Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vätbroklöpare

Organismgrupp Skalbaggar, Jordlöpare m.fl. Badister meridionalis
Vätbroklöpare Skalbaggar, Jordlöpare m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 6–7 mm lång skalbagge med slank kroppsform och långa ben och antenner. Kroppen är svart med halssköld, täckvingar och ben klart orangeröda. Vardera täckvingen har baktill en svart fläck som sträcker sig framåt längs sidorna. De två fläckarna bildar tillsammans en hästskoliknande teckning som baktill omsluter ett ljust parti. Täckvingarna har en tydligt iriserande (regnbågsskimrande) glans. Arten är trots den iögonfallande färgteckningen svår att skilja från flera närstående arter, och bestämningen bör granskas av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för vätbroklöpare Observationer i  Sverige för vätbroklöpare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredningen är begränsad till Öland och Gotland. På Öland är arten känd från ett tiotal lokaler, de flesta på Stora alvaret. På Gotland är tre lokaler kända från den södra delen av ön, nordligast vid När. Några sentida fynd är ej kända från Gotland. Dessutom är arten vid flera tillfällen påträffad i vinddrift längs Skånes kuster. Arten föreföll under efterkrigstiden vara ökande, men trenden är oklar då den tidigare var dåligt känd p.g.a. förväxling med närstående arter. Finns närmast i Baltikum, saknas i övriga Norden frånsett ett tillfälligt vinddriftsfynd i Danmark (Bornholm). Världsutbredningen omfattar Syd- och Mellaneuropa samt Nordafrika, och arten är dessutom uppgiven från Kashmir.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Lever på fuktig, öppen mark, främst i lågstarrvegetation vid alvarvätar och andra öppna kärr. Utbredningen är begränsad till Öland och Gotland. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-40). Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (80-160) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Lever på öppna, vegetationsrika stränder med ett fast underlag – hos oss främst i mossrik lågstarrvegetation vid alvarvätar och andra öppna kärr. Larvutvecklingen sker under sommaren, och de fullbildade skalbaggarna påträffas främst under fortplantningstiden på försommaren.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Carabidae (jordlöpare), Släkte Badister, Art Badister meridionalis Puel, 1925 - vätbroklöpare Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Lever på fuktig, öppen mark, främst i lågstarrvegetation vid alvarvätar och andra öppna kärr. Utbredningen är begränsad till Öland och Gotland. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-40). Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (80-160) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
En 6–7 mm lång skalbagge med slank kroppsform och långa ben och antenner. Kroppen är svart med halssköld, täckvingar och ben klart orangeröda. Vardera täckvingen har baktill en svart fläck som sträcker sig framåt längs sidorna. De två fläckarna bildar tillsammans en hästskoliknande teckning som baktill omsluter ett ljust parti. Täckvingarna har en tydligt iriserande (regnbågsskimrande) glans. Arten är trots den iögonfallande färgteckningen svår att skilja från flera närstående arter, och bestämningen bör granskas av en specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vätbroklöpare

Länsvis förekomst och status för vätbroklöpare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vätbroklöpare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredningen är begränsad till Öland och Gotland. På Öland är arten känd från ett tiotal lokaler, de flesta på Stora alvaret. På Gotland är tre lokaler kända från den södra delen av ön, nordligast vid När. Några sentida fynd är ej kända från Gotland. Dessutom är arten vid flera tillfällen påträffad i vinddrift längs Skånes kuster. Arten föreföll under efterkrigstiden vara ökande, men trenden är oklar då den tidigare var dåligt känd p.g.a. förväxling med närstående arter. Finns närmast i Baltikum, saknas i övriga Norden frånsett ett tillfälligt vinddriftsfynd i Danmark (Bornholm). Världsutbredningen omfattar Syd- och Mellaneuropa samt Nordafrika, och arten är dessutom uppgiven från Kashmir.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Harpalinae  
  • Tribus
    Licinini  
  • Släkte
    Badister  
  • Art
    Badister meridionalisPuel, 1925 - vätbroklöpare

Lever på öppna, vegetationsrika stränder med ett fast underlag – hos oss främst i mossrik lågstarrvegetation vid alvarvätar och andra öppna kärr. Larvutvecklingen sker under sommaren, och de fullbildade skalbaggarna påträffas främst under fortplantningstiden på försommaren.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Sötvattensstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Arten är knuten till stränder med lågvuxen vegetation och kan därför förmodas vara missgynnad av igenväxning p.g.a. upphörd hävd.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
Upprätthåll beteshävden av alvarvätar och andra kärr på Öland och Gotland.

Ljungberg, H. 2005. Skalbaggar vid alvarvätar och rikkärr på Öland. Länsstyrelsen i Kalmar län, Miljöenheten, meddelande 2005:08.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Harpalinae  
  • Tribus
    Licinini  
  • Släkte
    Badister  
  • Art
    Badister meridionalis, Puel, 1925 - vätbroklöpare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.