Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  större ekbock

Organismgrupp Skalbaggar, Långhorningar Cerambyx cerdo
Större ekbock Skalbaggar, Långhorningar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En av Sveriges största insekter med en kroppslängd som ibland överstiger 50 mm. Kroppen är svart, men den bakre tredjedelen av täckvingarna är bruna. Antennerna är hos honan så långa som kroppen, hos hanen dubbelt längre. De är dessutom grovt byggda, vilket ger arten ett ståtligt utseende. Även benen är påfallande långa.
Utbredning
Länsvis förekomst för större ekbock Observationer i  Sverige för större ekbock
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är i äldre tider påträffad i Skåne, Blekinge, Halland och på Öland. Den enda säkra populationen vi har kvar idag finns i Halltorps hage på mellersta Öland, där arten sedan lång tid tillbaka ynglar i ungefär tio av de jätteekar som finns kvar på lokalen. Vissa indikationer finns även på att en population skulle kunna leva kvar på fastlandssidan norr om Kalmar. Rester av en fullbildad insekt har påträffats i ett kajbo i en ek, och ett flygande exemplar skall även ha observerats i dessa trakter för några decennier sedan. Misstänkta angrepp har likaså iakttagits vid Elleholm i Blekinge, men fortfarande föreligger osäkerhet om det i stället kan röra sig om angrepp av träfjäril (Cossus cossus) i detta fall. Större ekbock förekommer även i Mellan- och Sydeuropa samt Turkiet, Kaukasus och norra Afrika. Arten har uppträtt som skadegörare på yngre ekar i stäppområden i södra delen av forna Sovjetunionen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ab(iii)+2ab(iii); C2a(i,ii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Larvutvecklingen sker i grova, levande men på olika sätt skadade ekar, främst i solexponerad ved. Påträffad i Skåne, Blekinge, Halland, östra Småland och på Öland. Nu med säkerhet reproducerande endast i Halltorps hage på Öland. Antalet reproduktiva individer skattas till 50 (30-100). Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (1-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 (4-500) km² och förekomstarean (AOO) till 4 (4-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Akut hotad (CR). (B1ab(iii)+2ab(iii); C2a(i,ii)). Global rödlistningskategori: VU A1c+2c (1994).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i grova, levande men på olika sätt skadade ekar. Arten föredrar fristående, solexponerade träd vilket gjorde att den gynnades kraftigt i Halltorp genom den röjning man genomförde i början av 1960-talet runt de gamla träden. Larverna gnager en kort sträcka under barken men gör sedan en grov, lång gång djupt in i veden. Larvutvecklingen tar förmodligen c:a fem år i anspråk. Den fullvuxna larven förpuppar sig på hösten och den fullbildade skalbaggen stannar i puppkammaren djupt inne i veden tills på försommaren året därefter. Den visar sig framme på stammarna under juni och juli och flyger gärna omkring bland ekarna. Angreppen upprepas år efter år i samma träd. I några av Halltorpsekarna har arten förmodligen funnits i ett helt sekel.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ekar
· ekar
Levande träd
Levande träd
· ekar
· ekar
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cerambycidae (långhorningar), Släkte Cerambyx, Art Cerambyx cerdo Linnaeus, 1758 - större ekbock Synonymer stor ekbock

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ab(iii)+2ab(iii); C2a(i,ii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i grova, levande men på olika sätt skadade ekar, främst i solexponerad ved. Påträffad i Skåne, Blekinge, Halland, östra Småland och på Öland. Nu med säkerhet reproducerande endast i Halltorps hage på Öland. Antalet reproduktiva individer skattas till 50 (30-100). Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (1-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 (4-500) km² och förekomstarean (AOO) till 4 (4-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Akut hotad (CR). (B1ab(iii)+2ab(iii); C2a(i,ii)). Global rödlistningskategori: VU A1c+2c (1994).
Konventioner Habitatdirektivets bilaga 2, Habitatdirektivets bilaga 4, Bernkonventionens bilaga II
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 4, 5. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Global rödlistning VU A1c+2c (1996)
En av Sveriges största insekter med en kroppslängd som ibland överstiger 50 mm. Kroppen är svart, men den bakre tredjedelen av täckvingarna är bruna. Antennerna är hos honan så långa som kroppen, hos hanen dubbelt längre. De är dessutom grovt byggda, vilket ger arten ett ståtligt utseende. Även benen är påfallande långa.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för större ekbock

Länsvis förekomst och status för större ekbock baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för större ekbock

