Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bergscikada

Organismgrupp Halvvingar, Stritar Cicadetta montana
Bergscikada Halvvingar, Stritar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Bergscikada är en stor strit med genomskinliga vingar som hålls taklagda över ryggen. Vingarna är längre än kroppen och har ett distinkt ribbnät. Kroppen är svart med gulaktig behåring. Längden från huvud till de hopfällda vingarnas spetsar är 23-28 mm. Arten är mest känd för sin märkliga “sång” som karakteriseras av en jämn, utdragen och högfrekvent ton som tilltar i styrka och sedan slutar abrupt. Sången kan höras på upp till 50 meters håll. Som Nordens enda representant för familjen Cicadidae är denna art bara genom sin storlek mycket lätt att känna igen.
Utbredning
Länsvis förekomst för bergscikada Observationer i  Sverige för bergscikada
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Artens totalutbredning sträcker sig från Spanien, Frankrike och England väster till östligaste Sibirien och Kina. Arten består av ett komplex av arter som bl.a. kan särskiljas på sången. I Sverige är den funnen på några få lokaler i Skåne, Småland, Västergötland, Östergötland, Bohuslän, Södermanland och Uppland. Under 2009-13 har arten återupptäckts på ett par lokaler kring sjön Orlången på Södertörn (se Artportalen). Bergscikadan är sällsynt i hela Norden. I Finland är arten funnen i den sydligaste delen av landet. I Norge har den påträffats på spridda ställen i Oslofjordområdet. Den är ej påträffad i Danmark. Arten har gått tillbaka starkt i Sverige, vilket sannolikt också gäller för Norge och Finland. I Finland föreligger ett fåtal färska fynd från de sydvästra delarna och arten är där rödlistad som EN (2010). Arten är rödlistad i Norge som sårbar, VU (2010).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Artens totalutbredning sträcker sig från Spanien, Frankrike och England väster till östligaste Sibirien och Kina. Funnen i Småland, Östergötland, Västergötland, Bohuslän (1800-talet), Södermanland och Uppland. Utgången från flera av de äldre lokalerna. Idag känd från ett mindre antal kärnområden i Södermanland, Östergötaland och Västergötaland. Arten svårinventerad, men ny kunskap har tillkommit de senaste åren som påvisat lokala populationer. Förekommer i varma, solexponerade löv- el. blandskogsbryn med öppen, örtrik mark framför, gärna med småbuskar. Larverna suger växtrötter och har flerårig utveckling. Minskningen beror på exploatering och förändringar i jordbrukets markanvändning. Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (15-75). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30000 (25000-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (75-300) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iv)).
Ekologi
Bergscikadan förekommer på varma, solexponerade, halvöppna områden där de vuxna djuren håller till i buskar och träd, både i blandskog och lövskog, ofta med björk. Genom uppfödning under experimentella förhållanden i England har det visat sig att vegetationsstrukturen har varit den avgörande faktorn för i vilka områden arten kan överleva. Äggen läggs i grupper vid basen av trädstammar (även ormbunkar enligt uppgift från England). Nymferna utvecklas i marken, främst i skogsbryn med ört-buskvegetation, där de lever av vedartade rötter, men även gräs. I Sverige är den funnen på rötter av slån och äpple. Nymfstadiet är flerårigt och varar troligen 5–8 år. Arten övervintrar i marken som nymf. Före kläckningen konstruerar nymfen en gångkammar upp till markytan som ofta avslutas med ett mindre torn av jord och lera. De vuxna kläcks i mitten av juni och är aktiva till början av juli.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· aplar
· aplar
· slån
· slån
· tvåhjärtbladiga blomväxter
· tvåhjärtbladiga blomväxter
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hemiptera (halvvingar), Familj Cicadidae (cikador), Släkte Cicadetta, Art Cicadetta montana (Scopoli, 1772) - bergscikada Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Artens totalutbredning sträcker sig från Spanien, Frankrike och England väster till östligaste Sibirien och Kina. Funnen i Småland, Östergötland, Västergötland, Bohuslän (1800-talet), Södermanland och Uppland. Utgången från flera av de äldre lokalerna. Idag känd från ett mindre antal kärnområden i Södermanland, Östergötaland och Västergötaland. Arten svårinventerad, men ny kunskap har tillkommit de senaste åren som påvisat lokala populationer. Förekommer i varma, solexponerade löv- el. blandskogsbryn med öppen, örtrik mark framför, gärna med småbuskar. Larverna suger växtrötter och har flerårig utveckling. Minskningen beror på exploatering och förändringar i jordbrukets markanvändning. Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (15-75). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30000 (25000-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (75-300) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iv)).
Bergscikada är en stor strit med genomskinliga vingar som hålls taklagda över ryggen. Vingarna är längre än kroppen och har ett distinkt ribbnät. Kroppen är svart med gulaktig behåring. Längden från huvud till de hopfällda vingarnas spetsar är 23-28 mm. Arten är mest känd för sin märkliga “sång” som karakteriseras av en jämn, utdragen och högfrekvent ton som tilltar i styrka och sedan slutar abrupt. Sången kan höras på upp till 50 meters håll. Som Nordens enda representant för familjen Cicadidae är denna art bara genom sin storlek mycket lätt att känna igen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bergscikada

