Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  klocksäckspinnare

Organismgrupp Fjärilar, Bastardsvärmare, rotfjärilar, glasvingar m.fl. Bacotia claustrella
Klocksäckspinnare Fjärilar, Bastardsvärmare, rotfjärilar, glasvingar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Framvingen hos hanen är enfärgat mörkbrun med lite mörkare skuggning i mittcellen, bakvingen är något ljusare. Framvingen har breda och bakvingen något smalare vingfjäll. Antenner har 24–28 segment, antennlederna är fjällklädda och på varje antennled sitter två cilierade kamtänder som är bredast strax innan spetsen. Detta är viktiga karaktärer för att skilja arten från förväxlingsarter inom säckspinnarsläktena Proutia och Psyche vilka har kamtänder med annan form. Vingspann hos hanarna är 12–15 mm. Honorna har båda vingparen reducerade till knappt skönjbara vingstumpar. Huvudet är svart. Mellankroppens leder är svarta och på sidorna inskurna, så att tre ljusgråaktiga fält framträder på sidorna. Bakkroppen täcks av svartgråa fjäll. Analhåren är gråbruna till gyllenbruna. Äggläggnings-röret är långt och oftast utsträckt. Antenner är trådformiga med 6–10 segment, ofta med sammanväxningar. Larven har svart huvud och nackplåt som är kraftigt sklerotiserade, i övrigt är den mörkgrå. Säcken, som larven lever i och bär med sig, pekar alltid rakt upp såväl vid rörelse som i vila och kan vara svår att se då den påminner om en ojämnhet på en sten eller på ett träd om en liten knopp. Larvsäcken är typiskt cylindrisk klockformig, 5–7 mm hög och klädd med lavar, alger och ibland inslag av bladdelar. Fjärilen är avbildad i Nordström & Wahlgren (1935–41), Gullander (1963) och Palmqvist (2007).
Utbredning
Länsvis förekomst för klocksäckspinnare Observationer i  Sverige för klocksäckspinnare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Klocksäckspinnare är i Sverige känd från främst kustnära områden från sydligaste Skåne efter ostkusten till nordligast Södermanland samt på Öland och Gotland, alltid med mycket lokala förekomster och i dag klart fragmenterad utbredningsbild. I Skåne är den funnen i Sjödiken och på flera lokaler i Åhustrakten. I Blekinge finns kända förekomster i Ronneby och Torhamn. De småländska lokalerna är från söder till norr; Torsås, Nybro-trakten, Kalmar-trakten, Högsby, och Västervik. I Östergötland är arten endast känd från Gryt och nordligast funnen på en lokal i Södermanland, Trosa vid ett tillfälle. På Öland och Gotland förekommer dock klocksäckspinnaren spridd i flera förekomstområden. I Danmark är arten lokalt påträffad på Själland, Lolland, Falster, Mön och sydligaste och östra Jylland. Arten saknas i Norge och Finland. I Europa i övrigt omfattar utbredningsområdet Ryssland, Mellan- och Sydeuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Klocksäckspinnare är knuten till områden med lång lavkontinuitet, exempelvis områden med mycket gamla ekar. Arten förekommer även i lundmarker med åldriga stengärdsgårdar. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (25-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (100-800) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Arten tycks föredra områden med lång kontinuitet beträffande lav- och algpåväxt, larvernas föda, på t ex stengärdsgårdar, gärdsgårdsstolpar och gamla träd. Det betyder att klocksäckspinnaren påträffas i äldre glesare sydexponerad löv- eller barrskog med främst ek, bok men även tall och i det mer mosaikartade extensivt brukade jordbrukslandskapet, gärna på torrängsmarker. Igenväxning och ändrad markanvändning har därför haft en negativ inverkan på artens förekomst. Fjärilarna är aktiva huvudsakligen i slutet av juni och första hälften av juli månad. De mycket kortlivade hanarna har reducerade mundelar och intar ingen föda. De flyger i gryningen på jakt efter honorna. Honan lägger äggen inne i sin säck och de kläcks c:a 1 månad senare. Utvecklingstiden är 1–2 år.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· alger
· alger
· lavar
· lavar
Svampar och lavar
Svampar och lavar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Psychidae (säckspinnare), Släkte Bacotia, Art Bacotia claustrella (Bruand, 1845) - klocksäckspinnare Synonymer Psyche claustrella Bruand, 1845, Bacotia sepium (Speyer, 1846)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Klocksäckspinnare är knuten till områden med lång lavkontinuitet, exempelvis områden med mycket gamla ekar. Arten förekommer även i lundmarker med åldriga stengärdsgårdar. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (25-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (100-800) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Framvingen hos hanen är enfärgat mörkbrun med lite mörkare skuggning i mittcellen, bakvingen är något ljusare. Framvingen har breda och bakvingen något smalare vingfjäll. Antenner har 24–28 segment, antennlederna är fjällklädda och på varje antennled sitter två cilierade kamtänder som är bredast strax innan spetsen. Detta är viktiga karaktärer för att skilja arten från förväxlingsarter inom säckspinnarsläktena Proutia och Psyche vilka har kamtänder med annan form. Vingspann hos hanarna är 12–15 mm. Honorna har båda vingparen reducerade till knappt skönjbara vingstumpar. Huvudet är svart. Mellankroppens leder är svarta och på sidorna inskurna, så att tre ljusgråaktiga fält framträder på sidorna. Bakkroppen täcks av svartgråa fjäll. Analhåren är gråbruna till gyllenbruna. Äggläggnings-röret är långt och oftast utsträckt. Antenner är trådformiga med 6–10 segment, ofta med sammanväxningar. Larven har svart huvud och nackplåt som är kraftigt sklerotiserade, i övrigt är den mörkgrå. Säcken, som larven lever i och bär med sig, pekar alltid rakt upp såväl vid rörelse som i vila och kan vara svår att se då den påminner om en ojämnhet på en sten eller på ett träd om en liten knopp. Larvsäcken är typiskt cylindrisk klockformig, 5–7 mm hög och klädd med lavar, alger och ibland inslag av bladdelar. Fjärilen är avbildad i Nordström & Wahlgren (1935–41), Gullander (1963) och Palmqvist (2007).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för klocksäckspinnare

