Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  trolldruvemätare

Organismgrupp Fjärilar, Mätare Baptria tibiale
Trolldruvemätare Fjärilar, Mätare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Trolldruvemätare är en av de mest karakteristiska mätarfjärilarna. Vingarna är svarta med ett brett vitt tvärband mitt över varje vinge. Vingfransarna är helt eller delvis vita. Vingbredden är 23–30 mm, honan är i genomsnitt något större än hanen. Det finns två geografiskt skilda underarter i Fennoskandien: ssp. fennica, som påträffas i Norge, Sverige samt södra och mellersta Finland och ssp. borealis, som lever i de nordligare delarna av Finland i Kuusamo. Den förra är större och har breda tvärband på både fram- och bakvingarna, medan tvärbanden hos ssp. borealis är smalare, särskilt på bakvingarna. Populationer med vita bakvingetvärband finns även i Baltikum, Ryssland och Sibirien, men hos de mellaneuropeiska och japanska populationerna är bakvingarna svarta med vita fransar eller har bara antydningar till vitt band.
Utbredning
Länsvis förekomst för trolldruvemätare Observationer i  Sverige för trolldruvemätare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är arten funnen endast på 5 spridda lokaler, i Värmland, Rännberget 1942, i Jämtland, Bräcke och Hucksjöåsen, på den förra regelmässigt sedan 1980, i Ångermanland, Bollstabruk, Döraberget på en liten lokal 1963 och återfunnen 1993, samt i Medelpad, Haverö, Snöberg 1988. I Norge är arten endast funnen i Telemark, Skien 1910, i Bærum, Kjaglidalen (upprepade gånger) samt i Nordland, Saltdalen 1884. I Finland förekommer den på flera lokaler mest i Södra Tavastland samt i Norra Savolax och Norra Karelen (ssp. fennica), men också i Kuusamo (ssp. borealis). Det finns därtill två äldre fynd från Nyland. Arten saknas i Danmark men är utbredd i Mellaneuropas bergstrakter, Polen och Tyskland till Alperna i Frankrike, och är också funnen i Slovakien, Bulgarien och Rumänien. Den finns vidare österut genom hela Ryssland till Japan. I Estland påträffades arten 1969 i landets centrala delar, i Lettland känd sedan 1960 och i Litauen inom ett område sedan 1978. De nyliga upptäckterna av arten i de baltiska länderna beror sannolikt på ökad insamlingsverksamhet. Trolldruvemätaren är överallt i Västeuropa mycket lokal i sina förekomster och är strikt knuten till värdväxten. Den saknas åtminstone i Sverige på flera till synes lämpliga värdväxtförekomster, även i områden där fjärilen förekommer. I Sverige är den numera försvunnen från Värmland och arten har aldrig återfunnits där trots att åtskilliga eftersök gjorts. Den har sedan början av 1970-talet inte heller kunnat återfinnas i Jämtland, Hucksjöåsen. Orsaken till artens försvinnande där är med stor sannolikhet att lokalen växt igen. I Finland har B. tibiale fennica uppvisat en geografiskt tydlig tillbakagång i landets västra, södra och norra utbredningsområden.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)c(iv); C2b
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Trolldruvemätare är endast känd från 12-15 förekomster (på 5-6 helt isolerade sydväxtberg) med rika förekomster av trolldruva (Actaea spicata) i nedre Norrland. Fjärilen förutsätter luckor i skogen som släpper in tillräckligt med solstrålning på trolldruveplantorna för att kunna reproducera sig och överleva. Dessa habitat har ofta hög bonitet pga basisk berggrund och rörligt grundvatten vilket gör framför allt fjärilen hårt trängd av det rationella skogsbruket. Habitatförstöring till följd av bristfällig naturvårdshänsyn och skyddsdikning är stora pågående hot. Arten omfattas av ett nationellt åtgärdsprogram (ÅGP) som koordineras av länsstyrelsen i Västernorrland. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (200-400). Antalet lokalområden i landet skattas till 17 (12-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (7900-12000) km² och förekomstarean (AOO) till 68 (48-80) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 10 år. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (B2ab(ii,iii,iv,v)c(iv); C2b).
