Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ljus bronsblomfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Callicera aenea
Ljus bronsblomfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En stor blomfluga med långa getinglika antenner, blåsvart rygg, bronsfärgad bakkropp, övervägande ljusa framfötter och ljus behåring. Förekommer från Skåne till Uppland i bryn intill lövskog med ihåliga träd.

Längd 13-17 mm, hanen ofta mindre än honan. Huvud hos honan dubbelt, hos hanen omkring 1,5 gånger så brett som högt. Färgen på ryggsköldens och skutellens långa behåring varierande från övervägande gul till övervägande svart. Mellankroppens sido- och bukplåtar svarta; på bukplåtarna och på sidoplåtarna nedanför tvärfåran med lång och utstående, ljusgul behåring - i övrigt nakna. Lår svarta med gul spets och lång gul behåring. Benen i övrigt gula, speciellt hos hanen ibland med antydan till mörk ring på skenbenen. Fötter gula, fotsegment 2-5 ibland mer eller mindre brunaktiga.
Den andra nordiska arten, Callicera aurata, är ovanifrån sett nästan identisk med C. aenea. Den har dock mörkare behåring på bukplåtarna och höfterna samt i varierande utsträckning också på låren. Vidare är bara det första (ibland även det andra) fotsegmentet hos C. aurata gult, i tydlig kontrast till de yttre fotsegmentens mörka färg. Den mer långsträckta arten praktblomfluga Caliprobola speciosa har korta, gula antenner.
Utbredning
Länsvis förekomst för ljus bronsblomfluga Observationer i  Sverige för ljus bronsblomfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Ljus bronsblomfluga förekommer sällsynt i från Skåne norrut till Jämtland och Västerbotten. De sentida fynden nära Indalsälven (Ragunda/Bispgården) i Jämtland (2003) och i Västerbotten (2011) visar att arten också kan förekomma betydligt längre norrut än tidigare känt. Två fynd från södra Norge ger anledning att tro att arten förekommer inom ett brett band från södra Norge till Mälardalen med utlöpare till Skåne respektive norrut i Sverige. Det stekellika utseendet bidrar sannolikt till att arten lätt förbises. I övriga Europa förekommer den lokalt i bergstrakter från Harz (Tyskland) och Vogeserna (Frankrike) i väster genom Polens och Tjeckiens bergstrakter och i Alperna (Schweiz, Österrike) till Ryssland och Ukraina i öster. Utbredningen i Europa bedöms numera vara fragmenterad. Världsutbredningen fortsätter vidare österut genom Kaukasus och Sibirien till Stilla havet och Korea.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Flera äldre fynd från Småland och spridda aktuellare fynd från Småland, Halland upp till Västerbotten. Arten lever troligen i röthål på gamla lövträd (troligen ask, alm, björk och knäckepil). Habitat är lövskog med gamla träd och arten påträffas ofta anslutning till äldre bebyggelse och i strandnära områden. Blombesöker gärna på Rosa. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (10-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (40-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Ljus bronsblomfluga förekommer i anslutning till löv- eller blandskog. I Sverige har den bara påträffats i sjönära lövskog med lång kontinuitet, inslag av ask och gott om hålträd. På kontinenten finns arten också i högre belägen blandskog med bok och gran. Flugan har setts besöka blommor av rundhagtorn Crataegus laevigata och stenros Rosa canina i brynmiljöer. Hanen kan ses sväva ett par meter över marken i lämpliga gläntor. Flygtiden varar från slutet av maj till mitten av juli, längre söderut från maj till september. Larven bedöms leva i röthål i lövträd som alm och ask, eller längre söderut bok.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Buskmark
Buskmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· rundhagtorn
· rundhagtorn
· stenros
· stenros
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· skogsalm
· skogsalm
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Syrphidae (blomflugor), Släkte Callicera (bronsblomflugor), Art Callicera aenea (Fabricius, 1777) - ljus bronsblomfluga Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Flera äldre fynd från Småland och spridda aktuellare fynd från Småland, Halland upp till Västerbotten. Arten lever troligen i röthål på gamla lövträd (troligen ask, alm, björk och knäckepil). Habitat är lövskog med gamla träd och arten påträffas ofta anslutning till äldre bebyggelse och i strandnära områden. Blombesöker gärna på Rosa. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (10-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (40-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
En stor blomfluga med långa getinglika antenner, blåsvart rygg, bronsfärgad bakkropp, övervägande ljusa framfötter och ljus behåring. Förekommer från Skåne till Uppland i bryn intill lövskog med ihåliga träd.

Längd 13-17 mm, hanen ofta mindre än honan. Huvud hos honan dubbelt, hos hanen omkring 1,5 gånger så brett som högt. Färgen på ryggsköldens och skutellens långa behåring varierande från övervägande gul till övervägande svart. Mellankroppens sido- och bukplåtar svarta; på bukplåtarna och på sidoplåtarna nedanför tvärfåran med lång och utstående, ljusgul behåring - i övrigt nakna. Lår svarta med gul spets och lång gul behåring. Benen i övrigt gula, speciellt hos hanen ibland med antydan till mörk ring på skenbenen. Fötter gula, fotsegment 2-5 ibland mer eller mindre brunaktiga.
Den andra nordiska arten, Callicera aurata, är ovanifrån sett nästan identisk med C. aenea. Den har dock mörkare behåring på bukplåtarna och höfterna samt i varierande utsträckning också på låren. Vidare är bara det första (ibland även det andra) fotsegmentet hos C. aurata gult, i tydlig kontrast till de yttre fotsegmentens mörka färg. Den mer långsträckta arten praktblomfluga Caliprobola speciosa har korta, gula antenner.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ljus bronsblomfluga

