Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ljusgul höfjäril

Organismgrupp Fjärilar, Dagfjärilar Colias hyale
Ljusgul höfjäril Fjärilar, Dagfjärilar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingspann 43-50 mm. Hanen är på översidan ljusgul, på framvingarna med breda brunsvarta utkantsband som tonar av nedåt. Utkants­banden har en rad ljusgula fläckar och vingens mitt en distinkt svart diskfläck. Bakvingarna har på sin höjd smala brunsvarta bårder, ofta upplösta i fläckar eller helt försvunna. På bakvingens mitt finns en rund, blekt gulorange diskfläck. Honan liknar hanen men är något större och blekare gulvit med grön­aktig ton, mer sällan ljusgul som hanen. Undersidan är gul med stor, dubbel vit diskfläck i en röd ring på bakvingen och en bård av rödaktiga prickar på vingribborna ett stycke in från ytterkanten på båda vingarna. Den del av framvingen som i vila döljs av bakvingen har översidans färg, vilket i fält skiljer arten från rödgul höfjäril Colias croceus. Ägget är gult till orange och spolformigt med 20 fina längsribbor. Larven är grön med en distinkt vit sidolinje med korta röda streck över andningsöppningarna och grönt huvud. Den är mycket lik larven av C. croceus, men de två kan skiljas på den något grövre och mörkare behåringen hos ljusgul höfjäril C. hyale. Puppan är ljusgrön med gul sidolinje och två bruna längsstreck på bakkroppens undersida.
Utbredning
Observationer i  Sverige för ljusgul höfjäril
Svensk förekomst
Ej bofast men tillfälligt reproducerande
Ljusgul höfjäril är en typisk migrant men har också haft reproducerande populationer på norra Ölands västkust mellan Föra och Byerum. Det väldokumenterade beteende- och utbredningsmönstret av återkommande immigrationsvågor med kortvarig etablering i landets sydligare provinser har sannolikt gällt under mycket lång tid. Redan Linné uppgav 1761 att arten förekom i Skåne. Huruvida den reproducerade sig i landet var dock ifrågasatt under hela 1800-talet. Artens mest gynnsamma period var mellan 1937-44, då den i stort antal invaderade Sverige och lyckades reproducera sig långt nordligare än tidigare och även nådde en hög grad av överlevnad under övervintringen. Den var under åren 1940-43 allmän i hela södra Sverige norrut till Dalarna och Gästrikland och påträffades som nordligast i Medelpad. I Götaland och norrut till Mälardalen höll arten stånd till 1949-51, varefter den abrupt försvann norr om Skåne, Blekinge och Öland. Artens uppträdande i Danmark och Finland var under samma tidsperiod likartad, men fynd har ännu inte belagts från Norge. Den senaste större invasionen inföll 1983-84, norrut till Södermanland. En invasion 1992-93 nådde bara fram till Danmark och Sydsverige. En mindre invasion till sydligaste Sverige 2002, eventuellt med påspädning 2003, har under 2004 på nytt lett till etablering på Öland. De senaste större inflygningarna i Finland har varit 1975, 1989, 1999 och 2000, med flest rapporter från den sydöstra delen av landet. Världsutbredningen sträcker sig från centrala Spanien, Frankrike och Tyskland genom Europa och Sibirien till Mongoliet och norra Kina. De invasioner som når Norden har sannolikt sydöstligt ursprung eftersom arten i Sydengland uppträder mer sällsynt än i Sverige. Populationstrenden har hittills varit stabil i hela Mellaneuropa, men den nuvarande hante­ringen av djurfoder, med inplastning av färska grödor, förväntas ge en negativ effekt som kan minska framtida invasioners omfattning.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Ej tillämplig (NA)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej tillämplig (NA)
Ekologi
Ljusgul höfjäril påträffas som mer eller mindre årlig migrant i litet antal under början av sommaren och ibland avsevärt talrikare under sensommaren, främst i våra sydligaste odlingsbygder där man på trädesåkrar odlar foderlusern Medicago sativa, vars blommor lockar till sig denna och andra vit­fjärilar under sensommaren. Flygtiden för en tidigare inhemsk population på Öland inföll mellan tredje veckan i juni och andra veckan i juli och en andra generation flög mellan andra veckan i augusti och första veckan i september. Migranter kan påträffas avsevärt tidigare, redan från slutet av maj till första hälften av juni, men främst i juli-augusti. En tredje generations migranter kan dyka upp i september och oktober. Värdväxter är bl.a. blålusern, humlelusern M. lupulina, rödklöver Trifolium pratense, vitklöver T. repens, och käringtand Lotus corniculatus. Honan lägger äggen utspridda ett och ett, vanligen på blad som endast befinner sig någon centimeter över markytan, men hon kan i varmare väder även välja höga plantor. Äggutvecklingen tar mindre än en vecka. Larvutvecklingen tar för sommargenerationen 3-5 veckor och puppstadiet varar knappt två veckor. Artens utvecklingsstadier är mycket klimatkänsliga. Perioder med immigration och lyckad fortplantning sammanfaller ända sedan 1800-talet med de år då årsnederbörden i södra Sverige markant understiger medelvärdet. Lika tydligt är sambandet mellan artens tillbakagång och år med en högre nederbördsmängd. I Centraleuropa förekommer arten regelbundet med två eller fler generationer per år och övervintrar här som halvvuxen larv. Dödligheten ökar här avsevärt under regniga somrar, då andra generationens larver bara i litet antal når rätt övervintringsstadium före senhösten och den annalkande vintern. Avsaknad av skyddande snötäcke kan vara ytterligare en orsak till hög dödlighet i mer atlantiskt klimat. Även i sydligaste Tyskland är larvernas överlevnad under övervintringen låg. På norra Öland gynnades arten troligtvis av den mycket låga årsnederbörden och havets närhet som fördröjer den första nattfrosten under hösten.
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Pieridae (vitfjärilar), Släkte Colias, Art Colias hyale (Linnaeus, 1758) - ljusgul höfjäril Synonymer Papilio hyale Linnaeus, 1758

