Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Batrisodes hubenthali

Organismgrupp Skalbaggar, Kortvingar Batrisodes hubenthali
  Skalbaggar, Kortvingar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En rödbrun art med mörkare bakkropp. Den är 2 mm lång. Benen och antennerna är kraftigt byggda. De yttersta två antennlederna är kraftigt förlängda och bildar en tydlig klubba. På pannan finns två längsfåror, på halskölden finns tydliga fåror och upphöjningar. På varje täckvinge, som täcker halva bakkroppen, finns både en kort och en lång längsfåra. På första fria bakkroppsegmentet finns även två långa och två korta längsfåror. Batrisodes-arterna är svåra att skilja från varandra varför en specialist bör göra artbestämningen.
Utbredning
Länsvis förekomst för Batrisodes hubenthali Observationer i  Sverige för Batrisodes hubenthali
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från spridda landskap från Uppland till Lule lappmark. Närmast i Finland, ryska Karelen och Estland. Världsutbredningen sträcker sig från sydöstra Frankrike och norra Italien österut till Kaukasus
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Lever i anslutning till myror, t.ex. av släktet Lasius, under bark och i lös ved av döda träd, såväl ek, alm, lönn, asp och barrträd. Känd från spridda landskap från Uppland till Lule lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (70-250). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (280-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Lever i anslutning till myror, t.ex. av släktet Lasius, under bark och i lös ved av döda träd, såväl ek, alm, lönn, asp och barrträd. I Sverige är den påträffad hos Lasius niger, som ibland bygger sina bon i murkna träd.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· ekar
· ekar
· gran
· gran
· popplar
· popplar
· skogslönn
· skogslönn
· sälg
· sälg
· tall
· tall
· viden
· viden
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Staphylinidae (kortvingar), Släkte Batrisodes, Art Batrisodes hubenthali Reitter, 1913 Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Lever i anslutning till myror, t.ex. av släktet Lasius, under bark och i lös ved av döda träd, såväl ek, alm, lönn, asp och barrträd. Känd från spridda landskap från Uppland till Lule lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (70-250). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (280-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En rödbrun art med mörkare bakkropp. Den är 2 mm lång. Benen och antennerna är kraftigt byggda. De yttersta två antennlederna är kraftigt förlängda och bildar en tydlig klubba. På pannan finns två längsfåror, på halskölden finns tydliga fåror och upphöjningar. På varje täckvinge, som täcker halva bakkroppen, finns både en kort och en lång längsfåra. På första fria bakkroppsegmentet finns även två långa och två korta längsfåror. Batrisodes-arterna är svåra att skilja från varandra varför en specialist bör göra artbestämningen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Batrisodes hubenthali

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Batrisodes hubenthali

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från spridda landskap från Uppland till Lule lappmark. Närmast i Finland, ryska Karelen och Estland. Världsutbredningen sträcker sig från sydöstra Frankrike och norra Italien österut till Kaukasus
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Staphylinidae - kortvingar 
  • Underfamilj
    Pselaphinae - klubbhornsbaggar 
  • Tribus
    Batrisini  
  • Släkte
    Batrisodes  
  • Art
    Batrisodes hubenthaliReitter, 1913

Lever i anslutning till myror, t.ex. av släktet Lasius, under bark och i lös ved av döda träd, såväl ek, alm, lönn, asp och barrträd. I Sverige är den påträffad hos Lasius niger, som ibland bygger sina bon i murkna träd.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Lövskog, Triviallövskog, Löv-/barrblandskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
· viden - Salix (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)


Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Gamla, mer eller mindre orörda bestånd med löv- eller blandskog inom förekomstområdena bör helst avsättas som reservat. Generellt gynnas arten av ökad lövträdsinblandning i bestånden, samt av att gamla träd sparas vid slutavverkningar.

Baranowski, R. 1975. Några bidrag till kännedomen om coleopterfaunan vid nedre Dalälven. 1. Ent. Tidskr. 96: 97–115.

Baranowski, R. 1980. Några bidrag till kännedomen om coleopterfaunan vid nedre Dalälven. 2. Ent. Tidskr. 101: 29–42.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Rickard Baranowski 1994. Rev. Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Staphylinidae - kortvingar 
  • Underfamilj
    Pselaphinae - klubbhornsbaggar 
  • Tribus
    Batrisini  
  • Släkte
    Batrisodes  
  • Art
    Batrisodes hubenthali, Reitter, 1913
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Rickard Baranowski 1994. Rev. Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.