Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  lindfläckbock

Organismgrupp Skalbaggar, Långhorningar Chlorophorus herbstii
Lindfläckbock Skalbaggar, Långhorningar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En vacker, långbent, grönbehårad skalbagge som blir c.a 14 mm lång. Halsskölden har tre kala, svarta fläckar och varje täckvinge har dessutom en c-formad fläck vid basen samt ytterligare två stora fläckar längre bak.
Utbredning
Länsvis förekomst för lindfläckbock Observationer i  Sverige för lindfläckbock
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Äldre fynd finns från Skåne och Blekinge, mer sentida från östra Småland, Södermanland, Uppland och Västmanland. Närmast i södra Finland och i Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Europa österut till östra Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Utvecklas främst i torra grenar eller stamdelar i kronan av gamla fristående levande lindar, men även i torra stamdelar av bok, alm och klibbal samt i röjningsstubbar och stängselpålar av ek. Äldre fynd finns från Skåne och Blekinge, mer sentida från östra Småland, Södermanland, Uppland och Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (25-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (100-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker främst i torra grenar eller stamdelar i kronan av gamla fristående levande lindar, men även i torra stamdelar av bok, alm och klibbal samt i röjningsstubbar och stängselpålar av ek. Ofta i grendelar som varit angripna av mistel och därav fått en masurliknande vedstruktur, eller i knölbildningar på lindstammar (vrilar).Angreppen fortgår ofta under c:a fem år i samma gren- och stamdelar. Larvutvecklingen tar två till tre år och larvgångarna kan ligga mycket tätt i passande, torr ved. Förpuppning sker i början av juni och de fullbildade skalbaggarna lämnar veden från mitten av juni till mitten av juli. Den besöker ibland blommor.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· almar
· almar
· avenbok
· avenbok
· björkar
· björkar
· ekar
· ekar
· hassel
· hassel
· hägg
· hägg
· klibbal
· klibbal
· skogsalm
· skogsalm
· skogslind
· skogslind
Levande träd
Levande träd
· ekar
· ekar
· hassel
· hassel
· klibbal
· klibbal
· skogsalm
· skogsalm
· skogslind
· skogslind
Dött träd
Dött träd
· ekar
· ekar
· hassel
· hassel
· klibbal
· klibbal
· skogsalm
· skogsalm
· skogslind
· skogslind
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cerambycidae (långhorningar), Släkte Chlorophorus, Art Chlorophorus herbstii (Brahm, 1790) - lindfläckbock Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Utvecklas främst i torra grenar eller stamdelar i kronan av gamla fristående levande lindar, men även i torra stamdelar av bok, alm och klibbal samt i röjningsstubbar och stängselpålar av ek. Äldre fynd finns från Skåne och Blekinge, mer sentida från östra Småland, Södermanland, Uppland och Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (25-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (100-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).

Åtgärdsprogram Fastställt
En vacker, långbent, grönbehårad skalbagge som blir c.a 14 mm lång. Halsskölden har tre kala, svarta fläckar och varje täckvinge har dessutom en c-formad fläck vid basen samt ytterligare två stora fläckar längre bak.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för lindfläckbock

Länsvis förekomst och status för lindfläckbock baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för lindfläckbock

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Äldre fynd finns från Skåne och Blekinge, mer sentida från östra Småland, Södermanland, Uppland och Västmanland. Närmast i södra Finland och i Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Europa österut till östra Sibirien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Cerambycinae  
  • Tribus
    Clytini  
  • Släkte
    Chlorophorus  
  • Art
    Chlorophorus herbstii(Brahm, 1790) - lindfläckbock

Larvutvecklingen sker främst i torra grenar eller stamdelar i kronan av gamla fristående levande lindar, men även i torra stamdelar av bok, alm och klibbal samt i röjningsstubbar och stängselpålar av ek. Ofta i grendelar som varit angripna av mistel och därav fått en masurliknande vedstruktur, eller i knölbildningar på lindstammar (vrilar).Angreppen fortgår ofta under c:a fem år i samma gren- och stamdelar. Larvutvecklingen tar två till tre år och larvgångarna kan ligga mycket tätt i passande, torr ved. Förpuppning sker i början av juni och de fullbildade skalbaggarna lämnar veden från mitten av juni till mitten av juli. Den besöker ibland blommor.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Triviallövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· hassel - Corylus avellana (Har betydelse)
· hägg - Prunus padus (Har betydelse)
· klibbal - Alnus glutinosa (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Viktig)
Levande träd (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· hassel - Corylus avellana (Har betydelse)
· klibbal - Alnus glutinosa (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· hassel - Corylus avellana (Har betydelse)
· klibbal - Alnus glutinosa (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Viktig)
Arten hotas generellt av bristen på död, torr lövträdsved samt gamla grova lövträd i solexponerat läge. I Mälardalen är det främst bristen på gamla, mistelangripna lindar som utgör det största hotet. Ett viktigt hot är den fortgående igenväxningen av naturbetesmarker med gamla hagmarksträd.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Man bör generellt spara solexponerade gamla lövträd med döda grenar i sydöstra Sverige. I synnerhet gäller det att försöka bevara alla de gamla mistelrika lindbestånden i Mälardalen. Alla nedfallna grenar från dessa träd bör sparas, och det är viktigt att man håller rent från konkurrerande trädvegetation runt dem. Med siktet ställt på framtiden bör man gynna återväxten av lind, speciellt i kuperad terräng.

Åtgärdsprogram Fastställt

Adebratt, S. & Lundberg, S. 1966. Några anteckningar om skalbaggar från en resa i Småland och Skåne 19 - 24 april 1964. Ent. Tidskr. 87: 102.

Leiler, T.-E. 1954. Beitrag zur Kentniss der Lebensweise und der Entwicklungsstadien von Chlorophorus herbsti Brahm. (Col. Ceram.). Ent. Tidskr. 75: 162–168.

Lundberg, S. 1956. Bidrag till kännedomen om svenska coleoptera. Ent. Tidskr. 77: 176–177.

Lundberg, S. 1993. Skalbaggar i Hornsö- och Strömsrumstrakten i östra Småland. Ent. Tidskr. 114: 94.

Palm, T. 1958. Bidrag till kännedomen om svenska skalbaggars biologi och systematik. 24-27. Ent. Tidskr. 79: 108.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 328–329.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Cerambycinae  
  • Tribus
    Clytini  
  • Släkte
    Chlorophorus  
  • Art
    Chlorophorus herbstii, (Brahm, 1790) - lindfläckbock
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.