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är i äldre tider påträffad i Skåne, Blekinge, Halland och på Öland. Den enda säkra populationen vi har kvar idag finns i Halltorps hage på mellersta Öland, där arten sedan lång tid tillbaka ynglar i ungefär tio av de jätteekar som finns kvar på lokalen. Vissa indikationer finns även på att en population skulle kunna leva kvar på fastlandssidan norr om Kalmar. Rester av en fullbildad insekt har påträffats i ett kajbo i en ek, och ett flygande exemplar skall även ha observerats i dessa trakter för några decennier sedan. Misstänkta angrepp har likaså iakttagits vid Elleholm i Blekinge, men fortfarande föreligger osäkerhet om det i stället kan röra sig om angrepp av träfjäril (Cossus cossus) i detta fall. Större ekbock förekommer även i Mellan- och Sydeuropa samt Turkiet, Kaukasus och norra Afrika. Arten har uppträtt som skadegörare på yngre ekar i stäppområden i södra delen av forna Sovjetunionen.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Cerambycinae  
  • Tribus
    Cerambycini  
  • Släkte
    Cerambyx  
  • Art
    Cerambyx cerdoLinnaeus, 1758 - större ekbock
    Synonymer
    stor ekbock

Larvutvecklingen sker i grova, levande men på olika sätt skadade ekar. Arten föredrar fristående, solexponerade träd vilket gjorde att den gynnades kraftigt i Halltorp genom den röjning man genomförde i början av 1960-talet runt de gamla träden. Larverna gnager en kort sträcka under barken men gör sedan en grov, lång gång djupt in i veden. Larvutvecklingen tar förmodligen c:a fem år i anspråk. Den fullvuxna larven förpuppar sig på hösten och den fullbildade skalbaggen stannar i puppkammaren djupt inne i veden tills på försommaren året därefter. Den visar sig framme på stammarna under juni och juli och flyger gärna omkring bland ekarna. Angreppen upprepas år efter år i samma träd. I några av Halltorpsekarna har arten förmodligen funnits i ett helt sekel.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Det största hotet mot arten i Halltorps hage är det glapp i ekarnas åldersfördelning som föreligger inom området. Flera av de träd där arten lever löper stor risk att dö inom en kort tidsperiod, och risken finns att samtliga angripna träd hinner dö innan vi får fram nog grova ersättningsträd. Skulle det visa sig att det finns någon individsvag population kvar i Blekinge och östra Småland kan snabba vårdåtgärder vara av nöden, eftersom arten förmodligen är ännu mera hotad här.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Allt måste göras för att via en friställning av vissa äldre träd i Halltorps hage få dem att öka sin volym så snabbt som möjligt. Därigenom kan den större ekbocken förhoppningsvis förmås att angripa dessa nya jätteekar, så att ej ett kontinuitetsglapp i föda uppstår som slår ut arten på lokalen. Förmodligen måste man även skada ersättningsträden en del för att få arten att nyangripa dem. Diskussioner har även förts om att försöka återetablera arten i något gammalt ekbestånd på fastlandssidan genom att flytta över några av Halltorpsdjuren. Det kan möjligen visa sig svårt att initiera angreppen i träden från första början, och man måste förmodligen åstadkomma vissa stamskador innan det lyckas. Ett åtgärdsprogram för just denna art togs fram 2009 av länsstyrelsen i Kalmar län, i vilket planerade åtgärder under perioden 2010-2014 presenteras.

Åtgärdsprogram Fastställt

Brinck, P. 1943. Den stora ekbocken Cerambyx cerdo L., och dess förekomst i Sverige förr och nu. Fauna och flora. 38: 27–36.

Gaunitz, C. B. 1935. Ekbocken vid Halltorp. Ent. Tidskr. 56: 192–196.

Lundberg, S. 1965. En del av Halltorps hage fredat som naturreservat. Ent. Tidskr. 86: 21–23.

Lundberg, S. 1981. Sällsynta skalbaggar i Halltorps hage. Ent. Tidskr. 102: 136.

Lundberg, S. 1993. Skalbaggar i Hornsö- och Strömsrumstrakten i östra Småland. Ent. Tidskr. 114: 93.

Naturvårdsverket 2009. Åtgärdsprogram för 2010-2014 (cerambyx cerdo). Naturvårdsverket, Rapport 6313.

Neumann, V. 1985. Der Heldbock Cerambyx cerdo. Neue Brehm Bücherei 566, Wittenberg. 103 pp.

Osbeck, P 1996. Djur och natur i södra Halland under 1700-talet. sid. 75. Spektra, Halmstad.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opsuc. Ent. Suppl. XVI: 306.

Persson, P. I. & Stenram, H. 1956. Några insektsfynd av intresse från Öland. Ent. Tidskr. 77: 189–190.

Schwenke, W. 1974. Die Forstschädlinge Europas II: 161–165.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Björn Cederberg 2013.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Cerambycinae  
  • Tribus
    Cerambycini  
  • Släkte
    Cerambyx  
  • Art
    Cerambyx cerdo, Linnaeus, 1758 - större ekbock
    Synonymer
    stor ekbock
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Björn Cederberg 2013.