Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  såpörtsmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Caryocolum petryi
Såpörtsmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Framvingen brokigt tecknad med svarta grå och brungula vingfjäll. Bakvingen är grå. Huvud, panna, labialpalper och vinglock är svartaktiga. Typiskt för denna art är en svart fläck nästan mitt på vingen som pekar mot utkantens bakre del (tornus). För säker identifiering hänvisas till Huemer (2011). Vingspann 9-12 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för såpörtsmal Observationer i  Sverige för såpörtsmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Såpörtmalen är utbredd och ibland talrik på Stora alvaret på Öland. Oväntat påträffades arten vid en inventering av den mycket isolerade förekomsten av värdväxten vid Bonäs nära Mora i Dalarna. Puppor insamlades 1978 och därefter har larver och puppor kunnat påträffas alla de år dessa eftersökts. Sannolikt har såpörtmalen förut funnits även i Skåne. För detta talar ett gammalt exemplar, förvarat på Zoologiska Museet i Lund, av en malmstekel Elachertus pilosiscuta, som möjligen är bunden till arten och som även kunde kläckas ur puppor från Mora. Fjärilens värdväxt såpört Gypsophila fastigiata försvann dock från Skåne för mer än halvsekel sedan, efter det att skog planterats på växtplatserna. I Norden i övrigt är såpörtmalen endast känd lokalt från södra Finland. I övrigt förekommer arten lokalt söder- och österut i Europa till f.d. Jugoslavien och Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Såpörtmal lever som larv i skottspetsarna på såpört, och har bara påträffats på Öland och i Mora. Sandfältet vid Mora (Bonäs) växer alltmer igen, det intensiva betet och trampet på Alvaret kan vara skadligt i kombination med extrem torka. Dock är bete nödvändig för att förhindra igenbuskning. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12000 (4200-12000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (60-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)c(iv)).
Ekologi
Larven lever i maj-juni i ett rör av hopfästa blad i skottspetsar av såpört, och kan lätt påvisas i detta stadium eftersom bladen blir tydligt förtjockade. Fjärilen flyger på alvarmark från slutet av juli till början av september.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· såpört
· såpört
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Gelechiidae (stävmalar), Släkte Caryocolum, Art Caryocolum petryi (Hofmann, 1899) - såpörtsmal Synonymer såpörtmal

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Såpörtmal lever som larv i skottspetsarna på såpört, och har bara påträffats på Öland och i Mora. Sandfältet vid Mora (Bonäs) växer alltmer igen, det intensiva betet och trampet på Alvaret kan vara skadligt i kombination med extrem torka. Dock är bete nödvändig för att förhindra igenbuskning. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12000 (4200-12000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (60-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)c(iv)).
Framvingen brokigt tecknad med svarta grå och brungula vingfjäll. Bakvingen är grå. Huvud, panna, labialpalper och vinglock är svartaktiga. Typiskt för denna art är en svart fläck nästan mitt på vingen som pekar mot utkantens bakre del (tornus). För säker identifiering hänvisas till Huemer (2011). Vingspann 9-12 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för såpörtsmal

Länsvis förekomst och status för såpörtsmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för såpörtsmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Såpörtmalen är utbredd och ibland talrik på Stora alvaret på Öland. Oväntat påträffades arten vid en inventering av den mycket isolerade förekomsten av värdväxten vid Bonäs nära Mora i Dalarna. Puppor insamlades 1978 och därefter har larver och puppor kunnat påträffas alla de år dessa eftersökts. Sannolikt har såpörtmalen förut funnits även i Skåne. För detta talar ett gammalt exemplar, förvarat på Zoologiska Museet i Lund, av en malmstekel Elachertus pilosiscuta, som möjligen är bunden till arten och som även kunde kläckas ur puppor från Mora. Fjärilens värdväxt såpört Gypsophila fastigiata försvann dock från Skåne för mer än halvsekel sedan, efter det att skog planterats på växtplatserna. I Norden i övrigt är såpörtmalen endast känd lokalt från södra Finland. I övrigt förekommer arten lokalt söder- och österut i Europa till f.d. Jugoslavien och Ryssland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Gelechiinae  
  • Släkte
    Caryocolum  
  • Art
    Caryocolum petryi(Hofmann, 1899) - såpörtsmal
    Synonymer
    såpörtmal

Larven lever i maj-juni i ett rör av hopfästa blad i skottspetsar av såpört, och kan lätt påvisas i detta stadium eftersom bladen blir tydligt förtjockade. Fjärilen flyger på alvarmark från slutet av juli till början av september.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· såpört - Gypsophila fastigiata (Viktig)
Värdväxtens tillbakagång genom skogsplantering, igenväxning och fårbete.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
Åtgärder som skadar värdväxten bör undvikas. Viss buskröjning kan bli aktuell efterhand för att hålla alvaret tillräckligt öppet. Vid lokalen i Mora sluter sig tallskogen och för att värdväxt och fjäril ska kunna leva kvar krävs kraftig gallring eller naturvårdshuggning av tallskog, eventuellt kompletterad med viss markstörning.

Cederberg, B. 1982. Bonäsfältet, en inventering av insektslivet. Mora kommun. Information från Länsstyrelsen i Kopparbergs län, N 1982:1.

Huemer, P. 1988. A taxonomic revision of Caryocolum (Lepidoptera: Gelechiidae). Bulletin of the British Museum (Natural History), Entomology series, Vol 57, No 3.

Huemer, P. & Karsholt, O. 2010. Microlepidoptera of Europe. Volume 6. Gelechiidae II (Gelechiinae: Gnorimoschemini). Apollo Books. Stenstrup.

Svensson, I. 1979. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1978. Ent. Tidskr. 100: 91-97.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997. Rev. Göran Palmqvist 2011.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Gelechiinae  
  • Släkte
    Caryocolum  
  • Art
    Caryocolum petryi, (Hofmann, 1899) - såpörtsmal
    Synonymer
    såpörtmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997. Rev. Göran Palmqvist 2011.