Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Chrysolina gypsophilae

Organismgrupp Skalbaggar, Bladbaggar Chrysolina gypsophilae
  Skalbaggar, Bladbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 8–11 mm lång bladbagge med en långsträckt oval, starkt välvd kroppsform. Grundfärgen är blankt svart med blåaktig metallglans, täckvingarna har en gulröd bård längs ytterkanten.
Utbredning
Länsvis förekomst för Chrysolina gypsophilae Observationer i  Sverige för Chrysolina gypsophilae
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekom förr i södra Götaland från Skåne till Bohuslän och Gotland. Efter 1985 är den påträffad i Blekinge och framför allt i Småland. Den är tidigare funnen i alla våra grannländer, men i Norge och Finland anses den regionalt utdöd. I Danmark anses den sällsynt men inte hotad. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Lever på Linaria på torra sand- och grusmarker. Trädesåkrar, banvallar, täkter o.a. ruderatmarker. Påträffad från Skåne till Gotland och Bohuslän. Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (50-110). Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (200-440) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Lever på olika sporrearter av släktet Linaria. På torra och öppna marker som trädesåkrar och sandiga havsstränder, men framför allt på järnvägsbankar, gamla grustäkter och andra ruderatmarker. Både den fullbildade skalbaggen och larven är nattaktiva och syns sällan på värdväxten under dagtid, utan påträffas oftare krypande på marken eller under stenar i närheten.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· sporrar
· sporrar
· strimsporre
· strimsporre
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Chrysomelidae (bladbaggar), Släkte Chrysolina, Art Chrysolina gypsophilae (Küster, 1845) Synonymer Chrysomela gypsophilae (Küster, 1845)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Lever på Linaria på torra sand- och grusmarker. Trädesåkrar, banvallar, täkter o.a. ruderatmarker. Påträffad från Skåne till Gotland och Bohuslän. Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (50-110). Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (200-440) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En 8–11 mm lång bladbagge med en långsträckt oval, starkt välvd kroppsform. Grundfärgen är blankt svart med blåaktig metallglans, täckvingarna har en gulröd bård längs ytterkanten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Chrysolina gypsophilae

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Chrysolina gypsophilae

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekom förr i södra Götaland från Skåne till Bohuslän och Gotland. Efter 1985 är den påträffad i Blekinge och framför allt i Småland. Den är tidigare funnen i alla våra grannländer, men i Norge och Finland anses den regionalt utdöd. I Danmark anses den sällsynt men inte hotad. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Chrysomelidae - bladbaggar 
  • Underfamilj
    Chrysomelinae  
  • Tribus
    Chrysomelini  
  • Släkte
    Chrysolina  
  • Art
    Chrysolina gypsophilae(Küster, 1845)
    Synonymer
    Chrysomela gypsophilae (Küster, 1845)

Lever på olika sporrearter av släktet Linaria. På torra och öppna marker som trädesåkrar och sandiga havsstränder, men framför allt på järnvägsbankar, gamla grustäkter och andra ruderatmarker. Både den fullbildade skalbaggen och larven är nattaktiva och syns sällan på värdväxten under dagtid, utan påträffas oftare krypande på marken eller under stenar i närheten.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Öppna gräsmarker

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Blottad mark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· sporrar - Linaria (Viktig)
· strimsporre - Linaria repens (Viktig)
Försvinnandet av solvarma sandbiotoper genom igenväxning av solexponerade sandmarker samt återställande av sandtäkter och utbyte av sand på järnvägsbankar med makadam, är förmodligen de mest negativa faktorerna för den här arten.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
Många rödlistade insekter är knutna till de tidiga successionsstadier som ofta skapas i sand- och grustäkter. Rutinerna vid brytning och efterbehandling bör ses över, så att täkternas positiva betydelse kan bibehållas.

Ljungberg, H. 2002. Bete, störning och biologisk mångfald i odlingslandskapet – hotade skalbaggar i öländska torrmarker. Länsstyrelsen i Kalmar län, Miljöenheten, meddelande 2002:20.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. Rev. Hans-Erik Wanntorp 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Chrysomelidae - bladbaggar 
  • Underfamilj
    Chrysomelinae  
  • Tribus
    Chrysomelini  
  • Släkte
    Chrysolina  
  • Art
    Chrysolina gypsophilae, (Küster, 1845)
    Synonymer
    Chrysomela gypsophilae (Küster, 1845)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. Rev. Hans-Erik Wanntorp 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.