-tal) och sex lokalområden i Endast nutida fynd från Skåne. Arten påträffas på öppna sandmarker i nära anslutning till barrskogsbryn eller i solstekta gläntor. Habitatet har fortgående minskat i Skåne och flera av de tidigare kända förekomsterna är sannolikt utgångna. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (2-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 200 (60-2200) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (8-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Arten förekommer på öppna, sandiga områden i anslutning till barrskogsbryn och gläntor och glesväxande sandtallskog. Arten är starkt värmeälskande och sannolikt spelar mikroklimatet en avgörande roll för artens habitatvalet på den nordliga utpostförekomst som Sydsverige utgör. Honan har egenheten att liksom många svävflugor (Bombyllidae) samla sand och jord i det klubbformiga bakkroppssegmentet. Då äggen läggs kommer de att inpudras med jord och skyddas bättre mot äggpredation och olika skadliga faktorer. Äggen läggs i rad bl.a. på tallbarr. Larven lever som rovdjur på andra insekter sannolikt i marken i anslutning till trädrötter. Flygperioden sträcker sig från mitten av juni till slutet av augusti.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Levande djur
Levande djur
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· tall
· tall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Asilidae (rovflugor), Släkte Antipalus, Art Antipalus varipes (Meigen, 1820) - stor sandrovfluga Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Sammanlagt är arten känd från ett lokalområde i Halland (1800-tal) och sex lokalområden i Endast nutida fynd från Skåne. Arten påträffas på öppna sandmarker i nära anslutning till barrskogsbryn eller i solstekta gläntor. Habitatet har fortgående minskat i Skåne och flera av de tidigare kända förekomsterna är sannolikt utgångna. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (2-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 200 (60-2200) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (8-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Stor sandrovfluga är en 17–20 mm stor grågul rovfluga. Ansiktet har en stor ansiktsknöl med en mustasch av täta ljusgula och svarta borst. Mellankroppen är gulgrå och ryggskölden har mörkbruna ryggstrimmor, två sidostrimmor och en mittstrimma som är delad av en fin gul mittlinje. Bakkroppen är gråsvart med gulaktiga bakkanter. Genitalierna är stora och blanksvarta, honans äggläggningsrör är klubbformigt med gulhårig undersida. Benen är gulhåriga med svarta lår och rödgula skenben och tarser. Vingarna är svagt gulaktiga med mörkare spets.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stor sandrovfluga

Länsvis förekomst och status för stor sandrovfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stor sandrovfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Från 1851, då arten först rapporterades från Sverige, har den fram till 1974 endast varit känd från sex lokaler i Skåne och en i södra Halland. I Sjöbo k:n finns 1800-talsfynd från det kända sandområdet vid Ilstop samt ett fynd från Sövde (1951). Från Åhus finns ett gammalt fynd 1917 och från Simrishamn, Vitemölla 1948. Senaste uppgiften från Lunds k:n Vomb 1974 befarades vara den sista i landet. Den har dock lyckligtvis kunnat återfinnas på ett par lokaler, söder om Sövdesjön 2000 och Löderup Strandbad 1999 (muntl. M. Sörensson), och öster om Veberöd (2011-2013). I våra nordiska grannländer är arten bara känd från Danmark. Den uppgavs tidigare vara relativt vanlig på Nordsjälland, är ej påträffad sedan 1959 och är i Danmark klassad som Akut Hotad. Alla belägg är insamlade på Nordsjälland utom ett äldre från Jyllands nordspets (Larsen & Meier 2004). Utbredningen omfattar stora delar av Mellan-europa och sträcker sig från Spanien till södra Ryssland med aktuell nordgräns genom norra Tyskland, Polen och Litauen.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Asiloidea  
  • Familj
    Asilidae - rovflugor 
  • Underfamilj
    Asilinae  
  • Släkte
    Antipalus  
  • Art
    Antipalus varipes(Meigen, 1820) - stor sandrovfluga

Arten förekommer på öppna, sandiga områden i anslutning till barrskogsbryn och gläntor och glesväxande sandtallskog. Arten är starkt värmeälskande och sannolikt spelar mikroklimatet en avgörande roll för artens habitatvalet på den nordliga utpostförekomst som Sydsverige utgör. Honan har egenheten att liksom många svävflugor (Bombyllidae) samla sand och jord i det klubbformiga bakkroppssegmentet. Då äggen läggs kommer de att inpudras med jord och skyddas bättre mot äggpredation och olika skadliga faktorer. Äggen läggs i rad bl.a. på tallbarr. Larven lever som rovdjur på andra insekter sannolikt i marken i anslutning till trädrötter. Flygperioden sträcker sig från mitten av juni till slutet av augusti.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Levande djur (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Skogsplantering och igenväxning av sandfält samt förtätning av sandtallskog minskar habitatkvaliten för arten. Den tidigare extensiva trädesbruket av de sydsvenska sandfälten har under 1900-talet bytts mot kraftig uppgödsling och konstbevattning, vilket stark har decimerat artens livsrum. Även den snabbt expanderande Malmöregionen har tagit avsevärda arealer i anspråk för industri- och villabebyggelse, vägar och golfbanor.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
De få sandfältsområden som fortfarande har förekomster av arten måste upp-märksammas mer för sina naturvärden. Revingefältet, som skyddats från hårdexploatering tack vare de militära aktiviteterna, framstår som ett av de viktigaste områdena där sandfälts-arter fortfarande har en fristad. Stor sandrovfluga bör inom de närmaste åren inventeras så att viktiga lokaler kan skyddas och skötas på ett sådant sätt att denna art tillsammans med övriga sandmarksberoende arter kan överleva på sikt i landet.

Larsen, M.N. & Meier, R. 2004. Species diversity, distribution, and conservation status of the Asilidae (Insecta: Diptera). Steenstrupia 28(2): 177–241.

Lyneborg, L. 1965. Tovinger 4. Danmarks Fauna 70: 176–177.

Soós, Á. & Papp, L. 1988: Catalogue of Palaearctic Diptera. Vol. 5. Elsevier Science Publisher, Budapest.

Trojan, P. 1970. Diptera Asilidae. Klucze do oznaczania owadów polski. 65: 27.

Weinberg, M. & Bächli, G. 1995. Diptera. Asilidae. Insecta Helvetica 11.

Wolff, D. 2002. Provisional atlas of the robber flies of Germany. - http://www.asilidae.de/

Zetterstedt, J.W. 1855. Diptera Scandinaviae. XII: 4567–4570.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hugo Andersson 1993. Rev. Björn Cederberg & Roger Engelmark 2006. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Asiloidea  
  • Familj
    Asilidae - rovflugor 
  • Underfamilj
    Asilinae  
  • Släkte
    Antipalus  
  • Art
    Antipalus varipes, (Meigen, 1820) - stor sandrovfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hugo Andersson 1993. Rev. Björn Cederberg & Roger Engelmark 2006. © ArtDatabanken, SLU 2007.