Länsvis förekomst och status för klocksäckspinnare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för klocksäckspinnare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Klocksäckspinnare är i Sverige känd från främst kustnära områden från sydligaste Skåne efter ostkusten till nordligast Södermanland samt på Öland och Gotland, alltid med mycket lokala förekomster och i dag klart fragmenterad utbredningsbild. I Skåne är den funnen i Sjödiken och på flera lokaler i Åhustrakten. I Blekinge finns kända förekomster i Ronneby och Torhamn. De småländska lokalerna är från söder till norr; Torsås, Nybro-trakten, Kalmar-trakten, Högsby, och Västervik. I Östergötland är arten endast känd från Gryt och nordligast funnen på en lokal i Södermanland, Trosa vid ett tillfälle. På Öland och Gotland förekommer dock klocksäckspinnaren spridd i flera förekomstområden. I Danmark är arten lokalt påträffad på Själland, Lolland, Falster, Mön och sydligaste och östra Jylland. Arten saknas i Norge och Finland. I Europa i övrigt omfattar utbredningsområdet Ryssland, Mellan- och Sydeuropa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Psychidae - säckspinnare 
  • Underfamilj
    Psychinae  
  • Tribus
    Psychini  
  • Släkte
    Bacotia  
  • Art
    Bacotia claustrella(Bruand, 1845) - klocksäckspinnare
    Synonymer
    Psyche claustrella Bruand, 1845
    Bacotia sepium (Speyer, 1846)

Arten tycks föredra områden med lång kontinuitet beträffande lav- och algpåväxt, larvernas föda, på t ex stengärdsgårdar, gärdsgårdsstolpar och gamla träd. Det betyder att klocksäckspinnaren påträffas i äldre glesare sydexponerad löv- eller barrskog med främst ek, bok men även tall och i det mer mosaikartade extensivt brukade jordbrukslandskapet, gärna på torrängsmarker. Igenväxning och ändrad markanvändning har därför haft en negativ inverkan på artens förekomst. Fjärilarna är aktiva huvudsakligen i slutet av juni och första hälften av juli månad. De mycket kortlivade hanarna har reducerade mundelar och intar ingen föda. De flyger i gryningen på jakt efter honorna. Honan lägger äggen inne i sin säck och de kläcks c:a 1 månad senare. Utvecklingstiden är 1–2 år.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Barrskog, Lövskog, Ädellövskog, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· alger - Algae (Viktig)
· lavar - Lichenes (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
De främsta hoten är igenväxning och att habitaten sluter sig. Även utskuggning från närliggande uppväxande skog har negativ inverkan liksom skogsåtgärder som avverkning av hagmarksträd och granplantering. Luftföroreningar och försurning kan indirekt drabba arten genom att den långa lavkontinuiteten bryts. I Sverige är arten upptagen på rödlistan p g a den kraftigt fragmenterade utbredningen och den fortlöpande minskningen av ytan och kvalitén i förekomstområdena.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
I kända förekomstområden skall artens habitat bevaras genom försiktig gallring så att igenväxning och utskuggning inte sker. På torrängar och lavklädda stenmurar och större stenar som utnyttjas av klocksäckspinnarens larver bör försiktig röjning och slåtter ske för att hålla torrängarna öppna och undvika att växter och buskar skuggar ut livsmiljöerna för larverna. Gamla lavklädda gärdsgårdsstolpar skall i möjligaste mån inte ersättas av nya impregnerade stolpar eller stolpar av metall. Åtgärdsprogram, enligt de svenska miljömålen, mot luftföroreningar och försurning liksom internationellt miljöarbete skall förhoppningsvis på sikt förbättra luftmiljön.

ArtDatabanken 2005. Faktablad: Bacotia claustrella – klocksäckspinnare. Förf. Ingvar Svensson 1997.

Gullander, B. Nordens svärmare och spinnare. Norstedt & Söners Förlag. Stockholm.

Nordström, F. & Wahlgren, E. 1935–41. Svenska fjärilar. (s. 332). Nordisk familjeboks Förlags AB. Stockholm.

Nordström, F., Opheim, M. & Sotavalta, O. 1961. De fennoskandiska svärmarnas och spinnarnas utbredning.

Lunds Univ. Årsskr. N. F. Avd. 2/ 57( 4): 52.

Palmqvist, G. (in press.). Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar. Micropterigidae–Psychidae.

(Klocksäckspinnare, s. XX–XX.) ArtDatabanken, SLU, Uppsala. 2007.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist 2007. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Psychidae - säckspinnare 
  • Underfamilj
    Psychinae  
  • Tribus
    Psychini  
  • Släkte
    Bacotia  
  • Art
    Bacotia claustrella, (Bruand, 1845) - klocksäckspinnare
    Synonymer
    Psyche claustrella Bruand, 1845
    Bacotia sepium (Speyer, 1846)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist 2007. © ArtDatabanken, SLU 2008.