Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tvåtandad spolsnäcka

Organismgrupp Blötdjur, Landlevande snäckor Alinda biplicata
Tvåtandad spolsnäcka Blötdjur, Landlevande snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Tvåtandad spolsnäcka har ett relativt stort, långsträckt, spolformigt, vänstervridet skal. Det når en höjd av 15-18 mm och en bredd av ca 3,8 mm. Antalet vindlingar är 12-13. De sista vindlingarna är proportionerligt sett tämligen breda. Spirans spets är trubbig. Skalet är ljust gråbrunt och har tämligen glest arrangerade, ganska grova radiärribbor (ca 5-6 ribbor per mm på den näst sista vindlingen). Spiralstriering mycket svag eller saknas. Parietal-, collumellar- och nedre palatallamell synliga i mynningen. Övre palatallamell och subcolumellarlamell ej synliga. Columellarlamellen något snedställd mot längsaxeln, grenar sig nära läppen ofta gaffelformigt i två grenar. De två palatallamellerna divergerar. Spirallamellen markerat förskjuten i sidled i förhållande till parietallamellen. Basalvalk svagt utbildad eller saknas. Palatalcallus saknas. Mynningen är utstående med markerat utvikt läpp, nertill tillspetsad med tydlig basalränna.. Inga ytliga tänder på palatalkanten eller interlamellärt.
Utbredning
Länsvis förekomst för tvåtandad spolsnäcka Observationer i  Sverige för tvåtandad spolsnäcka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Från Sverige är totalt ca 30 huvudsakligen spridda lokaler i södra och västra Götaland kända. I Skåne ligger de flesta förekomsterna samlade i ett område kring Vombsjön, där arten arealmässigt har ganska stora förekomster. Den är även relativt talrik i ett begränsat område kring Krageholmssjön och har nyligen återfunnits i Skäralidsdalen. Därtill finns enstaka lokaler i Blekinge, Småland, Öland, Gotland, Bohuslän och Västergötland (flertalet i Göteborg). Förekomsterna utanför Skåne är oftast geografiskt begränsade och isolerade. På ytterligare flera äldre lokaler (i flera fall från 1800-talet) i Skåne, Blekinge, Öland och Västergötland har arten heller inte kunnat återfinnas under senare tid.
Totalutbredningen är central- och östeuropeisk. I väster till nordligaste Frankrike, Belgien och Holland. I öster till Polen, Slovakien, Ungern och västra Rumänien. med På västra Balkan söderut till Makedonien. Spridda förekomster finns i Sydskandinavien och Sydengland. I sydöstra delen av sitt utbredningsområde bildar arten ett flertal distinkta underarter och former. I stora områden är arten vanlig och talrik.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer i rikare lövskogar, men även på klart kulturpåverkade lokaler. Arten kan ursprungligen möjligen vara införd men det ligger i så fall långt tillbaka i tiden (< år 1800). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (8-15). Antal framtagna och diskuterade vid rödlistemöte i gbg 20140320 UB TvP. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Känd förekomst 20140320 58 600 km2. Förekomstarean (AOO) skattas till 60 (30-100) km². Uppjusterade från 2010. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Arten lever framförallt i rikare, ofta kulturpåverkade lövskogsmiljöer i rasbranter och dälder. Den förekommer också i rena kulturmiljöer, som parker, kyrkogårdar och stenmurar. Flertalet av de svenska förekomsterna torde ha tillkommit genom kulturspridning men denna tycks huvudsakligen vara av hög ålder. Arten är på flertalet lokaler mycket väl naturaliserad. I Mellaneuropa är tvåtandad spolsnäcka en allmän och anspråkslös art som förekommer i många miljöer. Arten klättrar på lodräta ytor som stammar och klippor där den betar alger och lavar. Man finner den ofta i nedbryningsskiktet under barken på fallna stammar. Den tvåtandade spolsnäckans ägg kläcks inne i moderdjuret, som föder fram småsnäckor (ovovivipari). Denna egenskap, tillsammans med artens förmåga att självbefrukta, torde underlätta för arten att sprida sig och kolonisera nya områden.
Landskapstyper
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Svampar och lavar
Svampar och lavar
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Ordning Stylommatophora (landlungsnäckor), Familj Clausiliidae (spolsnäckor), Släkte Alinda, Art Alinda biplicata (Montagu, 1803) - tvåtandad spolsnäcka Synonymer Balea biplicata (Montagu, 1803), Turbo biplicata Montagu, 1803, Lacinaria biplicata (Montagu, 1803)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer i rikare lövskogar, men även på klart kulturpåverkade lokaler. Arten kan ursprungligen möjligen vara införd men det ligger i så fall långt tillbaka i tiden (< år 1800). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (8-15). Antal framtagna och diskuterade vid rödlistemöte i gbg 20140320 UB TvP. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Känd förekomst 20140320 58 600 km2. Förekomstarean (AOO) skattas till 60 (30-100) km². Uppjusterade från 2010. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Tvåtandad spolsnäcka har ett relativt stort, långsträckt, spolformigt, vänstervridet skal. Det når en höjd av 15-18 mm och en bredd av ca 3,8 mm. Antalet vindlingar är 12-13. De sista vindlingarna är proportionerligt sett tämligen breda. Spirans spets är trubbig. Skalet är ljust gråbrunt och har tämligen glest arrangerade, ganska grova radiärribbor (ca 5-6 ribbor per mm på den näst sista vindlingen). Spiralstriering mycket svag eller saknas. Parietal-, collumellar- och nedre palatallamell synliga i mynningen. Övre palatallamell och subcolumellarlamell ej synliga. Columellarlamellen något snedställd mot längsaxeln, grenar sig nära läppen ofta gaffelformigt i två grenar. De två palatallamellerna divergerar. Spirallamellen markerat förskjuten i sidled i förhållande till parietallamellen. Basalvalk svagt utbildad eller saknas. Palatalcallus saknas. Mynningen är utstående med markerat utvikt läpp, nertill tillspetsad med tydlig basalränna.. Inga ytliga tänder på palatalkanten eller interlamellärt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för tvåtandad spolsnäcka