Länsvis förekomst och status för ljus bronsblomfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ljus bronsblomfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Ljus bronsblomfluga förekommer sällsynt i från Skåne norrut till Jämtland och Västerbotten. De sentida fynden nära Indalsälven (Ragunda/Bispgården) i Jämtland (2003) och i Västerbotten (2011) visar att arten också kan förekomma betydligt längre norrut än tidigare känt. Två fynd från södra Norge ger anledning att tro att arten förekommer inom ett brett band från södra Norge till Mälardalen med utlöpare till Skåne respektive norrut i Sverige. Det stekellika utseendet bidrar sannolikt till att arten lätt förbises. I övriga Europa förekommer den lokalt i bergstrakter från Harz (Tyskland) och Vogeserna (Frankrike) i väster genom Polens och Tjeckiens bergstrakter och i Alperna (Schweiz, Österrike) till Ryssland och Ukraina i öster. Utbredningen i Europa bedöms numera vara fragmenterad. Världsutbredningen fortsätter vidare österut genom Kaukasus och Sibirien till Stilla havet och Korea.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Syrphoidea  
  • Familj
    Syrphidae - blomflugor 
  • Underfamilj
    Eristalinae  
  • Tribus
    Callicerini  
  • Släkte
    Callicera - bronsblomflugor 
  • Art
    Callicera aenea(Fabricius, 1777) - ljus bronsblomfluga

Ljus bronsblomfluga förekommer i anslutning till löv- eller blandskog. I Sverige har den bara påträffats i sjönära lövskog med lång kontinuitet, inslag av ask och gott om hålträd. På kontinenten finns arten också i högre belägen blandskog med bok och gran. Flugan har setts besöka blommor av rundhagtorn Crataegus laevigata och stenros Rosa canina i brynmiljöer. Hanen kan ses sväva ett par meter över marken i lämpliga gläntor. Flygtiden varar från slutet av maj till mitten av juli, längre söderut från maj till september. Larven bedöms leva i röthål i lövträd som alm och ask, eller längre söderut bok.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Lövskog, Trädbärande gräsmark, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Buskmark

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· rundhagtorn - Crataegus laevigata (Har betydelse)
· stenros - Rosa canina (Har betydelse)
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
Avverkning av äldre gamla rötskadade träd i skogsbestånd, parker och alléer är förmodligen det största hotet mot arten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Bevara äldre, ursprungliga lövträdsbestånd och rötskadade träd i parker och alléer. Bevara även gamla strandnära träd och sörj redan nu för att successionen av sådana kommer att upprätthållas in i framtiden genom att lämna kvar löv. En kartläggning av artens biologi i området skulle vara värdefull för att bättre kunna specificera riktade åtgärder.
Namngivning: Callicera aenea (Fabricius, 1781). Species Insectorum 2: 413. Originalbeskrivning: Bibio aenea.

Etymologi: aenea (lat.) = bronsfärgad, syftar på bakkroppens färg.

Uttal: [Kallísera énea]

Andersson, H. 1993. Callicera aeana. Artfaktablad 1993. ArtDatabanken, SLU.

Bartsch, H. 1995. Check List for Swedish Hoverflies. Eget förlag, Järfälla.

Bartsch, H. 1998. Blomflugor (Syrphidae) i Storstockholmsområdet. Rapport.

Bartsch, H. 2001. Swedish Province Catalogue for Hoverflies (Diptera, Syrphidae). Entomologisk tidskrift 122: 189-

Bartsch, H., Binkiewicz, E., Klintbjer, A., Rådén, A & Nasibov, E. 2009. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tvåvingar: Blomflugor: Eristalinae & Microdontinae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Nielsen, T.R. 1999. Check-list and distribution maps of Norwegian Hoverflies, with description of Platycheirus laskai nov. sp. (Diptera, Syrphidae). Norsk Institutt for Naturforskning. Fagrapport 35.Trondheim.

Speight, M.C.D. 1989. The Council of Europe and the Conservation of Diptera. Diptera Digest 2: 3–7.

Speight, M.C.D. 1991. Callicera aenea, C. aurata, C. fagesii and C. macquartii redefined, with a Key to and Notes on the European Callicera Species (Diptera: Syrphidae). Dipterists Digest 10: 1–25.

Speight, M.C.D. 1994. Revision des syrphides de la faune de France: II - Les Microdontidae et les Syrphidae Melisiinae (in part.) (Diptera, Syrphidoidae). Bulletin de la Société de France, 99:1 81–190.

Speight, M.C.D. 2000. Species accounts of European Syrphidae (Diptera): species of the Atlantic, Continental and Northern Regions. In: Speight, M.C.D., Castella, E., Obrdlik, P. and Ball, S. (eds.) Syrph the Net, the database of European Syrphidae , vol.20. Syrph the Net publications, Dublin.

Speight, M.C.D. & Castella, E. 2000. Range and Status data for European Syrphidae (Diptera): species of the Atlantic, Continental & Northern Regions. In: Speight, M.C.D., Castella, E., Obrdlik, P. and Ball, S.(eds.) Syrph the Net, the database of European Syrphidae , vol. 21, Syrph the Net publications, Dublin.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2009 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Rev. Jonas Sandström 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Syrphoidea  
  • Familj
    Syrphidae - blomflugor 
  • Underfamilj
    Eristalinae  
  • Tribus
    Callicerini  
  • Släkte
    Callicera - bronsblomflugor 
  • Art
    Callicera aenea, (Fabricius, 1777) - ljus bronsblomfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2009 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Rev. Jonas Sandström 2012.