Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fickmossor

Släkte - Fissidens
Fickmossor

  1. Ej bedömd NE
  2. 8 arter NA
  3. 9 arter LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. 1 arter CR
  9. 1 arter RE
Kännetecken
Fickmossorna har platta, fjäderlika skott. Bladen har en extra bladskiva fäst på nerven och denna är vikt åt sidan så att den bildar en ficka. De flesta arterna är sydliga och växer på fuktiga platser - ofta på lera eller kalksten.

Drygt 400 arter är beskrivna, men av dessa är bara ca 250 väl dokumenterade. I Norden förekommer 13 arter, varav 11 i Sverige. De är millimetersmå eller upp till 15 cm höga och mest gröna men ibland med gula eller bruna färgtoner. De påträffas främst på jord och sten i skuggiga lägen. Somliga arter lever under vatten eller i strandlinjen, andra växer halvtorrt i bergbranter. De flesta av släktets arter är sydliga och har sin huvudsakliga utbredning i områden med subtropiskt eller tropiskt klimat.
Bladen sitter i två rader på stammen och de är plattade i ett plan. Den del av bladskivan som är närmast skottspetsen kallas överskivan - en säregen företeelse som bara finns inom familjen Fissidentaceae. Det är en extra, båtformad bladskiva som växer ut från nerven och ligger ovanpå bladet, vilket syns bra i ett bladtvärsnitt. Den del av bladet som är närmast skottbasen kallas nederskiva. Bladformen är smalt tunglik med en kort eller lång spets. I bladkanten kan finnas avvikande, långsmala celler som bildar en kantlist. Bladkanterna är plana och ofta tandade i spetsen. Bladcellerna är rundat sexkantiga och släta. Nerven är oftast kraftig, grön eller brun till röd och den slutar i eller strax nedom bladspetsen eller löper ut i en liten udd. Stammen är nedtill oftast försedd med rhizoider.
De flesta arterna är antingen sam- eller skildkönade men några uppträder ibland som samkönad och ibland som skildkönad. Kapslar förekommer då och då. Dessa är fästade antingen i toppen av skottet eller nedtill på en kort sidogren. Kapslarna är ovala till avlånga, oftast upprätta men hos enstaka arter lutande eller pekande rakt åt sidan. Peristomet består av en tandkrans bestående av 16 mer eller mindre djupt kluvna tänder, vilket det latinska släktnamnet antyder. Kapselskaften är 0,1-2 cm långa, gula till mörkt rödbruna.
Släktets arter kan vid en första anblick likna lysmossa Schistostega pennata, vars blad dock saknar både nerv och den extra fliken samt har stora, rombiska bladceller. Lysmossa har dessutom en kapsel utan peristom.
De olika fickmossorna har han- och honorgan på bestämda platser av skottet. Vanligast är att honorganet sitter i skottspetsen och hanorganen i bladveck längre ned på skottet, men många varianter finns. Både han- och honorgan kan skönjas i ett mikroskop i 50 gångers förstoring med genomlysning.
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Dicranales, Familj Fissidentaceae, Släkte Fissidens Hedw. - fickmossor Synonymer

Fickmossorna har platta, fjäderlika skott. Bladen har en extra bladskiva fäst på nerven och denna är vikt åt sidan så att den bildar en ficka. De flesta arterna är sydliga och växer på fuktiga platser - ofta på lera eller kalksten.

Drygt 400 arter är beskrivna, men av dessa är bara ca 250 väl dokumenterade. I Norden förekommer 13 arter, varav 11 i Sverige. De är millimetersmå eller upp till 15 cm höga och mest gröna men ibland med gula eller bruna färgtoner. De påträffas främst på jord och sten i skuggiga lägen. Somliga arter lever under vatten eller i strandlinjen, andra växer halvtorrt i bergbranter. De flesta av släktets arter är sydliga och har sin huvudsakliga utbredning i områden med subtropiskt eller tropiskt klimat.
Bladen sitter i två rader på stammen och de är plattade i ett plan. Den del av bladskivan som är närmast skottspetsen kallas överskivan - en säregen företeelse som bara finns inom familjen Fissidentaceae. Det är en extra, båtformad bladskiva som växer ut från nerven och ligger ovanpå bladet, vilket syns bra i ett bladtvärsnitt. Den del av bladet som är närmast skottbasen kallas nederskiva. Bladformen är smalt tunglik med en kort eller lång spets. I bladkanten kan finnas avvikande, långsmala celler som bildar en kantlist. Bladkanterna är plana och ofta tandade i spetsen. Bladcellerna är rundat sexkantiga och släta. Nerven är oftast kraftig, grön eller brun till röd och den slutar i eller strax nedom bladspetsen eller löper ut i en liten udd. Stammen är nedtill oftast försedd med rhizoider.
De flesta arterna är antingen sam- eller skildkönade men några uppträder ibland som samkönad och ibland som skildkönad. Kapslar förekommer då och då. Dessa är fästade antingen i toppen av skottet eller nedtill på en kort sidogren. Kapslarna är ovala till avlånga, oftast upprätta men hos enstaka arter lutande eller pekande rakt åt sidan. Peristomet består av en tandkrans bestående av 16 mer eller mindre djupt kluvna tänder, vilket det latinska släktnamnet antyder. Kapselskaften är 0,1-2 cm långa, gula till mörkt rödbruna.
Släktets arter kan vid en första anblick likna lysmossa Schistostega pennata, vars blad dock saknar både nerv och den extra fliken samt har stora, rombiska bladceller. Lysmossa har dessutom en kapsel utan peristom.
De olika fickmossorna har han- och honorgan på bestämda platser av skottet. Vanligast är att honorganet sitter i skottspetsen och hanorganen i bladveck längre ned på skottet, men många varianter finns. Både han- och honorgan kan skönjas i ett mikroskop i 50 gångers förstoring med genomlysning.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Dicranales  
  • Familj
    Fissidentaceae  
  • Släkte
    FissidensHedw. - fickmossor
Etymologi: Fissidens = spruckna tänder; fissum (lat.) = spricka, skåra/fissus (lat.) = kluven; dens (lat.) = tand. Släktnamnet torde syfta på kluvna peristomtänder.

Arts (1988), Bruggeman-Nannenga (1978, 1982, 1985), Corley (1980), Kotilainen & Salonen (1954), Lohammar (1954), Nyholm & Bruggeman-Nannenga (1987), Odgaard (1984), Waldheim (1935), Weckström (1961).

Ovanstående fakta har sammanställts av ArtDatabanken.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 2006

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Dicranales  
  • Familj
    Fissidentaceae  
  • Släkte
    Fissidens - fickmossor
Mer information
Faktakällor

Ovanstående fakta har sammanställts av ArtDatabanken.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 2006