Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  jättepraktbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Praktbaggar Chalcophora mariana
Jättepraktbagge Skalbaggar, Praktbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Jättepraktbaggen är med sina drygt 30 mm Nordeuropas största praktbagge. Arten är svart med koppar- och mässingsglänsande längsband. På översidan finns längsgående fåror och kroppsformen är långsmalt oval.
Utbredning
Länsvis förekomst för jättepraktbagge Observationer i  Sverige för jättepraktbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Artens utbredning i Sverige är östlig. Äldre fynd är kända från Skåne till Hälsingland. Efter 1950 påträffades arten främst i östra Småland och i Östergötlands skärgård, med ett isolerat fynd i östra Skåne som möjligen representerar en tillfälligt uppträdande individ. Från 2007 har flera populationer konstaterats längs Norrlandskusten i Hälsingland och Ångermanland. Arten är närmast påträffad i Norge och Finland, men aktuella fynd saknas från dessa länder. Den finns kvar i Baltikum samt i Mellan- och Sydeuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Larvutvecklingen sker i gamla grova stubbar och lågor av barrträd, främst tall. Gamla fynd i spridda landskap från Skåne till Hälsingland. Under de senaste fyrtio åren främst påträffad i östra Småland och i Östergötlands skärgård. Ett fynd i östra Skåne representerar möjligen en tillfälligt uppträdande individ. Nyligen konstaterades en population i Ångermanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-30). Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (40-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i marknära, död ved av barrträd , främst i gamla grova stubbar och lågor av tall. Arten föredrar solexponerad ved i torra och varma lägen, t.ex. gles tallskog i branter, på hällmark eller klapperstensfält. Förmodligen gynnas arten av skogsbränder. I östra Småland uppträdde arten under 1960-talet i oimpregnerade slipers längs en nedlagd järnvägslinje. Larvutvecklingen sker inne i den döda veden och upprepade angrepp i samma vedpartier kan förvandla en stor del av veden till gnagmjöl med åren. Larvutvecklingen sträcker sig över tre till sex år. Den fullvuxna larven förpuppar sig på sommaren och den fullbildade skalbaggen påträffas både på nyavverkat och äldre tallvirke, främst i senare hälften av juli och början av augusti. Mycket tyder på att den sedan kan övervintra och komma fram igen i maj–juni.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
· tall
· tall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Buprestidae (praktbaggar), Släkte Chalcophora, Art Chalcophora mariana (Linnaeus, 1758) - jättepraktbagge Synonymer stor tallpraktbagge

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i gamla grova stubbar och lågor av barrträd, främst tall. Gamla fynd i spridda landskap från Skåne till Hälsingland. Under de senaste fyrtio åren främst påträffad i östra Småland och i Östergötlands skärgård. Ett fynd i östra Skåne representerar möjligen en tillfälligt uppträdande individ. Nyligen konstaterades en population i Ångermanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-30). Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (40-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).

Åtgärdsprogram Fastställt
Jättepraktbaggen är med sina drygt 30 mm Nordeuropas största praktbagge. Arten är svart med koppar- och mässingsglänsande längsband. På översidan finns längsgående fåror och kroppsformen är långsmalt oval.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för jättepraktbagge

Länsvis förekomst och status för jättepraktbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för jättepraktbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Artens utbredning i Sverige är östlig. Äldre fynd är kända från Skåne till Hälsingland. Efter 1950 påträffades arten främst i östra Småland och i Östergötlands skärgård, med ett isolerat fynd i östra Skåne som möjligen representerar en tillfälligt uppträdande individ. Från 2007 har flera populationer konstaterats längs Norrlandskusten i Hälsingland och Ångermanland. Arten är närmast påträffad i Norge och Finland, men aktuella fynd saknas från dessa länder. Den finns kvar i Baltikum samt i Mellan- och Sydeuropa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Buprestoidea  
  • Familj
    Buprestidae - praktbaggar 
  • Underfamilj
    Chrysochroinae  
  • Tribus
    Chalcophorini  
  • Släkte
    Chalcophora  
  • Art
    Chalcophora mariana(Linnaeus, 1758) - jättepraktbagge
    Synonymer
    stor tallpraktbagge

Larvutvecklingen sker i marknära, död ved av barrträd , främst i gamla grova stubbar och lågor av tall. Arten föredrar solexponerad ved i torra och varma lägen, t.ex. gles tallskog i branter, på hällmark eller klapperstensfält. Förmodligen gynnas arten av skogsbränder. I östra Småland uppträdde arten under 1960-talet i oimpregnerade slipers längs en nedlagd järnvägslinje. Larvutvecklingen sker inne i den döda veden och upprepade angrepp i samma vedpartier kan förvandla en stor del av veden till gnagmjöl med åren. Larvutvecklingen sträcker sig över tre till sex år. Den fullvuxna larven förpuppar sig på sommaren och den fullbildade skalbaggen påträffas både på nyavverkat och äldre tallvirke, främst i senare hälften av juli och början av augusti. Mycket tyder på att den sedan kan övervintra och komma fram igen i maj–juni.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
En av de främsta anledningarna till att arten försvunnit över nästan hela sitt utbredningsområde är bristen på död, starkt solexponerad ved i skogen.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)

Ahnlund, H. & Lindhe, A. 1992. Hotade vedinsekter i barrskogslandskapet – några synpunkter utifrån studier av sörmländska brandfält, hällmarker och hyggen. Ent. Tidskr. 113: 17.

Bily, S. 1982. The Buprestidae (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. 10: 53–54.

Horion, A. 1955. Faunistik der mitteleuropäischen Käfer IV: 10–11. München.

Israelsson, G. 1966. Skalbaggar från Hässleholmstrakten XIV. Natur i Göinge: 27.

Lundberg, S. 1983. Biologiska notiser om några svenska praktbaggar. Ent. Tidskr. 104: 82.

Lundberg, S. 1993. Skalbaggar i Hornsö- och Strömsrumstrakten i östra Småland. Ent. Tidskr. 114: 87.

Widenfalk, R. 1967. Anteckningar om svenska skalbaggar. 2. Ent. Tidskr. 88: 228.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Buprestoidea  
  • Familj
    Buprestidae - praktbaggar 
  • Underfamilj
    Chrysochroinae  
  • Tribus
    Chalcophorini  
  • Släkte
    Chalcophora  
  • Art
    Chalcophora mariana, (Linnaeus, 1758) - jättepraktbagge
    Synonymer
    stor tallpraktbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.