Länsvis förekomst och status för tvåtandad spolsnäcka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för tvåtandad spolsnäcka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Från Sverige är totalt ca 30 huvudsakligen spridda lokaler i södra och västra Götaland kända. I Skåne ligger de flesta förekomsterna samlade i ett område kring Vombsjön, där arten arealmässigt har ganska stora förekomster. Den är även relativt talrik i ett begränsat område kring Krageholmssjön och har nyligen återfunnits i Skäralidsdalen. Därtill finns enstaka lokaler i Blekinge, Småland, Öland, Gotland, Bohuslän och Västergötland (flertalet i Göteborg). Förekomsterna utanför Skåne är oftast geografiskt begränsade och isolerade. På ytterligare flera äldre lokaler (i flera fall från 1800-talet) i Skåne, Blekinge, Öland och Västergötland har arten heller inte kunnat återfinnas under senare tid.
Totalutbredningen är central- och östeuropeisk. I väster till nordligaste Frankrike, Belgien och Holland. I öster till Polen, Slovakien, Ungern och västra Rumänien. med På västra Balkan söderut till Makedonien. Spridda förekomster finns i Sydskandinavien och Sydengland. I sydöstra delen av sitt utbredningsområde bildar arten ett flertal distinkta underarter och former. I stora områden är arten vanlig och talrik.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Pulmonata - lungsnäckor 
  • Ordning
    Stylommatophora - landlungsnäckor 
  • Underordning
    Sigmurethra  
  • Överfamilj
    Clausilioidea  
  • Familj
    Clausiliidae - spolsnäckor 
  • Släkte
    Alinda  
  • Art
    Alinda biplicata(Montagu, 1803) - tvåtandad spolsnäcka
    Synonymer
    Balea biplicata (Montagu, 1803)
    Turbo biplicata Montagu, 1803
    Lacinaria biplicata (Montagu, 1803)

Arten lever framförallt i rikare, ofta kulturpåverkade lövskogsmiljöer i rasbranter och dälder. Den förekommer också i rena kulturmiljöer, som parker, kyrkogårdar och stenmurar. Flertalet av de svenska förekomsterna torde ha tillkommit genom kulturspridning men denna tycks huvudsakligen vara av hög ålder. Arten är på flertalet lokaler mycket väl naturaliserad. I Mellaneuropa är tvåtandad spolsnäcka en allmän och anspråkslös art som förekommer i många miljöer. Arten klättrar på lodräta ytor som stammar och klippor där den betar alger och lavar. Man finner den ofta i nedbryningsskiktet under barken på fallna stammar. Den tvåtandade spolsnäckans ägg kläcks inne i moderdjuret, som föder fram småsnäckor (ovovivipari). Denna egenskap, tillsammans med artens förmåga att självbefrukta, torde underlätta för arten att sprida sig och kolonisera nya områden.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Exploatering av lokalerna, liksom skogliga ingrepp, utgör direkta hot. Genom att flertalet av lokalerna är arealmässigt relativt begränsade och isolerade gör detta arten speciellt sårbar. Två av förekomsterna i Göteborg stad har räddats genom flyttning av snäckorna då ursprungslokalerna förstördes. Sådana hot kan lätt uppkomma mot flera av de förekomster som ligger i kulturmiljöer.

Påverkan
  • Försurning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Skogliga ingrepp på artens kända lokaler bör undvikas. Artens kända lokaler bör om möjligt ges någon typ av skydd. Lokaler i urbana miljöer bör följas speciellt eftersom exploateringshotet här är större. Kunskaperna om artens status på de isolerade lokalerna bör aktualiseras genom nyinventeringar.

