Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Neocoenorrhinus pauxillus

Organismgrupp Skalbaggar, Vivlar och barkborrar Neocoenorrhinus pauxillus
  Skalbaggar, Vivlar och barkborrar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En ca 3 mm lång vivel med framåtriktat snyte. Färgen är metalliskt blåglänsande, halsskölden är tydligt smalare än de breda täckvingarna. Ögonen är utstående. Behåringen är svart och utstående.
Utbredning
Länsvis förekomst för Neocoenorrhinus pauxillus Observationer i  Sverige för Neocoenorrhinus pauxillus
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige påträffades arten först på 1960-talet vid Kullen i Skåne. I Norden finns arten även i Danmark där den varit listad som hänsynskrävande men numera anses livskraftig. Arten är för övrigt utbredd över en stor del av Europa, österut till Kaukasus och Iran. Överallt är den mer eller mindre sällsynt. I England har den gått tillbaka och betecknas nu som "rare".
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Lever på vedartade rosväxter såsom vilda fruktträd, hagtorn, slån och andra (t.ex. Malus, Pyrus, Prunus, Sorbus, Rosa, Crataegus och Cotoneaster), i kanter och bryn av lövskog, övergivna trädgårdar, buskmarker och andra halvöppna miljöer. Vi ser ingen hotbild och avför därför arten från rödlistan. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-40). Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (40-160) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Ekologi
Lever på vedartade rosväxter såsom vilda fruktträd, hagtorn, slån och andra (t.ex. Malus, Pyrus, Prunus, Sorbus, Rosa, Crataegus och Cotoneaster), i kanter och bryn av lövskog, övergivna trädgårdar, buskmarker och andra halvöppna miljöer. Arten kan uppträda i antal och har utomlands uppträtt som skadedjur, i Frankrike på äppleträd, i Östeuropa även på plommon- och aprikosträd. De fullbildade skalbaggarna övervintrar och lämnar marken i april och beger sig upp i trädkronorna där de gnager på blad- och blomknoppar. De uppträder från april till början av juli, med tyngdpunkten kring månadsskiftet maj-juni. Under maj och fram till mitten av juni lägger honan 1-4 ägg i precist utgnagda kammare på undersidan av bladskaft eller mittnerv, vilket resulterar i att bladet torkar och fälls. Larven kläcks efter en vecka och minerar i det vissnande bladet under 2-4 veckor. Därefter sker förpuppning i jorden och efter en månad kläcks imagon som ibland ånyo ger sig upp i träden för en kort tids näringsgnagande. Övervintring sker i marken.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Buskmark
Buskmark
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· aplar
· aplar
· hagtornar
· hagtornar
· oxlar
· oxlar
· prunusar
· prunusar
· päronsläktet
· päronsläktet
· rosor
· rosor
· rosväxter
· rosväxter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Rhynchitidae, Släkte Neocoenorrhinus, Art Neocoenorrhinus pauxillus (Germar, 1824) Synonymer Pselaphorhynchites pauxillus (Germar, 1824), Coenorrhinus pauxillus (Germar, 1824)

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Lever på vedartade rosväxter såsom vilda fruktträd, hagtorn, slån och andra (t.ex. Malus, Pyrus, Prunus, Sorbus, Rosa, Crataegus och Cotoneaster), i kanter och bryn av lövskog, övergivna trädgårdar, buskmarker och andra halvöppna miljöer. Vi ser ingen hotbild och avför därför arten från rödlistan. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-40). Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (40-160) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
En ca 3 mm lång vivel med framåtriktat snyte. Färgen är metalliskt blåglänsande, halsskölden är tydligt smalare än de breda täckvingarna. Ögonen är utstående. Behåringen är svart och utstående.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Neocoenorrhinus pauxillus

