Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  malörtsspetsvivel

Organismgrupp Skalbaggar, Vivlar och barkborrar Taphrotopium sulcifrons
Malörtsspetsvivel Skalbaggar, Vivlar och barkborrar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 1,9–3,2 mm lång vivel med slank kroppsform och långt snyte. Kroppen är svart med metalliskt blå täckvingar. Huvudet är mellan ögonen försett med fyra djupa längsfåror, och även halsskölden har baktill en djup fåra.
Utbredning
Länsvis förekomst för malörtsspetsvivel Observationer i  Sverige för malörtsspetsvivel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från Skåne och västra Blekinge (Listerlandet), därutöver endast ett 1800-talsfynd från Öland. I Skåne främst i den östra delen, men fynd finns även från Vombsänkan. Närmast i Danmark och i Baltikum. Utbredningen sträcker sig från Europa till Kaukasus och västra Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Lever i Norden uteslutande på fältmalört (Artemisia campestris), på kontinenten även andra Artemisia-arter. På torra, öppna och varma sandmarker såsom betesmarker, kustklintar, vägslänter, gamla sandtag eller trädesåkrar. Känd från Skåne, västra Blekinge och Öland (ett gammalt fynd). Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (40-80). Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (160-320) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Lever i Norden uteslutande på fältmalört (Artemisia campestris), på kontinenten även andra Artemisia-arter. På torra, öppna och varma sandmarker såsom betesmarker, kustklintar, vägslänter, gamla sandtag eller trädesåkrar. Äggläggning sker under början av sommaren. Larven utvecklas i enrummiga, mestadels tunnformade, upp till 6 mm långa och 4 mm breda galler på växtstängelns övre tredjedel. Galler förekommer från juni till augusti. Imagon kläcks i juli-augusti, gnager hål genom den träaktiga gallväggen, och kan därefter ses på värdväxten hela eftersommaren och vid gynnsam väderlek långt in i oktober. Övervintrande imagines har påträffats i slutet av december i marken runt värdväxten. Från april och framåt kan sedan enstaka individer påträffas uppe i vegetationen.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· fältmalört
· fältmalört
· malörter
· malörter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Apionidae (spetsvivlar), Släkte Taphrotopium, Art Taphrotopium sulcifrons (Herbst, 1797) - malörtsspetsvivel Synonymer Apion sulcifrons Herbst, 1797

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Lever i Norden uteslutande på fältmalört (Artemisia campestris), på kontinenten även andra Artemisia-arter. På torra, öppna och varma sandmarker såsom betesmarker, kustklintar, vägslänter, gamla sandtag eller trädesåkrar. Känd från Skåne, västra Blekinge och Öland (ett gammalt fynd). Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (40-80). Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (160-320) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
En 1,9–3,2 mm lång vivel med slank kroppsform och långt snyte. Kroppen är svart med metalliskt blå täckvingar. Huvudet är mellan ögonen försett med fyra djupa längsfåror, och även halsskölden har baktill en djup fåra.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för malörtsspetsvivel

Länsvis förekomst och status för malörtsspetsvivel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för malörtsspetsvivel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från Skåne och västra Blekinge (Listerlandet), därutöver endast ett 1800-talsfynd från Öland. I Skåne främst i den östra delen, men fynd finns även från Vombsänkan. Närmast i Danmark och i Baltikum. Utbredningen sträcker sig från Europa till Kaukasus och västra Sibirien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Apionidae - spetsvivlar 
  • Underfamilj
    Apioninae  
  • Tribus
    Ceratapiini  
  • Släkte
    Taphrotopium  
  • Art
    Taphrotopium sulcifrons(Herbst, 1797) - malörtsspetsvivel
    Synonymer
    Apion sulcifrons Herbst, 1797

Lever i Norden uteslutande på fältmalört (Artemisia campestris), på kontinenten även andra Artemisia-arter. På torra, öppna och varma sandmarker såsom betesmarker, kustklintar, vägslänter, gamla sandtag eller trädesåkrar. Äggläggning sker under början av sommaren. Larven utvecklas i enrummiga, mestadels tunnformade, upp till 6 mm långa och 4 mm breda galler på växtstängelns övre tredjedel. Galler förekommer från juni till augusti. Imagon kläcks i juli-augusti, gnager hål genom den träaktiga gallväggen, och kan därefter ses på värdväxten hela eftersommaren och vid gynnsam väderlek långt in i oktober. Övervintrande imagines har påträffats i slutet av december i marken runt värdväxten. Från april och framåt kan sedan enstaka individer påträffas uppe i vegetationen.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker

Biotoper där arten kan förekomma: Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· fältmalört - Artemisia campestris (Viktig)
· malörter - Artemisia (Viktig)
Hotas av igenplantering (oftast med tall), igenväxning och förbuskning genom upphörd hävd eller upphört bete, uppodling (t.ex. anläggande av potatis- eller jordgubbsfält), i mindre grad anläggning av vägar och bebyggelse.

Påverkan
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
Upprätthåll beteshävd eller annan störning på sandmarker. Undvik igenschaktning och tallplantering av gamla sandtäkter. Trädor, obesprutade kantzoner och andra småbiotoper i jordbrukslandskapet bör behållas.

Dieckmann, L. 1977. Beiträge zur Insektenfauna der DDR: Coleoptera - Curculionidae (Apioninae). Beiträge zur Entomologie 27: 7–143.

Gønget, H. 1997. The Brentidae (Coleoptera) of northern Europe. Fauna Ent. Scand. Vol. 10. Brill, Leiden.

Ljungberg, H. 1999. Skalbaggar och andra insekter på sandstäppslokaler i östra Skåne. Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö.

Ljungberg, H. 2002. Bete, störning och biologisk mångfald i odlingslandskapet – hotade skalbaggar i öländska torrmarker. Länsstyrelsen i Kalmar län, Miljöenheten, meddelande 2002:20.

Lohse, G.-A. 1981. Unterfamilie: Apioninae. I: Freude, H., K. W. Harde & G.-A. Lohse (red.). Die Käfer Mitteleuropas. Band 10. Goecke & Evers, Krefeld, ss. 127–183.

Nyholm, T. 1945. Coleopterologiska meddelanden. VII. Opuscula Entomologica 10: 153–156.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Sörensson 1997. Rev. Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Apionidae - spetsvivlar 
  • Underfamilj
    Apioninae  
  • Tribus
    Ceratapiini  
  • Släkte
    Taphrotopium  
  • Art
    Taphrotopium sulcifrons, (Herbst, 1797) - malörtsspetsvivel
    Synonymer
    Apion sulcifrons Herbst, 1797
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Sörensson 1997. Rev. Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.