Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  smal skuggbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Boros schneideri
Smal skuggbagge Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En mörkbrun, smalt byggd och c.a 14 mm lång skalbagge. Hela djuret är starkt glänsande, med oregelbunden punktur på täckvingarna. Halsskölden är påfallande långsmal.
Utbredning
Länsvis förekomst för smal skuggbagge Observationer i  Sverige för smal skuggbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från Öland, Gotland (Gotska Sandön), Västergötland, Västmanland, Värmland, Hälsingland, Jämtland och Lappland. Flertalet sentida fynd är gjorda på Gotska Sandön. På fastlandet har arten antagits vara så gott som helt försvunnen, men återupptäcktes 2015 i samband med en inventering av det stora brandfältet i Västmanland från 2014. Arten har dessutom påträffats tillfälligt i importvirke från Ryssland (områden öster om Uralbergen). Världsutbredningen sträcker sig från Frankrike till östra Sibirien. I Finland har arten påträffats på tre lokaler mellan 1975 och 1984, och dessutom i äldre tid på flera ytterligare platser. De senaste fynden är gjorda dels i Saarijärvi i mellersta Finland samt i mellersta och norra Finland nära den ryska gränsen. Arten är under 1990-talet även påträffad i Estland och Litauen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(i,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Larvutvecklingen sker under barken på nyligen döda träd, främst i kronan av stående döda tallar angripna av blånadssvampar, bl.a. Ophiostoma pini. Även funnen på björk, utomlands också gran, lärk och ek. Tidigare känd från Öland, Gotland (Gotska Sandön), Västergötland, Västmanland, Värmland, Hälsingland, Jämtland och Lappland. Sentida fynd endast på Gotska Sandön. Antalet lokalområden i landet skattas till 8 (4-10). Förekomstarean (AOO) skattas till 32 (16-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,iii,iv)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker under barken på nyligen döda träd, främst i kronan av stående döda tallar angripna av blånadssvampar, bl.a. Ophiostoma pini. Arten är även funnen på björk, utomlands också gran, lärk och ek. Den fullbildade skalbaggen kläcks på hösten. Den övervintrar under barken och fortplantar sig där ganska tidigt på våren. Arten påträffas dock oftast i larvstadiet.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Lövskog
Lövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· blånadssvampar
· blånadssvampar
· blånadssvampar
· blånadssvampar
· sporsäcksvampar
· sporsäcksvampar
Ved och bark
Ved och bark
· björkar
· björkar
· gran
· gran
· tall
· tall
· vårtbjörk
· vårtbjörk
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Boridae (skuggbaggar), Släkte Boros, Art Boros schneideri (Panzer, 1795) - smal skuggbagge Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(i,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Larvutvecklingen sker under barken på nyligen döda träd, främst i kronan av stående döda tallar angripna av blånadssvampar, bl.a. Ophiostoma pini. Även funnen på björk, utomlands också gran, lärk och ek. Tidigare känd från Öland, Gotland (Gotska Sandön), Västergötland, Västmanland, Värmland, Hälsingland, Jämtland och Lappland. Sentida fynd endast på Gotska Sandön. Antalet lokalområden i landet skattas till 8 (4-10). Förekomstarean (AOO) skattas till 32 (16-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,iii,iv)).
Konventioner Habitatdirektivets bilaga 2
Åtgärdsprogram Fastställt
En mörkbrun, smalt byggd och c.a 14 mm lång skalbagge. Hela djuret är starkt glänsande, med oregelbunden punktur på täckvingarna. Halsskölden är påfallande långsmal.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för smal skuggbagge

