Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  flygsandsvägstekel

Organismgrupp Steklar, Vägsteklar Arachnospila wesmaeli
Flygsandsvägstekel Steklar, Vägsteklar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Flygsandvägstekel är en 5–9 mm lång stekel med svart kroppsfärg sånär som på att främre halvan av bakkroppen är orangefärgad. Vingarna är mörkt genomskinliga. Detaljer i vingfält, huvud och antenner är viktiga för artbestämning. Arten tillhör en grupp svårbestämda arter vars hanar kan bestämmas efter Wolf (1972), Oehlke & Wolf (1987) och honor efter van der Smissen (1996).
Utbredning
Länsvis förekomst för flygsandsvägstekel Observationer i  Sverige för flygsandsvägstekel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Flygsandvägstekeln har en splittrad utbredning i Sverige. I söder förekommer arten i kustnära delar av Halland, Skåne och Blekinge, samt på Öland och Gotland (Fårö). Arten återkommer i ett smalt stråk norrut genom småländska höglandet och Vätterområdet till Närke och delar av Värmland. Enstaka, till synes isolerade förekomster i Mellansverige finns även på Södertörn, på Mälaröarna och i Avestatrakten. Den relativt stora insamlingsansträngning som gjorts i olika delar av landet på senare år, utan att arten påträffats, visar att flygsandvägstekeln verkligen har ett fragmenterat utbredningsområde i Sverige. Ingen historisk minskning av artens förekomstområden i Sverige kan utläsas ur tillgänglig information, men utbredningsbilden antyder att habitatkvalitet utgör en begränsning för arten. Artens totala utbredning sträcker sig från Mellan- och Nordeuropa till Ostasien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Funnen på öppen sandmark lokalt från Skåne till Värmland och Dalarna samt på Gotland och längs östersjökusten upp till Hudiksvall. De flesta förekomsterna finns på större vegetationsfria ytor med flygsand, både kustnära och i inlandet. Prognostiserad minskning av förekomstlokaler och habitat pga igenplantering av sandtäkter och igenväxning, detta gäller i särskilt hög grad inlandspopulationerna. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (80-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (320-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskad användning av naturgrus och schablonmässig återställning av täkter gör att öppna sandmarker minskar. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Arten är huvudsakligen knuten till flygsanddyner, såväl vid kusten som i inlandet. Den uppträder i regel på platser med förhållandevis stora ytor vegetationslös sand. I Mellansverige är sandtag huvudsaklig biotop för flygsandvägstekeln och eftersom fynd före 1960 saknas helt i detta område kan det inte uteslutas att de förekomster vi känner till är ett resultat av sentida kolonisation till lämpliga miljöer som har möjliggjorts av 1900-talets exploatering av tidigare skogsbevuxna inlandsdyner. Boet förses med spindlar tillhörande många olika familjer. Flygtiden sträcker sig från början av juni till september, i två generationer.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Barrskog
Barrskog
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande djur
Levande djur
· spindlar
· spindlar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Pompilidae (vägsteklar), Släkte Arachnospila (sandvägsteklar), Art Arachnospila wesmaeli (Thomson, 1870) - flygsandsvägstekel Synonymer flygsandvägstekel, Pompilus wesmaeli Thomson, 1870

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Funnen på öppen sandmark lokalt från Skåne till Värmland och Dalarna samt på Gotland och längs östersjökusten upp till Hudiksvall. De flesta förekomsterna finns på större vegetationsfria ytor med flygsand, både kustnära och i inlandet. Prognostiserad minskning av förekomstlokaler och habitat pga igenplantering av sandtäkter och igenväxning, detta gäller i särskilt hög grad inlandspopulationerna. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (80-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (320-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskad användning av naturgrus och schablonmässig återställning av täkter gör att öppna sandmarker minskar. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Flygsandvägstekel är en 5–9 mm lång stekel med svart kroppsfärg sånär som på att främre halvan av bakkroppen är orangefärgad. Vingarna är mörkt genomskinliga. Detaljer i vingfält, huvud och antenner är viktiga för artbestämning. Arten tillhör en grupp svårbestämda arter vars hanar kan bestämmas efter Wolf (1972), Oehlke & Wolf (1987) och honor efter van der Smissen (1996).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för flygsandsvägstekel

