Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sandstävmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Chionodes violaceus
Sandstävmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Framvingarna är genom vingfjällsstrukturen spräckligt skinande svartbruna med ett antal mindre diffusa svarta fläckar. Alldeles nykläckta individer har en violett skiftning. Bakvingarna är grå. Vingfransar är gråa på både fram- och bakvingar. Arten skulle närmast kunna förväxlas med den allmänt spridda dyster stävmal Chionodes nubilella men den arten har vita vingfjäll på framvingarna framför allt kring de mörka fläckarna. Vingspann 15-18 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för sandstävmal Observationer i  Sverige för sandstävmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Den kända totalutbredningen för sandstävmal är begränsad till Norrbotten och Torne lappmark i Sverige samt norra Finland, söderut till mellersta Österbotten. I Norrbotten är arten funnen vid kusten på Seskarö (ny för landet 1948), på Frevisören vid Båtskärsnäs och på Storön i Kalix. I Torne lappmark påträffades den första gången i Pulsujärvi 5 mil väster om Karesuando 1976. På de mycket begränsade lokalerna kan fjärilen uppträda talrikt. Artens utbredning sträcker sig från norra Skandinavien österut till Mongoliet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer på torra öppna sandmarker i nordligaste Sverige. Artens biologi är okänd men eftersom arten både förekommer på moränkullar i inlandet och sandmarker vid Bottenviken är det troligt att sandstävmalen lever på någon torrmarkslav knuten till dessa biotoper. Den förekommer extremt lokalt och fragmenterat. Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (3-15). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (9000-11000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (12-60) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (20-80) % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på direkt observation och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Artens ungdomsstadier är helt okända. Fjärilen flyger sent på kvällen och på natten från slutet av juni till mitten av juli. Den flyger lågt över öppna sandytor, vilka endast brukar vara bevuxna med strödda små tuvor av kruståtel Deschampsia flexuosa. Biotoperna är ett resultat av landhöjning, vinderosion eller sandtäkt. Vid Pulsujärvi var lokalen en mager fjällhed med fläckvisa sandblottor (deflationsytor).
Landskapstyper
Skog
Skog
Havsstrand
Havsstrand
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Barrskog
Barrskog
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· lavar
· lavar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Gelechiidae (stävmalar), Släkte Chionodes, Art Chionodes violaceus (Tengström, 1847) - sandstävmal Synonymer Chionodes violacea (Tengström, 1847)

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer på torra öppna sandmarker i nordligaste Sverige. Artens biologi är okänd men eftersom arten både förekommer på moränkullar i inlandet och sandmarker vid Bottenviken är det troligt att sandstävmalen lever på någon torrmarkslav knuten till dessa biotoper. Den förekommer extremt lokalt och fragmenterat. Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (3-15). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (9000-11000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (12-60) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (20-80) % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på direkt observation och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Framvingarna är genom vingfjällsstrukturen spräckligt skinande svartbruna med ett antal mindre diffusa svarta fläckar. Alldeles nykläckta individer har en violett skiftning. Bakvingarna är grå. Vingfransar är gråa på både fram- och bakvingar. Arten skulle närmast kunna förväxlas med den allmänt spridda dyster stävmal Chionodes nubilella men den arten har vita vingfjäll på framvingarna framför allt kring de mörka fläckarna. Vingspann 15-18 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sandstävmal

Länsvis förekomst och status för sandstävmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sandstävmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Den kända totalutbredningen för sandstävmal är begränsad till Norrbotten och Torne lappmark i Sverige samt norra Finland, söderut till mellersta Österbotten. I Norrbotten är arten funnen vid kusten på Seskarö (ny för landet 1948), på Frevisören vid Båtskärsnäs och på Storön i Kalix. I Torne lappmark påträffades den första gången i Pulsujärvi 5 mil väster om Karesuando 1976. På de mycket begränsade lokalerna kan fjärilen uppträda talrikt. Artens utbredning sträcker sig från norra Skandinavien österut till Mongoliet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Gelechiinae  
  • Släkte
    Chionodes  
  • Art
    Chionodes violaceus(Tengström, 1847) - sandstävmal
    Synonymer
    Chionodes violacea (Tengström, 1847)

Artens ungdomsstadier är helt okända. Fjärilen flyger sent på kvällen och på natten från slutet av juni till mitten av juli. Den flyger lågt över öppna sandytor, vilka endast brukar vara bevuxna med strödda små tuvor av kruståtel Deschampsia flexuosa. Biotoperna är ett resultat av landhöjning, vinderosion eller sandtäkt. Vid Pulsujärvi var lokalen en mager fjällhed med fläckvisa sandblottor (deflationsytor).

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Havsstrand, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Blottad mark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· lavar - Lichenes (Viktig)
De begränsade lokalerna synes framför allt kunna skadas genom igenväxning, skogsplantering, fritidsbebyggelse och återställande av grustäkter.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
Undvika exploatering av sandytorna i Norrbottens kustland där arten förekommer. På Frevisören t ex ligger artens habitat inom ett fritids- och campingområde som på sikt kan bli exploaterat då fritidsverksamheten ökar. Artens förekomster, i de fjällnära områdena t ex i Pulsujärvi, är ofullständigt kända varför inventering borde göras så att en bedömning av artens status kan göras.

Sattler, K. 1960. Generische Gruppierung der europäischen Arten der Sammelgattung Gelechia (Lepidoptera, Gelechiidae). Deutsche Entomologische Zeitschrift, Neue Folge, Band 7, Heft I/II: 10-118.

Huemer, K. & Karsholt, O. 1999. Microlepidoptera of Europé. Volume 3. Gelechiidae I (Gelechiinae: Teleiodini, Gelechiini). Apollo Books. Stenstrup.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997. Rev. Göran Palmqvist 2011.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Gelechiinae  
  • Släkte
    Chionodes  
  • Art
    Chionodes violaceus, (Tengström, 1847) - sandstävmal
    Synonymer
    Chionodes violacea (Tengström, 1847)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997. Rev. Göran Palmqvist 2011.