Länsvis förekomst och status för smal skuggbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för smal skuggbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från Öland, Gotland (Gotska Sandön), Västergötland, Västmanland, Värmland, Hälsingland, Jämtland och Lappland. Flertalet sentida fynd är gjorda på Gotska Sandön. På fastlandet har arten antagits vara så gott som helt försvunnen, men återupptäcktes 2015 i samband med en inventering av det stora brandfältet i Västmanland från 2014. Arten har dessutom påträffats tillfälligt i importvirke från Ryssland (områden öster om Uralbergen). Världsutbredningen sträcker sig från Frankrike till östra Sibirien. I Finland har arten påträffats på tre lokaler mellan 1975 och 1984, och dessutom i äldre tid på flera ytterligare platser. De senaste fynden är gjorda dels i Saarijärvi i mellersta Finland samt i mellersta och norra Finland nära den ryska gränsen. Arten är under 1990-talet även påträffad i Estland och Litauen.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Boridae - skuggbaggar 
  • Underfamilj
    Borinae  
  • Släkte
    Boros  
  • Art
    Boros schneideri(Panzer, 1795) - smal skuggbagge

Larvutvecklingen sker under barken på nyligen döda träd, främst i kronan av stående döda tallar angripna av blånadssvampar, bl.a. Ophiostoma pini. Arten är även funnen på björk, utomlands också gran, lärk och ek. Den fullbildade skalbaggen kläcks på hösten. Den övervintrar under barken och fortplantar sig där ganska tidigt på våren. Arten påträffas dock oftast i larvstadiet.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Triviallövskog, Lövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Svampar och lavar (Viktig)
· blånadssvampar - Ophiostoma (Viktig)
· blånadssvampar - Ophiostomatales (Har betydelse)
· sporsäcksvampar - Ascomycota (Har betydelse)
Ved och bark (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
· vårtbjörk - Betula pendula (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Arten är nästan uteslutande funnen i skogsbestånd med mycket höga naturvärden, och har förmodligen mycket svårt att klara modernt skogsbruk. Döda tallar tas tyvärr i allt för stor utsträckning tillvara för sitt virkes- och bränslevärde.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
På lokaler där arten påträffas utanför Gotska Sandöns nationalpark måste snabba skyddsåtgärder vidtas i form av reservatsbildningar. Eventuellt får man även gynna arten aktivt genom att ringbarka ett antal tallar per år.

Åtgärdsprogram Fastställt

Baranowski, R. 1977, Ein Fund von. Boros schneideri in Finland (Col. Boridae). Notulae Ent. 57: 45–46.

Jansson, A. 1925. Die Insekten-, Myriapoden- und Isopodenfauna der Gotska Sandön. Sid. 102–104. Örebro.

Jansson, A. 1950. Fjärde resan till Gotska Sandön. Ent. Tidskr. 71: 199–220.

Koch, K. 1989. Die Käfer Mitteleuropas. Ökologi 2: 348. Krefeld.

Leiler, T. -E. 1954. Kläckning av Boros schneideri Panz. (Col. Boridae).jämte beskrivning av dess puppa. Ent. Tidskr. 75: 3–5.

Lundberg, S. 1964. Bidrag till kännedomen om skalbaggsfaunan på Gotska Sandön. Ent. Tidskr. 85: 45–48.

Lundberg, S. 1981. Gotska Sandöns skalbaggsfauna - nytillskott och intressanta arter. Ent. Tidskr. 102: 147–154.

Lundberg, S. & Pettersson, R. 1997. Något om skalbaggsfaunan i ryskt virke vid en såg i Västerbotten. Ent. Tidskr. 118: 50.

Palm, T. 1954. Biologiska iakttagelser över några skalbaggsarter på Gotska Sandön. Opusc. Ent. 19: 70–75.

Pettersson, R. 1984. I Norrland av storskogsbruket missgynnade och hotade trädskalbaggar. Natur i Norr 3: 33-45.

Saalas, U. 1937. Die Larve von Boros schneideri Panz. (Col. Boridae). Ann. Ent. Fenn. 3: 198–203.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roger Pettersson 1988. Rev. Bengt Ehnström 1999, Håkan Ljungberg 2015. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Boridae - skuggbaggar 
  • Underfamilj
    Borinae  
  • Släkte
    Boros  
  • Art
    Boros schneideri, (Panzer, 1795) - smal skuggbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roger Pettersson 1988. Rev. Bengt Ehnström 1999, Håkan Ljungberg 2015. © ArtDatabanken, SLU 2006.