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Neocoenorrhinus pauxillus

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige påträffades arten först på 1960-talet vid Kullen i Skåne. I Norden finns arten även i Danmark där den varit listad som hänsynskrävande men numera anses livskraftig. Arten är för övrigt utbredd över en stor del av Europa, österut till Kaukasus och Iran. Överallt är den mer eller mindre sällsynt. I England har den gått tillbaka och betecknas nu som "rare".
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Rhynchitidae  
  • Tribus
    Rhynchitini  
  • Släkte
    Neocoenorrhinus  
  • Art
    Neocoenorrhinus pauxillus(Germar, 1824)
    Synonymer
    Pselaphorhynchites pauxillus (Germar, 1824)
    Coenorrhinus pauxillus (Germar, 1824)

Lever på vedartade rosväxter såsom vilda fruktträd, hagtorn, slån och andra (t.ex. Malus, Pyrus, Prunus, Sorbus, Rosa, Crataegus och Cotoneaster), i kanter och bryn av lövskog, övergivna trädgårdar, buskmarker och andra halvöppna miljöer. Arten kan uppträda i antal och har utomlands uppträtt som skadedjur, i Frankrike på äppleträd, i Östeuropa även på plommon- och aprikosträd. De fullbildade skalbaggarna övervintrar och lämnar marken i april och beger sig upp i trädkronorna där de gnager på blad- och blomknoppar. De uppträder från april till början av juli, med tyngdpunkten kring månadsskiftet maj-juni. Under maj och fram till mitten av juni lägger honan 1-4 ägg i precist utgnagda kammare på undersidan av bladskaft eller mittnerv, vilket resulterar i att bladet torkar och fälls. Larven kläcks efter en vecka och minerar i det vissnande bladet under 2-4 veckor. Därefter sker förpuppning i jorden och efter en månad kläcks imagon som ibland ånyo ger sig upp i träden för en kort tids näringsgnagande. Övervintring sker i marken.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog, Buskmark, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· aplar - Malus (Viktig)
· hagtornar - Crataegus (Har betydelse)
· oxlar - Sorbus (Har betydelse)
· prunusar - Prunus (Har betydelse)
· päronsläktet - Pyrus (Har betydelse)
· rosor - Rosa (Har betydelse)
· rosväxter - Rosaceae (Viktig)
Gallring, röjning och "uppsnyggning" av äldre buskmarker, övergivna odlingar och trädgårdar och brynmiljöer är ett hot mot denna art, likaså igenplantering och omföring till barrskog.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Brynmiljöer, hag- och buskmarker, skogsängar och övergivna trädgårdar med inslag av hagtorn, slån och fruktträd bör gynnas genom försiktig röjning.

Cmoluch, Z. 1971. Studien über Rüsselkäfer (Coleoptera, Curculionidae) xerothermer Pflanzenassoziationen der Lubliner Hochebene. Acta Zoologica Cracoviensia 16(2): 29–216.

Dieckmann, L. 1974. Beiträge zur Insektenfauna der DDR: Coleoptera - Curculionidae (Rhinomacerinae, Rhynchitinae, Attelabinae, Apoderinae). Beiträge zur Entomologie 24: 5–54.

Hansen, V. 1969. Biller. XXI. Snudebiller. Danmarks Fauna, band 69. G. E. C. Gads forlag, København.

Hyman, P. S. (M. S. Parsons rev.). 1992. A review of the scarce and threatened Coleoptera of Great Britain. Part 1. UK Nature Conservation No. 3. The UK Joint Nature Conservation Committee, Peterborough.

Lohse, G.-A. 1981. Unterfamilie: Rhynchitinae. I: Freude, H., K. W. Harde & G.-A. Lohse (red.). Die Käfer Mitteleuropas. Band 10. Goecke & Evers, Krefeld, ss. 113–124.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Sörensson 1997. Reviderad av Hans-Erik Wanntorp 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Rhynchitidae  
  • Tribus
    Rhynchitini  
  • Släkte
    Neocoenorrhinus  
  • Art
    Neocoenorrhinus pauxillus, (Germar, 1824)
    Synonymer
    Pselaphorhynchites pauxillus (Germar, 1824)
    Coenorrhinus pauxillus (Germar, 1824)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Sörensson 1997. Reviderad av Hans-Erik Wanntorp 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.