Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Ceratapion penetrans

Organismgrupp Skalbaggar, Vivlar och barkborrar Ceratapion penetrans
  Skalbaggar, Vivlar och barkborrar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 1,9–3,1 mm lång vivel med slank kroppsform. Kroppen är svart med metalliskt blå täckvingar. Arten är svårbestämd.
Utbredning
Länsvis förekomst för Ceratapion penetrans Observationer i  Sverige för Ceratapion penetrans
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Endast känd från Skåne, där den påträffats på fyra kustnära lokaler (Ven, Ålabodarna, Kävlinge och Kåseberga). Närmast i Danmark, där sentida fynd föreligger från Själland, Fyn och Östjylland, vidare känd från Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Europa och Nordafrika över Kaukasus till Kazakstan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Lever på rödklint och väddklint på torra och öppna marker. På torra, solexponerade marker, i Sverige främst i sandiga kustklintar och backafall. Endast känd från Skåne. Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (15-40). Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (60-160) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Lever på olika klintarter (Centaurea), i Norden främst rödklint (C. jacea) och väddklint (C. scabiosa), i övriga Europa också svartklint (C. nigra), C. paniculata, C. stoebe och C. rhenana. Fullbildade skalbaggar kan även förekomma på spåtistel (Carlina vulgaris), åkertistel (Cirsium arvense) och kardborrar (Arctium). På öppna, solexponerade marker, i Sverige främst i sandiga kustklintar och backafall. På kontinenten uppträder arten även på torra banvallar, torra gräsmarker och hällmarker. Larvutvecklingen sker antingen i rothalsen eller i blomkorgen, uppgifterna går isär i litteraturen. Majoriteten av de svenska exemplaren har påträffats i augusti-september. I södra Polen har nykläckta imagines observerats i början av juli, i Mellaneuropa kan fullbildade skalbaggar iakttagas redan i mars och uppträder sporadiskt ända in i oktober, dock med en tydlig topp från juni till augusti. Imagon övervintrar i marken.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· Centaurea scabiosa subsp. scabiosa
· Centaurea scabiosa subsp. scabiosa
· blåklint
· blåklint
· klintar
· klintar
· rödklint
· rödklint
· väddklint
· väddklint
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Apionidae (spetsvivlar), Släkte Ceratapion, Art Ceratapion penetrans (Germar, 1817) Synonymer Apion penetrans Germar, 1817

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Lever på rödklint och väddklint på torra och öppna marker. På torra, solexponerade marker, i Sverige främst i sandiga kustklintar och backafall. Endast känd från Skåne. Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (15-40). Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (60-160) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
En 1,9–3,1 mm lång vivel med slank kroppsform. Kroppen är svart med metalliskt blå täckvingar. Arten är svårbestämd.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Ceratapion penetrans

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Ceratapion penetrans

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Endast känd från Skåne, där den påträffats på fyra kustnära lokaler (Ven, Ålabodarna, Kävlinge och Kåseberga). Närmast i Danmark, där sentida fynd föreligger från Själland, Fyn och Östjylland, vidare känd från Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Europa och Nordafrika över Kaukasus till Kazakstan.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Apionidae - spetsvivlar 
  • Underfamilj
    Apioninae  
  • Tribus
    Ceratapiini  
  • Släkte
    Ceratapion  
  • Art
    Ceratapion penetrans(Germar, 1817)
    Synonymer
    Apion penetrans Germar, 1817

Lever på olika klintarter (Centaurea), i Norden främst rödklint (C. jacea) och väddklint (C. scabiosa), i övriga Europa också svartklint (C. nigra), C. paniculata, C. stoebe och C. rhenana. Fullbildade skalbaggar kan även förekomma på spåtistel (Carlina vulgaris), åkertistel (Cirsium arvense) och kardborrar (Arctium). På öppna, solexponerade marker, i Sverige främst i sandiga kustklintar och backafall. På kontinenten uppträder arten även på torra banvallar, torra gräsmarker och hällmarker. Larvutvecklingen sker antingen i rothalsen eller i blomkorgen, uppgifterna går isär i litteraturen. Majoriteten av de svenska exemplaren har påträffats i augusti-september. I södra Polen har nykläckta imagines observerats i början av juli, i Mellaneuropa kan fullbildade skalbaggar iakttagas redan i mars och uppträder sporadiskt ända in i oktober, dock med en tydlig topp från juni till augusti. Imagon övervintrar i marken.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· blåklint - Centaurea cyanus (Har betydelse)
· klintar - Centaurea (Viktig)
· rödklint - Centaurea jacea (Viktig)
· väddklint - Centaurea scabiosa (Viktig)
Upprätthåll beteshävd av sandmarker. De särpräglade branterna (backafallen) vid Öresund hotas av igenväxning. Även täktrestaurering kan utgöra ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Backafallen på Ven och vid Ålabodarna måste hävdas så att igenväxning förhindras. Skyddszonen mot angränsande jordbruksmark bör breddas. Många rödlistade insekter är knutna till de tidiga successionsstadier som ofta skapas i sand- och lertäkter. Rutinerna vid brytning och efterbehandling bör ses över, så att täkternas positiva betydelse kan bibehållas.

Cmoluch, Z. 1971. Studien über Rüsselkäfer (Coleoptera, Curculionidae) xerothermer Pflanzenassoziationen der Lubliner Hochebene. Acta Zoologica Cracoviensia 16(2): 29–216.

Dieckmann, L. 1977. Beiträge zur Insektenfauna der DDR: Coleoptera - Curculionidae (Apioninae). Beiträge zur Entomologie 27: 7–143.

Lohse, G.-A. 1981. Unterfamilie: Apioninae. I: Freude, H., K. W. Harde & G.-A. Lohse (red.). Die Käfer Mitteleuropas. Band 10. Goecke & Evers, Krefeld, ss. 127–183.

Nyholm, T. 1941. Coleopterologiska meddelanden. XX. Opuscula Entomologica 6: X–X.

Palm, T. 1933. Anmärkningavärda coleopterfynd från Sydskånes kusttrakter. Entomologisk Tidskrift 54: 89–105.

Palm, T. 1935. Coleopterologiska studier på ön Ven. Strandbranternas fauna. Göteborgs kungliga vetenskaps- och vitterhetssamhälles handlingar. Femte följden, serie B, Band 4 no. 9. 39 sid.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Sörensson 1997. Rev. Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Apionidae - spetsvivlar 
  • Underfamilj
    Apioninae  
  • Tribus
    Ceratapiini  
  • Släkte
    Ceratapion  
  • Art
    Ceratapion penetrans, (Germar, 1817)
    Synonymer
    Apion penetrans Germar, 1817
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Sörensson 1997. Rev. Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.