Kategori Ej tillämplig (NA)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej tillämplig (NA)
Vingspann 43-50 mm. Hanen är på översidan ljusgul, på framvingarna med breda brunsvarta utkantsband som tonar av nedåt. Utkants­banden har en rad ljusgula fläckar och vingens mitt en distinkt svart diskfläck. Bakvingarna har på sin höjd smala brunsvarta bårder, ofta upplösta i fläckar eller helt försvunna. På bakvingens mitt finns en rund, blekt gulorange diskfläck. Honan liknar hanen men är något större och blekare gulvit med grön­aktig ton, mer sällan ljusgul som hanen. Undersidan är gul med stor, dubbel vit diskfläck i en röd ring på bakvingen och en bård av rödaktiga prickar på vingribborna ett stycke in från ytterkanten på båda vingarna. Den del av framvingen som i vila döljs av bakvingen har översidans färg, vilket i fält skiljer arten från rödgul höfjäril Colias croceus. Ägget är gult till orange och spolformigt med 20 fina längsribbor. Larven är grön med en distinkt vit sidolinje med korta röda streck över andningsöppningarna och grönt huvud. Den är mycket lik larven av C. croceus, men de två kan skiljas på den något grövre och mörkare behåringen hos ljusgul höfjäril C. hyale. Puppan är ljusgrön med gul sidolinje och två bruna längsstreck på bakkroppens undersida.

Svensk förekomst Ej bofast men tillfälligt reproducerande
Observationer i  Sverige för ljusgul höfjäril

