Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tvåtandad spolsnäcka

Organismgrupp Blötdjur, Landlevande snäckor Alinda biplicata
Tvåtandad spolsnäcka Blötdjur, Landlevande snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skalet är vänstervridet, långsträckt och markerat brett spol-klubbformigt. Det når en höjd av 15–18 mm och en bredd av 3,8–4,5 mm, och arten är därmed en av de största spolsnäckorna i den svenska faunan. Toppen är distinkt men rundat flack. Antalet vindlingar är 12-14. Skalet är bredast över de sista vindlingarna (12–14). Vindlingarna tilltar långsamt och relativt jämnt i höjd. Den sista vindlingen (kroppsvindlingen) upptar något mindre än 1/3 av den totala skalhöjden. Vindlingarna är jämnt och svagt välvda och fogen mellan vindlingarna är relativt grund. Skalet har mörkt till ljust brun grundfärg (äldre skal blir ofta gråblekta). Skalytan är halvgenomskinlig och matt glänsande med radiärstrieringen förstärkt till tydliga ribbor. En del av ribborna är ofta vita i sin yttre del. Ribborna ligger ganska glest, oftast 5–6 per mm på den näst sista vindlingen, dvs. något glesare än hos Laciniaria plicata men tätare än hos Bulgarica cana. Mellanrummen mellan ribborna motsvarar ungefär 1,5–2 ribbor. Spiralstriering saknas eller är ytterst svag i mellanrummen (ses i 40 gångers förstoring) (jämför Bulgarica cana). Mynningspartiet är något utstående. Mynningen är smalt päron- till droppformig. Dess parietalkant faller relativt snabbt av mot collumellarkanten. En väl markerad, omböjd mynningsläpp finns. Den är inte avbruten i parietalregionen och inte sammanväxt med skalväggen. Mynningsläppens färg är vit, sällan ljusbrun. Parietallamellen är något förskjuten i sidled i förhållande till spirallamellen. Det finns inga tänder-lameller mellan collumellar- och parietallamellen. Columellarlamellen är ganska vek, något snedställd mot skalets längsaxel och grenar sig (oftast) nära läppen gaffelformigt i två grenar (jämför Bulgarica cana). Subcolumellarlamellen är inte synlig framifrån i mynningen. Palatalcallus saknas, men läppen kan i denna del ha en viss förtjockning. Två, något divergerande, palatallameller finns, av vilka den övre slutar ganska långt in i mynningen. Basalrännan är väl utvecklad. Basalvalken är oftast svag eller kan saknas helt. Navelspringan är ytterst smal. I sin totalutbredning (men inte i Sverige) uppvisar arten relativt stor variation och flera underarter urskiljs.
Utbredning
Länsvis förekomst för tvåtandad spolsnäcka Observationer i  Sverige för tvåtandad spolsnäcka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är tvåtandad spolsnäcka känd från totalt ca 30 huvudsakligen spridda lokaler i södra och västra Götaland. I Skåne är de flesta lokalerna samlade i ett område kring Vombsjön, där arten arealmässigt har ganska stora förekomster. Den är även relativt talrik i ett begränsat område kring Krageholmssjön, och den har nyligen återfunnits i Skäralidsdalen. Därtill finns den på enstaka lokaler i Blekinge, Småland, Öland, Gotland, Bohuslän och Västergötland (flertalet i Göteborg). Förekomsterna utanför Skåne är oftast geografiskt begränsade och isolerade. På ytterligare flera äldre lokaler (i flera fall från 1800-talet) i Skåne, Blekinge, Öland och Västergötland har arten inte kunnat återfinnas under senare tid.