Gärdenfors, U. 1983. Östspolsnäckan Bulgarica cana (Held), en pånyttupptäckt svensk art, samt en kort översikt av Sveriges clausiliider. - Fauna och flora 78(3): 115-122.

Kerney, M. P., Cameron, R. A. D. & Jungbluth, J. H. 1983. Die Landschnecken Nord- und Mitteleuropas. - 384 sid. Hamburg & Berlin (P. Parey).

Kuznik-Kowalska, E. 1998. Life cycle and population dynamics of Alinda biplicata (Montagu, 1803) (Gastropoda: Pulmonata: Clausiliidae). - Folia Malacologica 6: 33-37.

Lohmander, H. 1938. Amanuens Hans Lohamders redogörelse för årets fältarbeten i Danmark och på Öland. I: Nybelin, O.; Naturhistoriska Museet. Berättelse för år 1937. - Göteborgs Musei Årstryck 1938: 18-24.

Lohmander, H. 1939. Amanuens Hans Lohmanderss redogörelse för årets fältarbeten i Dalsland samt på Bornholm och på Gotland. - I: Nybelin, O.: Naturhistoriska Museet, Zoologiska Avdelningen. Berättelse för år 1938. - Göteborgs Musei Årstryck 1939: 21-24.

Lohmander, H. 1944. Redogörelse för fältarbete. - I: Nybelin, O.: Zoologiska Avdelningen. Berättelse för 1944: 14-17.

Maltz, T. K & Sulikowska-Drozd, A. 2008. Life cycles of Clausiliids of Poland - knowns and unknowns. - Annales Zoologici (Warzawa) 58 (4): 857-880.

Maltz, T. K & Sulikowska-Drozd, A. 2012. Life History of Alinda biplicata (Montagu, 1803) (Gastropoda: Pulmonata: Clausiliidae) Based on Five-Year Laboratory Observations. - Annales Zoologici 62 (4): 789-807.

Maltz, T. K & Sulikowska-Drozd, A. 2014. Selfing and brooding in Alinda biplicata (Gastropoda: Pulmonaqta: Clausiliidae) - life history traits of a good coloniser. - Animal Biology 64 (1): 97-113.

Mathiasson, S. 1982. Faunistiskt nytt från Göteborgs Naturhistoriska museum. - Göteborgs Naturhistoriska museum, Årstryck 1982: 12-14.

Nordsieck, H. 2007. Worldwide Door Snails (Clausiliidae), recent and fossil. - 214 sid. Hackenheim (Conchbooks).

von Proschwitz, T. 1988. Die Landschneckenfauna einiger Kulturbiotope der Stadt Göteborg (SW Schweden), mit einigen Bemerkungen zur Entwicklung des anthropochoren Fanuaelementes: 1. Freilandbiotope. - Malak. Abh. Staatl. Mus. Tierk. Dresden 13 (15): 177-212.

von Proschwitz, T. 1994. Ett försök att flyttning rädda ett bestånd av tvåtandad spolsnäcka - Balea biplicata (Montagu) - samt något om denna arts utbredning och biologi i Sverige. Göteborgs naturhistoriska museum, Årstryck 1994: 27-37.

von Proschwitz, T. 1998. Miljöövervakningsstudier av landlevande snäckor på Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län. Livsmiljöenheten - Rapport Nr 6 1998. 43sid.

von Proschwitz, T. 2000. Faunistiskt nytt 1999 - snäckor, sniglar och musslor. Göteborgs Naturhistoriska museum, Årstryck 2000: 21-40.

von Proschwitz, T. 2003. Faunistiskt nytt 1999 - snäckor, sniglar och musslor. Göteborgs Naturhistoriska museum, Årstryck 2003: 25-42.

von Proschwitz, T. 2014. Inventering av landlevande mollusker (snäckor och sniglar) i Söderåsens nationalpark, Skåne län 2008. - Länstyrelsen i Skåne län. 64 pp.

Sulikowska-Drozd, A. 2005. Distribution and habitat preferences of clausiliids (Gastropoda: Pulmonata: Clausilidae) in the eastern part of the Polish Carpathians. - Folia Malacologia 13 (2): 49-94.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz 2004, 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Pulmonata - lungsnäckor 
  • Ordning
    Stylommatophora - landlungsnäckor 
  • Underordning
    Sigmurethra  
  • Överfamilj
    Clausilioidea  
  • Familj
    Clausiliidae - spolsnäckor 
  • Släkte
    Alinda  
  • Art
    Alinda biplicata, (Montagu, 1803) - tvåtandad spolsnäcka
    Synonymer
    Balea biplicata (Montagu, 1803)
    Turbo biplicata Montagu, 1803
    Lacinaria biplicata (Montagu, 1803)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz 2004, 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015.