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Ljusgul höfjäril är en typisk migrant men har också haft reproducerande populationer på norra Ölands västkust mellan Föra och Byerum. Det väldokumenterade beteende- och utbredningsmönstret av återkommande immigrationsvågor med kortvarig etablering i landets sydligare provinser har sannolikt gällt under mycket lång tid. Redan Linné uppgav 1761 att arten förekom i Skåne. Huruvida den reproducerade sig i landet var dock ifrågasatt under hela 1800-talet. Artens mest gynnsamma period var mellan 1937-44, då den i stort antal invaderade Sverige och lyckades reproducera sig långt nordligare än tidigare och även nådde en hög grad av överlevnad under övervintringen. Den var under åren 1940-43 allmän i hela södra Sverige norrut till Dalarna och Gästrikland och påträffades som nordligast i Medelpad. I Götaland och norrut till Mälardalen höll arten stånd till 1949-51, varefter den abrupt försvann norr om Skåne, Blekinge och Öland. Artens uppträdande i Danmark och Finland var under samma tidsperiod likartad, men fynd har ännu inte belagts från Norge. Den senaste större invasionen inföll 1983-84, norrut till Södermanland. En invasion 1992-93 nådde bara fram till Danmark och Sydsverige. En mindre invasion till sydligaste Sverige 2002, eventuellt med påspädning 2003, har under 2004 på nytt lett till etablering på Öland. De senaste större inflygningarna i Finland har varit 1975, 1989, 1999 och 2000, med flest rapporter från den sydöstra delen av landet. Världsutbredningen sträcker sig från centrala Spanien, Frankrike och Tyskland genom Europa och Sibirien till Mongoliet och norra Kina. De invasioner som når Norden har sannolikt sydöstligt ursprung eftersom arten i Sydengland uppträder mer sällsynt än i Sverige. Populationstrenden har hittills varit stabil i hela Mellaneuropa, men den nuvarande hante­ringen av djurfoder, med inplastning av färska grödor, förväntas ge en negativ effekt som kan minska framtida invasioners omfattning.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Papilionoidea - äkta dagfjärilar 
  • Familj
    Pieridae - vitfjärilar 
  • Underfamilj
    Coliadinae - höfjärilar 
  • Släkte
    Colias  
  • Art
    Colias hyale(Linnaeus, 1758) - ljusgul höfjäril
    Synonymer
    Papilio hyale Linnaeus, 1758

Ljusgul höfjäril påträffas som mer eller mindre årlig migrant i litet antal under början av sommaren och ibland avsevärt talrikare under sensommaren, främst i våra sydligaste odlingsbygder där man på trädesåkrar odlar foderlusern Medicago sativa, vars blommor lockar till sig denna och andra vit­fjärilar under sensommaren. Flygtiden för en tidigare inhemsk population på Öland inföll mellan tredje veckan i juni och andra veckan i juli och en andra generation flög mellan andra veckan i augusti och första veckan i september. Migranter kan påträffas avsevärt tidigare, redan från slutet av maj till första hälften av juni, men främst i juli-augusti. En tredje generations migranter kan dyka upp i september och oktober. Värdväxter är bl.a. blålusern, humlelusern M. lupulina, rödklöver Trifolium pratense, vitklöver T. repens, och käringtand Lotus corniculatus. Honan lägger äggen utspridda ett och ett, vanligen på blad som endast befinner sig någon centimeter över markytan, men hon kan i varmare väder även välja höga plantor. Äggutvecklingen tar mindre än en vecka. Larvutvecklingen tar för sommargenerationen 3-5 veckor och puppstadiet varar knappt två veckor. Artens utvecklingsstadier är mycket klimatkänsliga. Perioder med immigration och lyckad fortplantning sammanfaller ända sedan 1800-talet med de år då årsnederbörden i södra Sverige markant understiger medelvärdet. Lika tydligt är sambandet mellan artens tillbakagång och år med en högre nederbördsmängd. I Centraleuropa förekommer arten regelbundet med två eller fler generationer per år och övervintrar här som halvvuxen larv. Dödligheten ökar här avsevärt under regniga somrar, då andra generationens larver bara i litet antal når rätt övervintringsstadium före senhösten och den annalkande vintern. Avsaknad av skyddande snötäcke kan vara ytterligare en orsak till hög dödlighet i mer atlantiskt klimat. Även i sydligaste Tyskland är larvernas överlevnad under övervintringen låg. På norra Öland gynnades arten troligtvis av den mycket låga årsnederbörden och havets närhet som fördröjer den första nattfrosten under hösten.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen

Etymologi: Hyale (gr.) = namnet på en av kung Danaus femtio döttrar.
Uttal: [Kólias hyále]

Eliasson, C.U., Ryrholm, N., Holmer, M., Jilg, K. & Gärdenfors, U. 2005. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae - Nymphalidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson, 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Papilionoidea - äkta dagfjärilar 
  • Familj
    Pieridae - vitfjärilar 
  • Underfamilj
    Coliadinae - höfjärilar 
  • Släkte
    Colias  
  • Art
    Colias hyale, (Linnaeus, 1758) - ljusgul höfjäril
    Synonymer
    Papilio hyale Linnaeus, 1758
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson, 2005.