Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  alvarlarvmördare

Organismgrupp Skalbaggar, Jordlöpare m.fl. Callisthenes reticulatus
Alvarlarvmördare Skalbaggar, Jordlöpare m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En relativt bred och klumpig, 24–30 mm lång jordlöpare. Ovansidan är vackert metallgrön med en gyllene ton, ben och antenner svarta. Äldre, slitna individer är mattare gröna eller nästan svarta. Täckvingarnas skulptur består av grova, rynkigt sammanflytande korn.
Utbredning
Länsvis förekomst för alvarlarvmördare Observationer i  Sverige för alvarlarvmördare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Regelbundet påträffad endast på Ölands Stora alvar, med enstaka fynd från mellersta och norra Öland. Några äldre fynd finns från nordöstra Skåne (sent 1800-tal), och Bohuslän (1920-talet). Åtminstone på den sistnämnda lokalen tycks arten ha fortplantat sig under några år. Närmast i Danmark, på sju lokaler på södra Jylland under 1800-talet, senare ej återfunnen. Saknas i Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från mellersta och nordöstra Europa till västra Sibirien och Kazakstan. Den svenska förekomsten är isolerad från den mellaneuropeiska utbredningen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Ett marklevande rovdjur som i Sverige främst förekommer på karga grusalvar med gles växtlighet av ölandssolvända, fårsvingel mm. Fynd från andra typer av öppna torrmarker, t.ex. sandig hedmark, är gjorda från andra delar av utbredningsområdet, t.ex. Skåne och Danmark. Förekommer idag endast på Öland; framför allt på Stora alvaret, med enstaka äldre fynd från andra delar av ön. Härutöver känd genom enstaka, gamla fynd från Skåne och Bohuslän. Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (20-35). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 200 (150-300) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (80-140) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Ekologi
Ett marklevande rovdjur som lever på torr, öppen mark. På Öland främst på öppna, karga grusalvar med tunt jordtäcke och gles vegetation av t.ex. ölandssolvända och fårsvingel. I Mellaneuropa främst på sandiga hedar med ljung, ginst och kråkris (Gebert 2015), men också på torrängar, sandig åkermark, trädesåkrar och i gles tallskog. Lokalen i Bohuslän var en solexponerad, sandig torräng i södersluttning. Både larver och fullbildade skalbaggar lever huvudsakligen av fjärilslarver, t.ex. ljungmalmätare (Eupithecia nanata), ängsringspinnare (Malacosoma castrensis), mindre borstspinnare (Setina roscida) eller mindre påfågelspinnare (Saturnia pavonia). Flera av dessa arter har periodiska massuppträdanden, och artens individtäthet varierar med tillgången till bytesdjur. Larvutvecklingen sker under sommaren. De fullbildade skalbaggarna är dagaktiva, och påträffas ofta löpande framme i solskenet, främst under fortplantningstiden i maj-juni. De kan bli flera år gamla.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· fjärilar
· fjärilar
· leddjur
· leddjur
· mindre påfågelsspinnare
· mindre påfågelsspinnare
· ängsringspinnare
· ängsringspinnare
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Carabidae (jordlöpare), Släkte Callisthenes, Art Callisthenes reticulatus (Fabricius, 1787) - alvarlarvmördare Synonymer Callisthenes reticulatus (Fabricius, 1787), Calosoma reticulatum (Fabricius, 1787), Carabus reticulatus Fabricius, 1787

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Ett marklevande rovdjur som i Sverige främst förekommer på karga grusalvar med gles växtlighet av ölandssolvända, fårsvingel mm. Fynd från andra typer av öppna torrmarker, t.ex. sandig hedmark, är gjorda från andra delar av utbredningsområdet, t.ex. Skåne och Danmark. Förekommer idag endast på Öland; framför allt på Stora alvaret, med enstaka äldre fynd från andra delar av ön. Härutöver känd genom enstaka, gamla fynd från Skåne och Bohuslän. Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (20-35). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 200 (150-300) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (80-140) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).

