Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  virvelvägstekel

Organismgrupp Steklar, Vägsteklar Arachnospila opinata
Virvelvägstekel Steklar, Vägsteklar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Virvelvägstekel är en 7–11 mm lång stekel med svart kroppsfärg sånär som på att främre halvan av bakkroppen är orangefärgad. Vingarna är mörkt genomskinliga. Arten kan bestämmas efter Wolf (1972), Oehlke & Wolf (1987) och Smissen (1996).
Utbredning
Länsvis förekomst för virvelvägstekel Observationer i  Sverige för virvelvägstekel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Virvelvägstekel är en sällsynt och lokal art med enstaka exemplar noterade i flera svenska landskap (Blekinge, Småland, Gotland, Södermanland, Uppland, Västmanland, Värmland, Dalarna och Västerbotten), varav tio nya fyndlokaler upptäckts under den senaste tioårsperioden. Arten har även påträffats sällsynt i södra Norge och Finland, men däremot inte i Danmark. Dess totala utbredningsområde omfattar Västpalearktis, huvudsakligen regionens boreoalpina och kontinentala delar, men den är överallt sällsynt eller mycket sällsynt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Påträffas på öppna sandytor med ljung i hedtallskog, men även på öppna dyner och i andra marktyper. Stor bredd av habitatval men flera av dessa habitat minskar på grund av igenväxning eller ändrad markanvändning. Utbredningen sträcker sig från Blekinge och Gotland till Norrbotten men arten förekommer mycket lokalt. Internationell raritet som Sverige och Finland tycks ha de flesta kända förekomsterna av. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (50-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (360-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskad användning av naturgrus och schablonmässig återställning av täkter gör att öppna sandmarker minskar. Förtätning av glesa skogstyper. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii,iv)).
Ekologi
Arten uppges vara starkt bunden till varma och torra marker med ett inte alltför finkornigt jordartsmaterial, inklusive kalkmarker. Flertalet svenska fynd är belägna i hedtallskog. Värmlandslokalerna utgörs dels av en gammal brandyta, idag bevuxen med gles ungtallskog med små nakna flygsandfläckar, ett tunt förnatäcke och relativt gott om ljung (Brattforsheden), dels av en övergiven skogsflygfältsgata med mindre grupper av ungtallar, gles ljung och delvis mossbevuxen grusig sand (Kristinefors). Noteras bör att ett stort antal andra till synes lämpliga lokaler i landet, där arten inte påträffats, har inventerats. Den förser det i marken grävda boet med spindlar, okänt vilka. Flygtiden sträcker sig från juni till slutet av augusti.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande djur
Levande djur
· spindlar
· spindlar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Pompilidae (vägsteklar), Släkte Arachnospila (sandvägsteklar), Art Arachnospila opinata (Tournier, 1890) - virvelvägstekel Synonymer Pompilus opinata Tournier, 1890

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Påträffas på öppna sandytor med ljung i hedtallskog, men även på öppna dyner och i andra marktyper. Stor bredd av habitatval men flera av dessa habitat minskar på grund av igenväxning eller ändrad markanvändning. Utbredningen sträcker sig från Blekinge och Gotland till Norrbotten men arten förekommer mycket lokalt. Internationell raritet som Sverige och Finland tycks ha de flesta kända förekomsterna av. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (50-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (360-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskad användning av naturgrus och schablonmässig återställning av täkter gör att öppna sandmarker minskar. Förtätning av glesa skogstyper. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii,iv)).
Virvelvägstekel är en 7–11 mm lång stekel med svart kroppsfärg sånär som på att främre halvan av bakkroppen är orangefärgad. Vingarna är mörkt genomskinliga. Arten kan bestämmas efter Wolf (1972), Oehlke & Wolf (1987) och Smissen (1996).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för virvelvägstekel