Länsvis förekomst och status för bergscikada baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bergscikada

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Artens totalutbredning sträcker sig från Spanien, Frankrike och England väster till östligaste Sibirien och Kina. Arten består av ett komplex av arter som bl.a. kan särskiljas på sången. I Sverige är den funnen på några få lokaler i Skåne, Småland, Västergötland, Östergötland, Bohuslän, Södermanland och Uppland. Under 2009-13 har arten återupptäckts på ett par lokaler kring sjön Orlången på Södertörn (se Artportalen). Bergscikadan är sällsynt i hela Norden. I Finland är arten funnen i den sydligaste delen av landet. I Norge har den påträffats på spridda ställen i Oslofjordområdet. Den är ej påträffad i Danmark. Arten har gått tillbaka starkt i Sverige, vilket sannolikt också gäller för Norge och Finland. I Finland föreligger ett fåtal färska fynd från de sydvästra delarna och arten är där rödlistad som EN (2010). Arten är rödlistad i Norge som sårbar, VU (2010).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hemiptera - halvvingar 
  • Underordning
    Auchenorrhyncha - stritar 
  • Infraordning
    Cicadomorpha  
  • Överfamilj
    Cicadoidea  
  • Familj
    Cicadidae - cikador 
  • Släkte
    Cicadetta  
  • Art
    Cicadetta montana(Scopoli, 1772) - bergscikada

Bergscikadan förekommer på varma, solexponerade, halvöppna områden där de vuxna djuren håller till i buskar och träd, både i blandskog och lövskog, ofta med björk. Genom uppfödning under experimentella förhållanden i England har det visat sig att vegetationsstrukturen har varit den avgörande faktorn för i vilka områden arten kan överleva. Äggen läggs i grupper vid basen av trädstammar (även ormbunkar enligt uppgift från England). Nymferna utvecklas i marken, främst i skogsbryn med ört-buskvegetation, där de lever av vedartade rötter, men även gräs. I Sverige är den funnen på rötter av slån och äpple. Nymfstadiet är flerårigt och varar troligen 5–8 år. Arten övervintrar i marken som nymf. Före kläckningen konstruerar nymfen en gångkammar upp till markytan som ofta avslutas med ett mindre torn av jord och lera. De vuxna kläcks i mitten av juni och är aktiva till början av juli.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog, Människoskapad miljö på land, Buskmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· aplar - Malus (Viktig)
· slån - Prunus spinosa (Viktig)
· tvåhjärtbladiga blomväxter - Magnoliopsida (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Denna art lever vid sin klimatiska nordgräns i Norden och har sannolikt alltid bara förekommit lokalt i detta område. Att arten lever i små, isolerade populationer gör den mycket känslig för ändringar i vegetationens sammansättning. Detta medför att även små ingrepp i miljön kan vara skadliga för lokala populationer. Arten finns i dag i områden som är tätt befolkade och där miljön är under hård press från många intresseområden. Förutom direkta ingrepp i miljön kan igenväxning hota populationerna.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Kända lokaler får ej exploateras genom bebyggelse eller liknande. Sydsluttningar med skogskanter och öppningar med ormbunks- eller buskvegetation måste också förhindras från att växa igen. Röjning på kända lokaler är ofta nödvändigt. Viktigt är att markytan solexponeras.
Utländska namn – NO: Sangsikade, DK: Sangcikade, FI: Vuorikaskas.

Elven, H. 1993. Litt om sangsikaden Cicadetta montana i Norge. Insekt-Nytt 18: 5–7.

Hansson, R. 2013. Huddinges första cikada bodde i Stuvsta. Huddinge hembygdsförenings årsskrift.

Kirby, P. 1992. A review of scarce and threatened Hemiptera of Great Britain. Pages 267. UK Nature Conservation, Peterborough.

Ossiannilsson, F. 1981. The Auchenorrhyncha (Homoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand.Vol. 7, part 2. E.J. Brill/Scandinavian Science Press Ltd., Leiden.

Tubbs, C.R. 1986. The New Forest. Collins, London.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Frode Ødegaard & Carl-Cedric Coulianos 2002, rev Jonas Sandström 2013. © ArtDatabanken, SLU 2011.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hemiptera - halvvingar 
  • Underordning
    Auchenorrhyncha - stritar 
  • Infraordning
    Cicadomorpha  
  • Överfamilj
    Cicadoidea  
  • Familj
    Cicadidae - cikador 
  • Släkte
    Cicadetta  
  • Art
    Cicadetta montana, (Scopoli, 1772) - bergscikada
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Frode Ødegaard & Carl-Cedric Coulianos 2002, rev Jonas Sandström 2013. © ArtDatabanken, SLU 2011.