Totalutbredningen är central- och östeuropeisk. I väster når arten till nordligaste Frankrike, Belgien och Holland samt en isolerad lokal i Sydengland. I öster når den till Polen, Slovakien, Ungern och västra Rumänien, och den finns även på västra Balkanhalvan söderut till Makedonien. Flera förekomster finns i Danmark och i Oslotrakten i Norge. I sydöstra delen av sitt utbredningsområde bildar arten ett flertal distinkta underarter och former. I stora områden är arten vanlig och talrik.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer i rikare lövskogar, men även på klart kulturpåverkade lokaler. Arten kan ursprungligen möjligen vara införd men det ligger i så fall långt tillbaka i tiden (< år 1800). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (8-15). Antal framtagna och diskuterade vid rödlistemöte i gbg 20140320 UB TvP. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Känd förekomst 20140320 58 600 km2. Förekomstarean (AOO) skattas till 60 (30-100) km². Uppjusterade från 2010. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Tvåtandad spolsnäcka lever framför allt i rikare, kulturpåverkade lövskogsmiljöer, i rasbranter och dälder. Den förekommer också i rena kulturmiljöer, som parker, kyrkogårdar och stenmurar. I Sverige är den sannolikt kulturspridd, och spridningen tycks huvudsakligen vara av hög ålder. Arten är på flertalet lokaler mycket väl naturaliserad. I Mellaneuropa är tvåtandad spolsnäcka en allmän art som förekommer i många miljöer. Arten kryper upp för lodräta ytor som trädstammar och klippor där den betar alger och lavar. Man hittar den ofta i nedbryningsskiktet under barken på fallna stammar. Tillgång på lågor är gynnsamt för arten. Äggen kläcks inne i moderdjuret, som föder fram små snäckor (ovovivipari). Denna egenskap, tillsammans med artens förmåga att befrukta sig själv, gör det lätt för arten att sprida sig och kolonisera nya områden.
Landskapstyper
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Svampar och lavar
Svampar och lavar
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Ordning Stylommatophora (landlungsnäckor), Familj Clausiliidae (spolsnäckor), Släkte Alinda, Art Alinda biplicata (Montagu, 1803) - tvåtandad spolsnäcka Synonymer Balea biplicata (Montagu, 1803), Turbo biplicata Montagu, 1803, Lacinaria biplicata (Montagu, 1803)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer i rikare lövskogar, men även på klart kulturpåverkade lokaler. Arten kan ursprungligen möjligen vara införd men det ligger i så fall långt tillbaka i tiden (< år 1800). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (8-15). Antal framtagna och diskuterade vid rödlistemöte i gbg 20140320 UB TvP. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Känd förekomst 20140320 58 600 km2. Förekomstarean (AOO) skattas till 60 (30-100) km². Uppjusterade från 2010. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Skalet är vänstervridet, långsträckt och markerat brett spol-klubbformigt. Det når en höjd av 15–18 mm och en bredd av 3,8–4,5 mm, och arten är därmed en av de största spolsnäckorna i den svenska faunan. Toppen är distinkt men rundat flack. Antalet vindlingar är 12-14. Skalet är bredast över de sista vindlingarna (12–14). Vindlingarna tilltar långsamt och relativt jämnt i höjd. Den sista vindlingen (kroppsvindlingen) upptar något mindre än 1/3 av den totala skalhöjden. Vindlingarna är jämnt och svagt välvda och fogen mellan vindlingarna är relativt grund. Skalet har mörkt till ljust brun grundfärg (äldre skal blir ofta gråblekta). Skalytan är halvgenomskinlig och matt glänsande med radiärstrieringen förstärkt till tydliga ribbor. En del av ribborna är ofta vita i sin yttre del. Ribborna ligger ganska glest, oftast 5–6 per mm på den näst sista vindlingen, dvs. något glesare än hos Laciniaria plicata men tätare än hos Bulgarica cana. Mellanrummen mellan ribborna motsvarar ungefär 1,5–2 ribbor. Spiralstriering saknas eller är ytterst svag i mellanrummen (ses i 40 gångers förstoring) (jämför Bulgarica cana). Mynningspartiet är något utstående. Mynningen är smalt päron- till droppformig. Dess parietalkant faller relativt snabbt av mot collumellarkanten. En väl markerad, omböjd mynningsläpp finns. Den är inte avbruten i parietalregionen och inte sammanväxt med skalväggen. Mynningsläppens färg är vit, sällan ljusbrun. Parietallamellen är något förskjuten i sidled i förhållande till spirallamellen. Det finns inga tänder-lameller mellan collumellar- och parietallamellen. Columellarlamellen är ganska vek, något snedställd mot skalets längsaxel och grenar sig (oftast) nära läppen gaffelformigt i två grenar (jämför Bulgarica cana). Subcolumellarlamellen är inte synlig framifrån i mynningen. Palatalcallus saknas, men läppen kan i denna del ha en viss förtjockning. Två, något divergerande, palatallameller finns, av vilka den övre slutar ganska långt in i mynningen. Basalrännan är väl utvecklad. Basalvalken är oftast svag eller kan saknas helt. Navelspringan är ytterst smal. I sin totalutbredning (men inte i Sverige) uppvisar arten relativt stor variation och flera underarter urskiljs.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för tvåtandad spolsnäcka

