Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  taggklokrypare

Organismgrupp Spindeldjur, Klokrypare Chthonius ischnocheles
Taggklokrypare Spindeldjur, Klokrypare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Släktet Chthonius har i Sverige två representanter. De utmärker sig i den svenska klokryparfaunan genom att framkroppen är bredast i främre halvan. C. ischnocheles skiljs från närstående C. tetrachelatus genom att framkroppens framkant har en tagg, eller spets, riktad framåt. Kroppslängd 1,6–2,5 mm .
Utbredning
Länsvis förekomst för taggklokrypare Observationer i  Sverige för taggklokrypare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Är i Sverige känd från ett fåtal fynd i Blekinge och Småland. Är annars funnen i Danmark och Mellaneuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Är i Sverige känd från endast fåtal lokaler, en i Blekinge (1935, 1952), två i Småland (1992, 2002) och två i Östergötaland (båda 2008). Lever i kustnära skogar, mestadels i förna i krattskog och branter men kan påträffas i ihåliga träd. Kan vara delvis förbisedd men har av allt att döma en mycket begränsad förekomst om den utnyttjar hålträd i någon större omfattning, då klokrypare eftersökts i lövhålträd. Arten är vidare funnen i Danmark och Mellaneuropa. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (4-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15000 (10000-25000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (16-200) km². De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Endast ett fåtal fynd i Sverige, Småland (1990), Östergötaland (2008) och Blekinge (1935, 1952). Ett av fynden i Sverige kommer från sållning av mulm från en ihålig bok, de övriga från krattskog. Danmark är arten även funnen bland boklöv och under stenar. Flera lokaler ligger nära kuster. Lohmander (1939) förmodar att arten är värmekrävande och ev bunden till kalkhaltig mark. I övriga Europa förekommer den även i människans närhet, i bla avfall och växthus. Klokrypare är rovdjur på mindre leddjur som hoppstjärtar och kvalster.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Ved och bark
Ved och bark
· bok
· bok
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Arachnida (spindeldjur), Ordning Pseudoscorpiones (klokrypare), Familj Chthoniidae (käkklokrypare), Släkte Chthonius, Art Chthonius ischnocheles (Hermann, 1807) - taggklokrypare Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Är i Sverige känd från endast fåtal lokaler, en i Blekinge (1935, 1952), två i Småland (1992, 2002) och två i Östergötaland (båda 2008). Lever i kustnära skogar, mestadels i förna i krattskog och branter men kan påträffas i ihåliga träd. Kan vara delvis förbisedd men har av allt att döma en mycket begränsad förekomst om den utnyttjar hålträd i någon större omfattning, då klokrypare eftersökts i lövhålträd. Arten är vidare funnen i Danmark och Mellaneuropa. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (4-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15000 (10000-25000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (16-200) km². De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Släktet Chthonius har i Sverige två representanter. De utmärker sig i den svenska klokryparfaunan genom att framkroppen är bredast i främre halvan. C. ischnocheles skiljs från närstående C. tetrachelatus genom att framkroppens framkant har en tagg, eller spets, riktad framåt. Kroppslängd 1,6–2,5 mm .

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för taggklokrypare

Länsvis förekomst och status för taggklokrypare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för taggklokrypare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Är i Sverige känd från ett fåtal fynd i Blekinge och Småland. Är annars funnen i Danmark och Mellaneuropa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Chelicerata - palpkäkar 
  • Klass
    Arachnida - spindeldjur 
  • Ordning
    Pseudoscorpiones - klokrypare 
  • Familj
    Chthoniidae - käkklokrypare 
  • Släkte
    Chthonius  
  • Art
    Chthonius ischnocheles(Hermann, 1807) - taggklokrypare

Endast ett fåtal fynd i Sverige, Småland (1990), Östergötaland (2008) och Blekinge (1935, 1952). Ett av fynden i Sverige kommer från sållning av mulm från en ihålig bok, de övriga från krattskog. Danmark är arten även funnen bland boklöv och under stenar. Flera lokaler ligger nära kuster. Lohmander (1939) förmodar att arten är värmekrävande och ev bunden till kalkhaltig mark. I övriga Europa förekommer den även i människans närhet, i bla avfall och växthus. Klokrypare är rovdjur på mindre leddjur som hoppstjärtar och kvalster.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
Mark/sediment (Har betydelse)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Ved och bark (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
Levande träd (Har betydelse)
Avverkning av gamla lövträd, såväl levande träd med håligheter som högstubbar och lågor utgör direkta hot mot artens begränsade livsmiljö. Detta gäller såväl slutna bestånd som, hagmarksträd, parkträd, hamlade träd och sannolikt alléträd.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Lokaler som hyser taggklokrypare bör så långt möjligt fredas. Gamla ihåliga träd, liksom högstubbar, lågor och större nedfallna grenar, bör lämnas. Det är viktigt att tillgodose att en kontinuitet i produktionen av hålträd upprätthålls.

Gärdenfors, U. & Wilander, P. 1992. Sveriges klokrypare med nyckel till arterna. Ent. Tidskr. 113: 20–35.

Lohmander, H. 1939. Zur Kenntnis der Pseudoscorpionenfauna Schwedens. Ent. Tidskr. 60: 279–298.

Thydsen Meinertz, N. 1962. Mosskorpioner og mejere. Danmarks Fauna 67. Dansk Naturhistorisk Forening., Köpenhamn.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Sandström 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Chelicerata - palpkäkar 
  • Klass
    Arachnida - spindeldjur 
  • Ordning
    Pseudoscorpiones - klokrypare 
  • Familj
    Chthoniidae - käkklokrypare 
  • Släkte
    Chthonius  
  • Art
    Chthonius ischnocheles, (Hermann, 1807) - taggklokrypare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Sandström 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.