Ekologi
Trolldruvemätaren flyger på dagen på rikare marker, i buskiga lundar och i rika löv- och granskogar av högörttyp eller på rika hyggesmarker där larvens värdväxt, trolldruva, växer. I Sverige förekommer den på lokaler med rik växt av trolldruva. Fjärilen är mest aktiv i solsken och när den flyger på öppen mark är den lätt att följa med blicken, men när den flyger inne i skogen gör dess utseende att den i ljusspelet omväxlande tycks försvinna och dyka upp igen. Underarten fennica lever på trolldruva Actaea spicata, medan underarten borealis lever på röd trolldruva Actaea erythrocarpa, som i Fennoskandien har en nordlig utbredning. Fjärilen uppträder ofta tillsammans och samtidigt med den betydligt mer utbredda malmätaren Eupithecia actaeata som också lever på trolldruva. Trolldruvemätarens ägg är helt släta, något plattat ovala och pärlemorglänsande. De läggs enstaka på bladundersidorna nära bladkanterna på växter som åtminstone delvis är solbelysta. Larvens kroppsleder är i alla stadier insnörda vid lederna, medan de hos E. actaeata är jämntjocka och detta är ett bra skiljetecken mellan de båda. Larven äter oftast på undersidan av trolldruvans blad och låter sig lätt falla till marken om den störs. Larven hos E. actaeata sitter huvudsakligen på bladens översidor och hittas nästan bara på plantor i skuggiga lägen. Larven av B. tibiale återfinns huvudsakligen på plantor som växer mer eller mindre solexponerat och är i Sverige fullvuxen först i augusti normala år. Tydliga skillnader finns också i puppornas bakkroppsspets (kremaster). Puppan övervintrar i jorden, ibland två gånger. Fjärilen flyger normalt från andra veckan av juni till mitten av juli och högflygningen av ssp. fennica inträder normalt kring mitten av juni. Tidiga år kan den dock flyga redan från slutet av maj.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· röd trolldruva
· röd trolldruva
· svart trolldruva
· svart trolldruva
· trolldruvor
· trolldruvor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Geometridae (mätare), Släkte Baptria, Art Baptria tibiale (Esper, 1790) - trolldruvemätare Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)c(iv); C2b
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Trolldruvemätare är endast känd från 12-15 förekomster (på 5-6 helt isolerade sydväxtberg) med rika förekomster av trolldruva (Actaea spicata) i nedre Norrland. Fjärilen förutsätter luckor i skogen som släpper in tillräckligt med solstrålning på trolldruveplantorna för att kunna reproducera sig och överleva. Dessa habitat har ofta hög bonitet pga basisk berggrund och rörligt grundvatten vilket gör framför allt fjärilen hårt trängd av det rationella skogsbruket. Habitatförstöring till följd av bristfällig naturvårdshänsyn och skyddsdikning är stora pågående hot. Arten omfattas av ett nationellt åtgärdsprogram (ÅGP) som koordineras av länsstyrelsen i Västernorrland. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (200-400). Antalet lokalområden i landet skattas till 17 (12-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (7900-12000) km² och förekomstarean (AOO) till 68 (48-80) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 10 år. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (B2ab(ii,iii,iv,v)c(iv); C2b).