Länsvis förekomst och status för flygsandsvägstekel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för flygsandsvägstekel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Flygsandvägstekeln har en splittrad utbredning i Sverige. I söder förekommer arten i kustnära delar av Halland, Skåne och Blekinge, samt på Öland och Gotland (Fårö). Arten återkommer i ett smalt stråk norrut genom småländska höglandet och Vätterområdet till Närke och delar av Värmland. Enstaka, till synes isolerade förekomster i Mellansverige finns även på Södertörn, på Mälaröarna och i Avestatrakten. Den relativt stora insamlingsansträngning som gjorts i olika delar av landet på senare år, utan att arten påträffats, visar att flygsandvägstekeln verkligen har ett fragmenterat utbredningsområde i Sverige. Ingen historisk minskning av artens förekomstområden i Sverige kan utläsas ur tillgänglig information, men utbredningsbilden antyder att habitatkvalitet utgör en begränsning för arten. Artens totala utbredning sträcker sig från Mellan- och Nordeuropa till Ostasien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Pompilidae - vägsteklar 
  • Underfamilj
    Pompilinae  
  • Släkte
    Arachnospila - sandvägsteklar 
  • Undersläkte
    Arachnospila (Ammosphex)  
  • Art
    Arachnospila wesmaeli(Thomson, 1870) - flygsandsvägstekel
    Synonymer
    flygsandvägstekel
    Pompilus wesmaeli Thomson, 1870

Arten är huvudsakligen knuten till flygsanddyner, såväl vid kusten som i inlandet. Den uppträder i regel på platser med förhållandevis stora ytor vegetationslös sand. I Mellansverige är sandtag huvudsaklig biotop för flygsandvägstekeln och eftersom fynd före 1960 saknas helt i detta område kan det inte uteslutas att de förekomster vi känner till är ett resultat av sentida kolonisation till lämpliga miljöer som har möjliggjorts av 1900-talets exploatering av tidigare skogsbevuxna inlandsdyner. Boet förses med spindlar tillhörande många olika familjer. Flygtiden sträcker sig från början av juni till september, i två generationer.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö, Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
· spindlar - Araneae (Viktig)
Igenväxning och igenplantering av större vegetationsfria sandytor i områden med flygsand, inklusive sandtag minskat artens livsrum successivt. Schablonmässig återställning med skogsplantering efter avslutad täktverksamhet är ett pågående hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Större ytor med lös sand i sandtag, främst helt eller delvis sydvända sluttningar, bör ej återplanteras efter avslutad täktverksamhet. Likaså bör en bred zon framför sandytorna lämnas oplanterad så att de ej riskerar att beskuggas av uppväxande träd. I naturskyddade områden med skogtäckta dyner vore det lämpligt att på någon eller några dyner ta bort marktäcket helt, för att gynna markfaunan. Vidare bör en kontinuerlig brandregim baserad på historiska branddata upprätthållas i områden där inlandsdyner i sen tid har bundits av tallskog. På värdefulla kustdynlokaler bör skyddsplanteringar av tall och dyngräs avlägsnas, liksom spontant expanderande sekundärvegetation. Bebyggelseexploatering i sådana kustområden bör förhindras. På populära badplatser i områden där arten förekommer bör om möjligt badturismen kanaliseras så att olika delar av dynområden slits olika hårt. Ett visst markslitage kan dock vara gynnsamt för att hindra igenväxning.
Etymologi: wesmaeli = genitiv av den latinska formen Wesmaelus, en hedersbetygelse till den belgiske entomologen Constantin Wesmael (1798–1872).

Uttal: [araknóspila vesméli].

Day, M.C. 1988. Spider wasps, Hymenoptera: Pompilidae. Handbooks for the Identification of British Insects, 6(4).

Nieuwenhuijsen, H. 2005. Determinatietabel voor de Nederlandse spinnendoders (Hymenoptera: Pompilidae). Ned. faun. Mededel. 22: 27–90. Leiden.

Oehlke, J & Wolf, H. 1987. Beiträge zur Insekten-Fauna der DDR: Hymenoptera-Pompilidae. Beitr. Ent. Berlin, 37(2): 279–390.

Smissen, J.v.d. 1996. Zur Kenntnis einzelner Arachnospila-weibchen – mit Bestimmungsschlüssel für die geringbehaarten, kammdorntragenden Weibchen der Gattung Arachnospila Kinkaio, 1990 (Hymenoptera: Pompilidae). Drosera 1996(2): 73–102.

Wolf, H. 1972. Pompilidae, Hymenoptera. Insecta Helvetica Fauna, 5. Zürich.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven-Åke Berglind 1991. Rev. Johan Abenius 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Pompilidae - vägsteklar 
  • Underfamilj
    Pompilinae  
  • Släkte
    Arachnospila - sandvägsteklar 
  • Undersläkte
    Arachnospila (Ammosphex)  
  • Art
    Arachnospila wesmaeli, (Thomson, 1870) - flygsandsvägstekel
    Synonymer
    flygsandvägstekel
    Pompilus wesmaeli Thomson, 1870
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven-Åke Berglind 1991. Rev. Johan Abenius 2008.