Åtgärdsprogram Fastställt
En relativt bred och klumpig, 24–30 mm lång jordlöpare. Ovansidan är vackert metallgrön med en gyllene ton, ben och antenner svarta. Äldre, slitna individer är mattare gröna eller nästan svarta. Täckvingarnas skulptur består av grova, rynkigt sammanflytande korn.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för alvarlarvmördare

Länsvis förekomst och status för alvarlarvmördare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för alvarlarvmördare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Regelbundet påträffad endast på Ölands Stora alvar, med enstaka fynd från mellersta och norra Öland. Några äldre fynd finns från nordöstra Skåne (sent 1800-tal), och Bohuslän (1920-talet). Åtminstone på den sistnämnda lokalen tycks arten ha fortplantat sig under några år. Närmast i Danmark, på sju lokaler på södra Jylland under 1800-talet, senare ej återfunnen. Saknas i Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från mellersta och nordöstra Europa till västra Sibirien och Kazakstan. Den svenska förekomsten är isolerad från den mellaneuropeiska utbredningen.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Carabinae  
  • Tribus
    Carabini  
  • Släkte
    Callisthenes  
  • Art
    Callisthenes reticulatus(Fabricius, 1787) - alvarlarvmördare
    Synonymer
    Callisthenes reticulatus (Fabricius, 1787)
    Calosoma reticulatum (Fabricius, 1787)
    Carabus reticulatus Fabricius, 1787

Ett marklevande rovdjur som lever på torr, öppen mark. På Öland främst på öppna, karga grusalvar med tunt jordtäcke och gles vegetation av t.ex. ölandssolvända och fårsvingel. I Mellaneuropa främst på sandiga hedar med ljung, ginst och kråkris (Gebert 2015), men också på torrängar, sandig åkermark, trädesåkrar och i gles tallskog. Lokalen i Bohuslän var en solexponerad, sandig torräng i södersluttning. Både larver och fullbildade skalbaggar lever huvudsakligen av fjärilslarver, t.ex. ljungmalmätare (Eupithecia nanata), ängsringspinnare (Malacosoma castrensis), mindre borstspinnare (Setina roscida) eller mindre påfågelspinnare (Saturnia pavonia). Flera av dessa arter har periodiska massuppträdanden, och artens individtäthet varierar med tillgången till bytesdjur. Larvutvecklingen sker under sommaren. De fullbildade skalbaggarna är dagaktiva, och påträffas ofta löpande framme i solskenet, främst under fortplantningstiden i maj-juni. De kan bli flera år gamla.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· fjärilar - Lepidoptera (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
· mindre påfågelsspinnare - Saturnia pavonia (Har betydelse)
· ängsringspinnare - Malacosoma castrense (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Mark/sediment (Har betydelse)
Igenväxning av öppna torrmarker som en följd av jordbrukets effektivisering och ett minskande bete hotar alvarlarvmördaren och andra marklevande insekter som är knutna till solexponerad, vegetationsfattig mark.

Påverkan
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Sandiga torrängar och hedmarker med tjockare jordtäcke växer igen i avsaknad av tillräcklig hävd, och har dessutom i stor utsträckning planterats igen. I dessa miljöer har arten därför minskat markant. På Ölands karga grusalvar är igenväxningen långsam även när hävden är relativt svag. I längden är dock arten beroende av att beteshävden av Ölands alvar upprätthålls med tillräcklig intensitet.

Åtgärdsprogram Fastställt

Gebert, J. 2015. Calosoma reticulatum (Coleoptera, Carabidae) in Deutschland und Europa. Ent. Berichten 59: 203-211.

Ljungberg, H. 2002. Bete, störning och biologisk mångfald i odlingslandskapet – hotade skalbaggar i öländska torrmarker. Länsstyrelsen i Kalmar län, Miljöenheten, meddelande 2002: 20.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2001. Rev. Håkan Ljungberg 2005, 2017. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Carabinae  
  • Tribus
    Carabini  
  • Släkte
    Callisthenes  
  • Art
    Callisthenes reticulatus, (Fabricius, 1787) - alvarlarvmördare
    Synonymer
    Callisthenes reticulatus (Fabricius, 1787)
    Calosoma reticulatum (Fabricius, 1787)
    Carabus reticulatus Fabricius, 1787
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2001. Rev. Håkan Ljungberg 2005, 2017. © ArtDatabanken, SLU 2005.