Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sälgbrokmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Chrysoclista lathamella
Sälgbrokmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ej tillgänglig
Utbredning
Länsvis förekomst för sälgbrokmal Observationer i  Sverige för sälgbrokmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten upptäcktes första gången i Sverige på Kläbergets gamla fäbod i Floda i Dalarna så sent som 22/6 1980, men är utan tvivel en gammal innebyggare i landet. Genom senare insamlingar på lokalen har konstaterats att fäboden, vars byggnader numera används som sommarhus, har en fast population som uppenbarligen är bunden till de spridda gamla sälgarna som fått stå kvar. Ytterligare några långt från varandra liggande lokaler har kommit fram efterhand i Skåne, Södermanland, Uppland, Härjedalen och Norrbotten. Den är känd mycket lokalt från Danmark och Finland samt ytterligare några europeiska länder söderut till Frankrike och österut i Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Arten är knuten till fristående stora, gamla, ofta sjuka sälgar och är därför starkt missgynnad av det moderna jord- och skogsbruket där denna typ av träd inte har någon framtid. Endast känd från 8 helt isolerade lokaler som ligger mycket långt från varandra från Skåne län i söder till Norrbotten i norr. På lokalen vid Kläbergets fäbod i Dalarna har flera gamla sälgar där arten förekom huggits ned på senare år. Sälgen vid Films grustag i norra Uppland håller på att skuggas ut av uppväxande tallar. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (8-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (32-400) km². -2005. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larven är okänd. Den kan antagas leva i bark såsom konstaterats för de två andra arterna i släktet. Eftersom fjärilen träffats sittande på stammar av sälg, Salix caprea, eller håvats från vegetationen under sälgar, är S. caprea - liksom kanske även andra vide- och pilarter - sannolika värdväxter. Fjärilen är framme åtminstone från mitten av juni till början av juli och sitter gärna på fristående gamla sälgar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Buskmark
Buskmark
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gråvide
· gråvide
· knäckepil
· knäckepil
· rödvide
· rödvide
· sälg
· sälg
· vitpil
· vitpil
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Parametriotidae (märgmalar), Släkte Chrysoclista, Art Chrysoclista lathamella (Fletcher, 1936) - sälgbrokmal Synonymer pilbrokmal

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten är knuten till fristående stora, gamla, ofta sjuka sälgar och är därför starkt missgynnad av det moderna jord- och skogsbruket där denna typ av träd inte har någon framtid. Endast känd från 8 helt isolerade lokaler som ligger mycket långt från varandra från Skåne län i söder till Norrbotten i norr. På lokalen vid Kläbergets fäbod i Dalarna har flera gamla sälgar där arten förekom huggits ned på senare år. Sälgen vid Films grustag i norra Uppland håller på att skuggas ut av uppväxande tallar. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (8-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (32-400) km². -2005. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sälgbrokmal

Länsvis förekomst och status för sälgbrokmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sälgbrokmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten upptäcktes första gången i Sverige på Kläbergets gamla fäbod i Floda i Dalarna så sent som 22/6 1980, men är utan tvivel en gammal innebyggare i landet. Genom senare insamlingar på lokalen har konstaterats att fäboden, vars byggnader numera används som sommarhus, har en fast population som uppenbarligen är bunden till de spridda gamla sälgarna som fått stå kvar. Ytterligare några långt från varandra liggande lokaler har kommit fram efterhand i Skåne, Södermanland, Uppland, Härjedalen och Norrbotten. Den är känd mycket lokalt från Danmark och Finland samt ytterligare några europeiska länder söderut till Frankrike och österut i Ryssland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Parametriotidae - märgmalar 
  • Släkte
    Chrysoclista  
  • Art
    Chrysoclista lathamella(Fletcher, 1936) - sälgbrokmal
    Synonymer
    pilbrokmal

Larven är okänd. Den kan antagas leva i bark såsom konstaterats för de två andra arterna i släktet. Eftersom fjärilen träffats sittande på stammar av sälg, Salix caprea, eller håvats från vegetationen under sälgar, är S. caprea - liksom kanske även andra vide- och pilarter - sannolika värdväxter. Fjärilen är framme åtminstone från mitten av juni till början av juli och sitter gärna på fristående gamla sälgar.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Buskmark

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gråvide - Salix cinerea (Har betydelse)
· knäckepil - Salix euxina (Har betydelse)
· rödvide - Salix purpurea (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Viktig)
· vitpil - Salix alba (Viktig)
Borthuggning av sälg liksom skogsplantering på öppna marker med sälgar är sannolika hot mot arten. Även att restaurera grustäkter torde vara olämpligt, emedan sälg gärna koloniserar sådana efter avslutad täkt.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Spara och gynna sälg i allmänhet men särskilt på de kända lokalerna för fjärilen. Borthuggning av skuggande träd intill äldre sälgar kan också vara en lämplig åtgärd.

Riedl, T. 1969. Matériaux pour la connaissance des Momphidae paléarctiques. Partie IX. Polskie Pismo Entomologiczne 39/4.

Svensson. I. 1981. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1980. Ent. Tidskr. 102: 83–97.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Parametriotidae - märgmalar 
  • Släkte
    Chrysoclista  
  • Art
    Chrysoclista lathamella, (Fletcher, 1936) - sälgbrokmal
    Synonymer
    pilbrokmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997.