Åtgärdsprogram Fastställt
Trolldruvemätare är en av de mest karakteristiska mätarfjärilarna. Vingarna är svarta med ett brett vitt tvärband mitt över varje vinge. Vingfransarna är helt eller delvis vita. Vingbredden är 23–30 mm, honan är i genomsnitt något större än hanen. Det finns två geografiskt skilda underarter i Fennoskandien: ssp. fennica, som påträffas i Norge, Sverige samt södra och mellersta Finland och ssp. borealis, som lever i de nordligare delarna av Finland i Kuusamo. Den förra är större och har breda tvärband på både fram- och bakvingarna, medan tvärbanden hos ssp. borealis är smalare, särskilt på bakvingarna. Populationer med vita bakvingetvärband finns även i Baltikum, Ryssland och Sibirien, men hos de mellaneuropeiska och japanska populationerna är bakvingarna svarta med vita fransar eller har bara antydningar till vitt band.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för trolldruvemätare

Länsvis förekomst och status för trolldruvemätare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för trolldruvemätare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är arten funnen endast på 5 spridda lokaler, i Värmland, Rännberget 1942, i Jämtland, Bräcke och Hucksjöåsen, på den förra regelmässigt sedan 1980, i Ångermanland, Bollstabruk, Döraberget på en liten lokal 1963 och återfunnen 1993, samt i Medelpad, Haverö, Snöberg 1988. I Norge är arten endast funnen i Telemark, Skien 1910, i Bærum, Kjaglidalen (upprepade gånger) samt i Nordland, Saltdalen 1884. I Finland förekommer den på flera lokaler mest i Södra Tavastland samt i Norra Savolax och Norra Karelen (ssp. fennica), men också i Kuusamo (ssp. borealis). Det finns därtill två äldre fynd från Nyland. Arten saknas i Danmark men är utbredd i Mellaneuropas bergstrakter, Polen och Tyskland till Alperna i Frankrike, och är också funnen i Slovakien, Bulgarien och Rumänien. Den finns vidare österut genom hela Ryssland till Japan. I Estland påträffades arten 1969 i landets centrala delar, i Lettland känd sedan 1960 och i Litauen inom ett område sedan 1978. De nyliga upptäckterna av arten i de baltiska länderna beror sannolikt på ökad insamlingsverksamhet. Trolldruvemätaren är överallt i Västeuropa mycket lokal i sina förekomster och är strikt knuten till värdväxten. Den saknas åtminstone i Sverige på flera till synes lämpliga värdväxtförekomster, även i områden där fjärilen förekommer. I Sverige är den numera försvunnen från Värmland och arten har aldrig återfunnits där trots att åtskilliga eftersök gjorts. Den har sedan början av 1970-talet inte heller kunnat återfinnas i Jämtland, Hucksjöåsen. Orsaken till artens försvinnande där är med stor sannolikhet att lokalen växt igen. I Finland har B. tibiale fennica uppvisat en geografiskt tydlig tillbakagång i landets västra, södra och norra utbredningsområden.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Geometroidea  
  • Familj
    Geometridae - mätare 
  • Underfamilj
    Larentiinae  
  • Tribus
    Solitaneini  
  • Släkte
    Baptria  
  • Art
    Baptria tibiale(Esper, 1790) - trolldruvemätare

Trolldruvemätaren flyger på dagen på rikare marker, i buskiga lundar och i rika löv- och granskogar av högörttyp eller på rika hyggesmarker där larvens värdväxt, trolldruva, växer. I Sverige förekommer den på lokaler med rik växt av trolldruva. Fjärilen är mest aktiv i solsken och när den flyger på öppen mark är den lätt att följa med blicken, men när den flyger inne i skogen gör dess utseende att den i ljusspelet omväxlande tycks försvinna och dyka upp igen. Underarten fennica lever på trolldruva Actaea spicata, medan underarten borealis lever på röd trolldruva Actaea erythrocarpa, som i Fennoskandien har en nordlig utbredning. Fjärilen uppträder ofta tillsammans och samtidigt med den betydligt mer utbredda malmätaren Eupithecia actaeata som också lever på trolldruva. Trolldruvemätarens ägg är helt släta, något plattat ovala och pärlemorglänsande. De läggs enstaka på bladundersidorna nära bladkanterna på växter som åtminstone delvis är solbelysta. Larvens kroppsleder är i alla stadier insnörda vid lederna, medan de hos E. actaeata är jämntjocka och detta är ett bra skiljetecken mellan de båda. Larven äter oftast på undersidan av trolldruvans blad och låter sig lätt falla till marken om den störs. Larven hos E. actaeata sitter huvudsakligen på bladens översidor och hittas nästan bara på plantor i skuggiga lägen. Larven av B. tibiale återfinns huvudsakligen på plantor som växer mer eller mindre solexponerat och är i Sverige fullvuxen först i augusti normala år. Tydliga skillnader finns också i puppornas bakkroppsspets (kremaster). Puppan övervintrar i jorden, ibland två gånger. Fjärilen flyger normalt från andra veckan av juni till mitten av juli och högflygningen av ssp. fennica inträder normalt kring mitten av juni. Tidiga år kan den dock flyga redan från slutet av maj.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Barrskog, Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· röd trolldruva - Actaea erythrocarpa (Har betydelse)
· svart trolldruva - Actaea spicata (Viktig)
· trolldruvor - Actaea (Har betydelse)
Trolldruveförekomster inom den boreala zonen förekommer mycket lokalt och är hotade främst av avverkning, skyddsdikning och andra markberedningsåtgärder. En minskning av trolldruvemätare har dock också observerats i trakterna av Lammi i Södra Tavastland där lundarna är skyddade. På många ställen i Finland är arten hotad av markexploatering för bostads- och vägbyggen. I Sverige utgör sannolikt även plantering av främmande barrträd som contortatall som behåller sitt grenverk under lång tid, vilket effektivare skuggar fältskiktet, ett hot.