Länsvis förekomst och status för tvåtandad spolsnäcka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för tvåtandad spolsnäcka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är tvåtandad spolsnäcka känd från totalt ca 30 huvudsakligen spridda lokaler i södra och västra Götaland. I Skåne är de flesta lokalerna samlade i ett område kring Vombsjön, där arten arealmässigt har ganska stora förekomster. Den är även relativt talrik i ett begränsat område kring Krageholmssjön, och den har nyligen återfunnits i Skäralidsdalen. Därtill finns den på enstaka lokaler i Blekinge, Småland, Öland, Gotland, Bohuslän och Västergötland (flertalet i Göteborg). Förekomsterna utanför Skåne är oftast geografiskt begränsade och isolerade. På ytterligare flera äldre lokaler (i flera fall från 1800-talet) i Skåne, Blekinge, Öland och Västergötland har arten inte kunnat återfinnas under senare tid.

Totalutbredningen är central- och östeuropeisk. I väster når arten till nordligaste Frankrike, Belgien och Holland samt en isolerad lokal i Sydengland. I öster når den till Polen, Slovakien, Ungern och västra Rumänien, och den finns även på västra Balkanhalvan söderut till Makedonien. Flera förekomster finns i Danmark och i Oslotrakten i Norge. I sydöstra delen av sitt utbredningsområde bildar arten ett flertal distinkta underarter och former. I stora områden är arten vanlig och talrik.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Euthyneura  
  • Ranglös
    Tectipleura  
  • Överordning
    Eupulmonata  
  • Ordning
    Stylommatophora - landlungsnäckor 
  • Underordning
    Helicina  
  • Infraordning
    Clausilioidei  
  • Överfamilj
    Clausilioidea  
  • Familj
    Clausiliidae - spolsnäckor 
  • Släkte
    Alinda  
  • Art
    Alinda biplicata(Montagu, 1803) - tvåtandad spolsnäcka
    Synonymer
    Balea biplicata (Montagu, 1803)
    Turbo biplicata Montagu, 1803
    Lacinaria biplicata (Montagu, 1803)

Tvåtandad spolsnäcka lever framför allt i rikare, kulturpåverkade lövskogsmiljöer, i rasbranter och dälder. Den förekommer också i rena kulturmiljöer, som parker, kyrkogårdar och stenmurar. I Sverige är den sannolikt kulturspridd, och spridningen tycks huvudsakligen vara av hög ålder. Arten är på flertalet lokaler mycket väl naturaliserad. I Mellaneuropa är tvåtandad spolsnäcka en allmän art som förekommer i många miljöer. Arten kryper upp för lodräta ytor som trädstammar och klippor där den betar alger och lavar. Man hittar den ofta i nedbryningsskiktet under barken på fallna stammar. Tillgång på lågor är gynnsamt för arten. Äggen kläcks inne i moderdjuret, som föder fram små snäckor (ovovivipari). Denna egenskap, tillsammans med artens förmåga att befrukta sig själv, gör det lätt för arten att sprida sig och kolonisera nya områden.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Exploatering av lokalerna, liksom skogliga ingrepp, utgör direkta hot. Genom att flertalet av lokalerna är arealmässigt relativt begränsade och isolerade är arten speciellt sårbar. Tre av förekomsterna i Göteborgs stad har räddats genom flyttning av snäckorna i samband ursprungslokalerna förstördes. Sådana hot kan lätt uppkomma mot flera av de förekomster som ligger i kulturmiljöer.


Påverkan
  • Försurning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Skogliga ingrepp på artens kända lokaler bör undvikas. De kända lokalerna bör om möjligt ges någon typ av skydd. Lokaler i urbana miljöer bör följas speciellt eftersom exploateringstrycket här är större. Kunskaperna om artens status på de isolerade lokalerna bör uppdateras genom nyinventeringar.

 

Gärdenfors, U. 1983. Östspolsnäckan Bulgarica cana (Held), en pånyttupptäckt svensk art, samt en kort översikt av Sveriges clausiliider. - Fauna och flora 78(3): 115-122.

Kerney, M. P., Cameron, R. A. D. & Jungbluth, J. H. 1983. Die Landschnecken Nord- und Mitteleuropas. - 384 sid. Hamburg & Berlin (P. Parey).