Länsvis förekomst och status för virvelvägstekel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för virvelvägstekel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Virvelvägstekel är en sällsynt och lokal art med enstaka exemplar noterade i flera svenska landskap (Blekinge, Småland, Gotland, Södermanland, Uppland, Västmanland, Värmland, Dalarna och Västerbotten), varav tio nya fyndlokaler upptäckts under den senaste tioårsperioden. Arten har även påträffats sällsynt i södra Norge och Finland, men däremot inte i Danmark. Dess totala utbredningsområde omfattar Västpalearktis, huvudsakligen regionens boreoalpina och kontinentala delar, men den är överallt sällsynt eller mycket sällsynt.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Pompilidae - vägsteklar 
  • Underfamilj
    Pompilinae  
  • Släkte
    Arachnospila - sandvägsteklar 
  • Undersläkte
    Arachnospila (Ammosphex)  
  • Art
    Arachnospila opinata(Tournier, 1890) - virvelvägstekel
    Synonymer
    Pompilus opinata Tournier, 1890

Arten uppges vara starkt bunden till varma och torra marker med ett inte alltför finkornigt jordartsmaterial, inklusive kalkmarker. Flertalet svenska fynd är belägna i hedtallskog. Värmlandslokalerna utgörs dels av en gammal brandyta, idag bevuxen med gles ungtallskog med små nakna flygsandfläckar, ett tunt förnatäcke och relativt gott om ljung (Brattforsheden), dels av en övergiven skogsflygfältsgata med mindre grupper av ungtallar, gles ljung och delvis mossbevuxen grusig sand (Kristinefors). Noteras bör att ett stort antal andra till synes lämpliga lokaler i landet, där arten inte påträffats, har inventerats. Den förser det i marken grävda boet med spindlar, okänt vilka. Flygtiden sträcker sig från juni till slutet av augusti.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
· spindlar - Araneae (Viktig)
Igenplantering/igenväxning och åtföljande beskuggning av öppna, vegetationsfattiga platser i hedtallskog utgör ett starkt hot eftersom arten av allt att döma är mycket lokal. Vid kustnära lokaler kan byggexploatering och för starkt badslitage utgöra hot.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
En mosaik av öppna, vegetationsfattiga platser i hedtallskog måste upprätthållas. Ingen igenplantering bör ske på mindre brandytor med exponerad sand-grusmark, ej heller i sydvända vägskärningar eller sydorienterade sand-/grustagsslänter. Kända lokaler bör vid behov röjas, med omedelbar bortförsel av allt grenavfall. Vidare bör en kontinuerlig brandregim upprätthållas. Vid kustdynlokaler bör byggexploatering och alltför starkt markslitage förhindras.
Etymologi: opinatus (lat) = förmodad; pf ptc av opinor.

Uttal: [araknóspila opináta].

Oehlke, J & Wolf, H. 1987. Beiträge zur Insekten-Fauna der DDR: Hymenoptera-Pompilidae. Beitr. Ent. Berlin, 37(2): 279–390.

Schmid-Egger, C. & Wolf, H. 1992. Die Wegwespen Baden-Württembergs (Hymenoptera, Pompilidae). Veröff. Naturschutz Landschaftspflege Bad.-Würt. 67.

Smissen, J. v.d. 1996. Zur Kenntnis einzelner Arachnospila-weibchen – mit Bestimmungsschlüssel für die geringbehaarten, kammdorntragenden Weibchen der Gattung Arachnospila Kinkaio, 1990 (Hymenoptera: Pompilidae). Drosera 1996(2): 73–102.

Wolf, H. 1967. Wegwespen (Hym. Pompiloidea) Finnlands. Acta Ent. Fenn. 23: 1–46.

Wolf, H. 1969. Bemerkungen über schwedische Wegwespen (Hym.Pompiloidea). Opusc Ent. 34(1–2): 17–27.

Wolf, H. 1972. Pompilidae, Hymenoptera. Insecta Helvetica Fauna, 5. Zürich. 176 pp.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven-Åke Berglind 1991. Rev. Sven-Åke Berglind 1999.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Pompilidae - vägsteklar 
  • Underfamilj
    Pompilinae  
  • Släkte
    Arachnospila - sandvägsteklar 
  • Undersläkte
    Arachnospila (Ammosphex)  
  • Art
    Arachnospila opinata, (Tournier, 1890) - virvelvägstekel
    Synonymer
    Pompilus opinata Tournier, 1890
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven-Åke Berglind 1991. Rev. Sven-Åke Berglind 1999.