Påverkan
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Skogar med trolldruva inom den boreala zonen bör skyddas eller på annat sätt undantas från kalavverkning och åtgärder som förändrar markens hydrologi. På lokaler med förekomst av trolldruvemätare och i deras närmare omgivningar bör inga åtgärder vidtas som äventyrar trolldruvans överlevnad. Detta innebär att områdets hydrologi måste bevaras intakt, vilket utesluter dikningar eller andra markberedningsåtgärder. Fjärilen förutsätter för sin överlevnad enligt svenska undersökningar åtminstone delvis solbelysta värdväxter och detta uppnås på ett långsiktigt sätt genom att skogbeståndens interna beståndsdynamik upprätthålls. Skogsbestånd med förekomster måste således undantas från rationellt skogsbruk och eventuellt brukas med alternativa metoder, antingen genom luckhuggning eller genom att de lämnas för fri utveckling så att naturliga luckor uppkommer och solen på så sätt kan nå ner till fältskiktet. Stormfällningar, röta eller insektsangrepp i bestånden åstadkommer detta naturligt på längre sikt.

Åtgärdsprogram Fastställt

Aarvik, L., Bergren, K. & Hansen, L. O. 2000. Catalogus Lepidopterorum Norvegiae. Oslo (Lepidopterologisk Arbeidsgruppe, Zoologisk Museum, Univ. Oslo), 192 pp.

Forster, W. & Wohlfahrt, T. A. 1981. Die Schmetterlinge Mitteleuropas. Band V, Spanner (Geometridae).

Stuttgart (Francksche Verlagshandlung), 312 pp, 26 pls.

Huldén, L. (ed.), Albrecht, A., Itämies, J., Malinen, P. & Wettenhovi, J. 2000. Suomen Suurperhosatlas – Finlands Storfjärilsatlas – Atlas of Finnish Macrolepidoptera. Helsinki (Lepidopterologiska Sällskapet i Finland & Naturhistoriska centralmuseet), 328 pp.

Hydén, N. 1990. Baptria tibiale och Eupithecia actaeata (Lep., Geometridae) i Nordvästeuropa – utbredning, äggläggning och habitatval. Ent. Tidskr. 111(1–2): 1–15.

Inoue, H., Sugi, S., Kuroko, H., Moriuti, S. & Kawabe, A. 1982. Moths of Japan, Vol. 1–2. Tokyo (Kodansha), 966 + 552 pp, 392 pls [in Japanese].

Lankiala, E. 1937. Die Baptria tibiale-Rassen (Lep., Geometridae) Finnlands. Ann. ent. Fenn. 3: 121–131.

Mikkola, K., Jalas, I. & Peltonen, O. 1985. Suomen perhoset. Mittarit 1 (Finnish Lepidoptera. Geometroidea 1).

Suomen Perhostutkijain Seura. Tampere, 260 pp, 12 clrpls.

Nordström, F. 1947. För svenska faunan nya fjärilar jämte några andra. Opusc. ent. 12: 159–170.

Somerma, P. 1997. Suomen uhanalaiset perhoset (The threatened Lepidoptera of Finland). Suomen ympäristökeskus & Suomen Perhostutkijain Seura. Tampere.

Schöyen, W. M. 1885. Tillæg og berigtigelser til Norges Lepidopterfauna. Christiania-Videnskabs-Selskabs Forhandl. 10: 1–9.

Viidalepp, J. 1996. Checklist of the Geometridae (Lepidoptera) of the former U.S.S.R. Stenstrup (Apollo Books), 111 pp.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Hydén 2001. Rev. Nils Hydén 2002. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Geometroidea  
  • Familj
    Geometridae - mätare 
  • Underfamilj
    Larentiinae  
  • Tribus
    Solitaneini  
  • Släkte
    Baptria  
  • Art
    Baptria tibiale, (Esper, 1790) - trolldruvemätare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Hydén 2001. Rev. Nils Hydén 2002. © ArtDatabanken, SLU 2006.