Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sidenbin

Organismgrupp Steklar, Bin Släkte - Colletes
Sidenbin Steklar, Bin

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. 6 arter LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. 2 arter NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd 7–16 mm. Sidenbin kan i fält i sitt allmänna utseende påminna om sandbin Andrena med brun-gråbrun, tät behåring på mellankroppen och svart bakkropp med band av ljusa hår baktill på ryggplåtarna. Vid närmare granskning ser man dock att antennerna är båglikt bakåtböjda i vila och att ögonen är starkt konvergerande nedåt. Snabeln är kort och tungan har tvådelat utbredd spets olikt andra bisläkten. En unik karaktär för släktet är att den yttre diskoidalribban (som mynnar i tredje kubitalcellen) nedtill är tydligt utböjd. Honan har tät pollensamlingsbehåring på bakskenbenen. Vid bestämning av sidenbin används bland annat ryggplåtarnas punktur och de sista bukplåtarnas utformning. Detta kräver åtminstone tillgång till ficklupp (10×). Bukplåt 7 hos hanen är lätt att dra fram vid preparering av fångade individer och underlättar avsevärt en korrekt artbestämning.
Utbredning
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige reproducerar sig åtta arter. I Europa finns sammanlagt 58 arter. Släktet finns representerat i alla tempererade och tropiska regioner utom den indo-australiska och innefattar totalt 330 kända arter.
Ekologi
Sidenbin är markboende och lever solitärt där varje hona anlägger sitt eget bo. Dessa kan dock vara aggregerade i stora kolonier med tusentals bon. Flera arter gräver sina bon i markblottor med solexponerad finsand, medan andra kan använda poröst murbruk eller till och med vittrad sandsten som bosubstrat. Cellerna ligger i änden av sidogångar eller flera på rad inuti bogången. Bocellen fodras med ett körtelsekret som honan utsöndrar och ger en plastliknande hinna. Cellen provianteras med en flytande blandning av pollen och nektar. Ägget fästs i taket ovanför provianten varefter honan försluter den med en membranliknande yttervägg. Cellens beklädnad har liknats vid silkespapper eller siden vilket motiverat den svenska namnsättningen. Tidigare har släktet benämnts med det föga smickrande namnet slembin på svenska.
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Colletidae (korttungebin), Släkte Colletes Latreille, 1802 - sidenbin Synonymer

Längd 7–16 mm. Sidenbin kan i fält i sitt allmänna utseende påminna om sandbin Andrena med brun-gråbrun, tät behåring på mellankroppen och svart bakkropp med band av ljusa hår baktill på ryggplåtarna. Vid närmare granskning ser man dock att antennerna är båglikt bakåtböjda i vila och att ögonen är starkt konvergerande nedåt. Snabeln är kort och tungan har tvådelat utbredd spets olikt andra bisläkten. En unik karaktär för släktet är att den yttre diskoidalribban (som mynnar i tredje kubitalcellen) nedtill är tydligt utböjd. Honan har tät pollensamlingsbehåring på bakskenbenen. Vid bestämning av sidenbin används bland annat ryggplåtarnas punktur och de sista bukplåtarnas utformning. Detta kräver åtminstone tillgång till ficklupp (10×). Bukplåt 7 hos hanen är lätt att dra fram vid preparering av fångade individer och underlättar avsevärt en korrekt artbestämning.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande


I Sverige reproducerar sig åtta arter. I Europa finns sammanlagt 58 arter. Släktet finns representerat i alla tempererade och tropiska regioner utom den indo-australiska och innefattar totalt 330 kända arter.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Colletidae - korttungebin 
  • Underfamilj
    Colletinae  
  • Släkte
    ColletesLatreille, 1802 - sidenbin

Sidenbin är markboende och lever solitärt där varje hona anlägger sitt eget bo. Dessa kan dock vara aggregerade i stora kolonier med tusentals bon. Flera arter gräver sina bon i markblottor med solexponerad finsand, medan andra kan använda poröst murbruk eller till och med vittrad sandsten som bosubstrat. Cellerna ligger i änden av sidogångar eller flera på rad inuti bogången. Bocellen fodras med ett körtelsekret som honan utsöndrar och ger en plastliknande hinna. Cellen provianteras med en flytande blandning av pollen och nektar. Ägget fästs i taket ovanför provianten varefter honan försluter den med en membranliknande yttervägg. Cellens beklädnad har liknats vid silkespapper eller siden vilket motiverat den svenska namnsättningen. Tidigare har släktet benämnts med det föga smickrande namnet slembin på svenska.

Amiet, F., Müller, A. & Neumeyer, R. 1999. Apidae 2. Fauna Helvetica 4: 1-219.

Michener, C.D. 2007. The Bees of the World. 2nd. Ed. Johns Hopkins, Baltimore.

Müller, A., Krebs, A. & Amiet, F. 1997. Bienen, Mitteleuropaeische Gattungen, Lebensweise, Beobachtung. Naturbuch Verlag, Augsburg.

Noskiewicz, J. 1936. Die Palaearktischen Colletesarten. Pr. nauk. Wyd. Tow. Nauk. Lwow. 3: 1-532.

Westrich, P. 1989. Die Wildbienen Baden-Württembergs. Spezieller Teil. Eugen Ulmer GmbH & Co, Germany.

Ovanstående fakta har sammanställts av ArtDatabanken.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg 2018.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Colletidae - korttungebin 
  • Underfamilj
    Colletinae  
  • Släkte
    Colletes - sidenbin
Mer information
Faktakällor

Ovanstående fakta har sammanställts av ArtDatabanken.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg 2018.