Kuznik-Kowalska, E. 1998. Life cycle and population dynamics of Alinda biplicata (Montagu, 1803) (Gastropoda: Pulmonata: Clausiliidae). - Folia Malacologica 6: 33-37.

Lohmander, H. 1938. Amanuens Hans Lohamders redogörelse för årets fältarbeten i Danmark och på Öland. I: Nybelin, O.; Naturhistoriska Museet. Berättelse för år 1937. - Göteborgs Musei Årstryck 1938: 18-24.

Lohmander, H. 1939. Amanuens Hans Lohmanderss redogörelse för årets fältarbeten i Dalsland samt på Bornholm och på Gotland. - I: Nybelin, O.: Naturhistoriska Museet, Zoologiska Avdelningen. Berättelse för år 1938. - Göteborgs Musei Årstryck 1939: 21-24.

Lohmander, H. 1944. Redogörelse för fältarbete. - I: Nybelin, O.: Zoologiska Avdelningen. Berättelse för 1944: 14-17.

Maltz, T. K & Sulikowska-Drozd, A. 2008. Life cycles of Clausiliids of Poland - knowns and unknowns. - Annales Zoologici (Warzawa) 58 (4): 857-880.

Maltz, T. K & Sulikowska-Drozd, A. 2012. Life History of Alinda biplicata (Montagu, 1803) (Gastropoda: Pulmonata: Clausiliidae) Based on Five-Year Laboratory Observations. - Annales Zoologici 62 (4): 789-807.

Maltz, T. K & Sulikowska-Drozd, A. 2014. Selfing and brooding in Alinda biplicata (Gastropoda: Pulmonaqta: Clausiliidae) - life history traits of a good coloniser. - Animal Biology 64 (1): 97-113.

Mathiasson, S. 1982. Faunistiskt nytt från Göteborgs Naturhistoriska museum. - Göteborgs Naturhistoriska museum, Årstryck 1982: 12-14.

Nordsieck, H. 2007. Worldwide Door Snails (Clausiliidae), recent and fossil. - 214 sid. Hackenheim (Conchbooks).

von Proschwitz, T. 1988. Die Landschneckenfauna einiger Kulturbiotope der Stadt Göteborg (SW Schweden), mit einigen Bemerkungen zur Entwicklung des anthropochoren Fanuaelementes: 1. Freilandbiotope. - Malak. Abh. Staatl. Mus. Tierk. Dresden 13 (15): 177-212.

von Proschwitz, T. 1994. Ett försök att flyttning rädda ett bestånd av tvåtandad spolsnäcka - Balea biplicata (Montagu) - samt något om denna arts utbredning och biologi i Sverige. Göteborgs naturhistoriska museum, Årstryck 1994: 27-37.

von Proschwitz, T. 1998. Miljöövervakningsstudier av landlevande snäckor på Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län. Livsmiljöenheten - Rapport Nr 6 1998. 43sid.

von Proschwitz, T. 2000. Faunistiskt nytt 1999 - snäckor, sniglar och musslor. Göteborgs Naturhistoriska museum, Årstryck 2000: 21-40.

von Proschwitz, T. 2003. Faunistiskt nytt 1999 - snäckor, sniglar och musslor. Göteborgs Naturhistoriska museum, Årstryck 2003: 25-42.

von Proschwitz, T. 2014. Inventering av landlevande mollusker (snäckor och sniglar) i Söderåsens nationalpark, Skåne län 2008. - Länstyrelsen i Skåne län. 64 pp.

Sulikowska-Drozd, A. 2005. Distribution and habitat preferences of clausiliids (Gastropoda: Pulmonata: Clausilidae) in the eastern part of the Polish Carpathians. - Folia Malacologia 13 (2): 49-94.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz 2018.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Euthyneura  
  • Ranglös
    Tectipleura  
  • Överordning
    Eupulmonata  
  • Ordning
    Stylommatophora - landlungsnäckor 
  • Underordning
    Helicina  
  • Infraordning
    Clausilioidei  
  • Överfamilj
    Clausilioidea  
  • Familj
    Clausiliidae - spolsnäckor 
  • Släkte
    Alinda  
  • Art
    Alinda biplicata, (Montagu, 1803) - tvåtandad spolsnäcka
    Synonymer
    Balea biplicata (Montagu, 1803)
    Turbo biplicata Montagu, 1803
    Lacinaria biplicata (Montagu, 1803)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz 2018.