Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Choragus sheppardi

Organismgrupp Skalbaggar, Vivlar och barkborrar Choragus sheppardi
  Skalbaggar, Vivlar och barkborrar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 1,5–2,5 mm lång, ljusbrun-brunsvart skalbagge med bred, cylindriskt byggd kropp med välvd halssköld och spetsigt utdraget huvud. Täckvingar med regelbundna och tydliga punktstrimmor. Arten har hoppförmåga.
Utbredning
Länsvis förekomst för Choragus sheppardi Observationer i  Sverige för Choragus sheppardi
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige funnen i spridda landskap norrut till Västergötland. Närmast funnen i Danmark och Finland. Världsutbredningen omfattar Europa och Mellanöstern.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larvutvecklingen sker i och under fruktkroppar av kolkärnsvampar (Xylariales) på klena grenar och stammar av olika lövträd. I Sverige har arten kläckts ur ek, alm, hagtorn och murgröna, men utnyttjar förmodligen många olika trädslag. Känd från Skåne, Halland, Småland, Öland, Gotland och Västergötland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (40-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (160-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i och under kärnsvampar (Pyrenomyceter) på klena grenar och stammar av olika lövträd. I Sverige har arten kläckts ur ek, alm, hagtorn och murgröna, men utnyttjar förmodligen många olika trädslag. Larven gör en några mm lång cirkelrund gång, löst packad med gnagspån, från fruktkroppen rakt in i veden.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· aplar
· aplar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· hagtornar
· hagtornar
· murgröna
· murgröna
· oxlar
· oxlar
· rönn
· rönn
· sälg
· sälg
· viden
· viden
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· Diatrype
· Diatrype
· Xylariales
· Xylariales
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Anthribidae (plattnosbaggar), Släkte Choragus, Art Choragus sheppardi Kirby, 1819 Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i och under fruktkroppar av kolkärnsvampar (Xylariales) på klena grenar och stammar av olika lövträd. I Sverige har arten kläckts ur ek, alm, hagtorn och murgröna, men utnyttjar förmodligen många olika trädslag. Känd från Skåne, Halland, Småland, Öland, Gotland och Västergötland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (40-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (160-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En 1,5–2,5 mm lång, ljusbrun-brunsvart skalbagge med bred, cylindriskt byggd kropp med välvd halssköld och spetsigt utdraget huvud. Täckvingar med regelbundna och tydliga punktstrimmor. Arten har hoppförmåga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Choragus sheppardi

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Choragus sheppardi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige funnen i spridda landskap norrut till Västergötland. Närmast funnen i Danmark och Finland. Världsutbredningen omfattar Europa och Mellanöstern.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Anthribidae - plattnosbaggar 
  • Underfamilj
    Choraginae  
  • Tribus
    Choragini  
  • Släkte
    Choragus  
  • Art
    Choragus sheppardiKirby, 1819

Larvutvecklingen sker i och under kärnsvampar (Pyrenomyceter) på klena grenar och stammar av olika lövträd. I Sverige har arten kläckts ur ek, alm, hagtorn och murgröna, men utnyttjar förmodligen många olika trädslag. Larven gör en några mm lång cirkelrund gång, löst packad med gnagspån, från fruktkroppen rakt in i veden.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· aplar - Malus (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· hagtornar - Crataegus (Har betydelse)
· murgröna - Hedera helix (Har betydelse)
· oxlar - Sorbus (Viktig)
· rönn - Sorbus aucuparia (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· viden - Salix (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· Xylariales (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Arten hotas av en brist på lämpligt utvecklingssubstrat på grund av en ökad användning av vedflis från lövträd. Kraftigt viltbete kan i vissa områden begränsa lövföryngringen och på sikt minska förekomsten av lämpliga värdträd.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Begränsa utnyttjandet av ved för energiändamål. I samband med röjningsinsatser i hagmarker och bryn kan arten gynnas genom att ris läggs upp i högar.

Ehnström, B. & Axelsson, R. 2002. Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken. SLU: Gönget, H. 2003. The Nemonychidae, Anthribidae, and Attelabidae (Coleoptera) of Northern Europe. Fauna Entomologica Scandinavica 38. Palm, E. 1992. Bredsnudebillernes udbredelse i Danmark og Nordeuropa (Coleoptera, Anthribidae). Entomologiske Meddelelser 60:29-50.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Åke Lindelöw 2007. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Anthribidae - plattnosbaggar 
  • Underfamilj
    Choraginae  
  • Tribus
    Choragini  
  • Släkte
    Choragus  
  • Art
    Choragus sheppardi, Kirby, 1819
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Åke Lindelöw 2007. © ArtDatabanken, SLU 2008.