Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ekhjärtknäppare

Organismgrupp Skalbaggar, Knäppare och halvknäppare Cardiophorus gramineus
Ekhjärtknäppare Skalbaggar, Knäppare och halvknäppare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Den fullbildade skalbaggen är mellan åtta och tio mm lång, och mycket vackert färgad med en skarpt ljusröd halssköld som kontrasterar mot den i övrigt svarta kroppen. Halssköldens bakhörn är utdragna i vassa spetsar. Denna knäppare har liksom sina släktingar en utmärkt hoppförmåga om den hamnar på rygg. Den närbesläktade Cardiophorus ruficollis är mindre, och halva dess halssköld är svart.
Utbredning
Länsvis förekomst för ekhjärtknäppare Observationer i  Sverige för ekhjärtknäppare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Endast påträffad på ett par lokaler i Kalmar län, nämligen vid Strömsrum i Småland och i Halltorps hage på Öland. I Småland påträffades arten för första gången 1951 och återfanns senast 1977. I Halltorps hage gjordes de flesta fynd mellan 1949 och 1964, men ett fynd gjordes så sent som 2002. Närmast funnen i Lettland, England, Tyskland och Polen. I England är arten ej påträffad under 1900-talet. Världsutbredningen sträcker sig från Västeuropa österut till Turkiet och Mellanöstern.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Larvutvecklingen sker i Sverige främst i mulm och gnagmjöl i grova ihåliga ekar, i Tyskland även i anslutning till gamla tallar, där larven kan förekomma i sanden vid basen på träden. Larven är förmodligen huvudsakligen ett rovdjur, som lever på andra insektslarver. Endast känd från en lokal vardera i östra Småland (senast 1977) och på Öland (fragment påträffade så sent som 2002). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (2-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 80 (50-2000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (8-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)).
Ekologi
Lever i anslutning till gamla träd. I Sverige påträffad på och i gamla hålekar, i Tyskland även i anslutning till gamla tallar, där larven kan förekomma i sanden vid basen på träden. I Sverige tyder fynden på att larvutvecklingen försiggår inne i trämjölet inne i stammarna på ekarna. Förmodligen lever även denna knäppararts larv som rovdjur på andra insektslarver. De fullbildade skalbaggarna kläcks på hösten och övervintrar inne i hålträden. De har i Sverige visat sig framme redan i maj.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ekar
· ekar
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svampar
· svampar
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande träd
Levande träd
· ekar
· ekar
Dött träd
Dött träd
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Mark/sediment
Mark/sediment
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Elateridae (knäppare), Släkte Cardiophorus, Art Cardiophorus gramineus (Scopoli, 1763) - ekhjärtknäppare Synonymer

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i Sverige främst i mulm och gnagmjöl i grova ihåliga ekar, i Tyskland även i anslutning till gamla tallar, där larven kan förekomma i sanden vid basen på träden. Larven är förmodligen huvudsakligen ett rovdjur, som lever på andra insektslarver. Endast känd från en lokal vardera i östra Småland (senast 1977) och på Öland (fragment påträffade så sent som 2002). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (2-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 80 (50-2000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (8-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 6. Bestämmelsen gäller hela landet
Den fullbildade skalbaggen är mellan åtta och tio mm lång, och mycket vackert färgad med en skarpt ljusröd halssköld som kontrasterar mot den i övrigt svarta kroppen. Halssköldens bakhörn är utdragna i vassa spetsar. Denna knäppare har liksom sina släktingar en utmärkt hoppförmåga om den hamnar på rygg. Den närbesläktade Cardiophorus ruficollis är mindre, och halva dess halssköld är svart.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ekhjärtknäppare

Länsvis förekomst och status för ekhjärtknäppare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ekhjärtknäppare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Endast påträffad på ett par lokaler i Kalmar län, nämligen vid Strömsrum i Småland och i Halltorps hage på Öland. I Småland påträffades arten för första gången 1951 och återfanns senast 1977. I Halltorps hage gjordes de flesta fynd mellan 1949 och 1964, men ett fynd gjordes så sent som 2002. Närmast funnen i Lettland, England, Tyskland och Polen. I England är arten ej påträffad under 1900-talet. Världsutbredningen sträcker sig från Västeuropa österut till Turkiet och Mellanöstern.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Elateroidea  
  • Familj
    Elateridae - knäppare 
  • Underfamilj
    Cardiophorinae  
  • Tribus
    Cardiophorini  
  • Släkte
    Cardiophorus  
  • Art
    Cardiophorus gramineus(Scopoli, 1763) - ekhjärtknäppare

Lever i anslutning till gamla träd. I Sverige påträffad på och i gamla hålekar, i Tyskland även i anslutning till gamla tallar, där larven kan förekomma i sanden vid basen på träden. I Sverige tyder fynden på att larvutvecklingen försiggår inne i trämjölet inne i stammarna på ekarna. Förmodligen lever även denna knäppararts larv som rovdjur på andra insektslarver. De fullbildade skalbaggarna kläcks på hösten och övervintrar inne i hålträden. De har i Sverige visat sig framme redan i maj.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark, Öppen fastmark, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
Svampar och lavar (Har betydelse)
· svampar - Fungi (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Mark/sediment (Har betydelse)
Levande djur (Har betydelse)
· leddjur - Arthropoda (Har betydelse)
Ekhjärtknäpparen är i Sverige knuten till utvecklingssubstratet gamla, solexponerade grova hålekar som är en stor bristvara i landskapet. Troligen hänger dess eventuella framtida existens i landet på hur de kända förekomstplaserna, i första hand Strömsrumslokalen, sköts. Flera passande träd har avverkats under sen tid, och några av de kvarvarande träden står nu beskuggade. Arten är ganska lätt att fånga in då den lämnar stamhåligheterna på försommaren, och skulle en population finnas kvar i något gammalt hålträd runt Kalmarsund är den förmodligen så individsvag att den ej tål någon form av insamling. Åtgärd. Gamla hålekar bör generellt bevaras och kontinuerligt friställas inom det aktuella området, liksom i andra delar av landet. Likaså bör fler ekar under uppväxt friställas så att förekomsten av hålträd om 300–400 år ej äventyras. En riktad inventering borde göras inom Strömsrumsområdet för att visa om arten fortfarande finns kvar i någon hålek, och framtida åtgärder utformas efter detta. Av hänsyn till denna och alla andra rödlistade arter som finns i områdets hålekar bör naturligtvis ingen avverkning av dessa träd ske. Träden bör dessutom friställas så att de ej växer in i barrskog, vilket skett på flera ställen. Förmodligen har arten redan försvunnit från Halltorps hage.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)

Horion, A. 1953. Faunistik der mitteleuropeischen Käfer. III: 226–227. München.

Nilsson, S. G. & Baranowski, R. 1994. Indikatorer på jätteträdskontinuitet – svenska förekomster av knäppare som är beroende av grova, levande träd. Ent. Tidskr. 115: 93.

Palm, T. 1953. Anteckningar om svenska skalbaggar VII–VIII. Ent. Tidskr. 74:175.

Palm, T. 1954. Anteckningar om svenska skalbaggar IX. Ent. Tidskr. 75:18.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI:244.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1997. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Elateroidea  
  • Familj
    Elateridae - knäppare 
  • Underfamilj
    Cardiophorinae  
  • Tribus
    Cardiophorini  
  • Släkte
    Cardiophorus  
  • Art
    Cardiophorus gramineus, (Scopoli, 1763) - ekhjärtknäppare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1997. © ArtDatabanken, SLU 2006.