Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tvåfärgad barksvartbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Corticeus bicolor
Tvåfärgad barksvartbagge Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En långsmal, cylindriskt byggd blanksvart art som är 4 mm lång. Främre delen av täckvingarna är skarpt färgade i gulbrunt. Antennerna är korta och enkelt byggda.
Utbredning
Länsvis förekomst för tvåfärgad barksvartbagge Observationer i  Sverige för tvåfärgad barksvartbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från Skåne till Lule Lappmark, men med stora luckor i utbredningen. Utanför Sverige är den känd från de övriga nordiska länderna och Baltikum, samt från Kontinentaleuropa till Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larvutvecklingen sker i gångarna av splintborrar, vanligen björksplintborre (Scolytus ratzeburgi) på döende björkar, främst i gamla hagmarker, men även andra splintborrearter på alm, och i Danmark även hos Hylesinus crenatus på ask. Funnen i spridda landskap från Skåne till Lule Lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (200-500). Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (800-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i gångarna av splintborrar, vanligen björksplintborre (Scolytus ratzeburgi) på döende björkar, främst i gamla hagmarker, men även andra splintborrearter på alm, och i Danmark även hos Hylesinus crenatus på ask. Detaljerna i artens näringsekologi är okända. Corticeus-arterna har tidigare ansetts vara rovdjur men är i huvudsak saprofager och svampätare som lever i gångarna hos olika vedinsekter (Español 1967), och endast uppträder som fakultativa predatorer.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· ask
· ask
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· ekar
· ekar
· skogsalm
· skogsalm
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svampar
· svampar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Tenebrionidae (svartbaggar), Släkte Corticeus, Art Corticeus bicolor (Olivier, 1790) - tvåfärgad barksvartbagge Synonymer Hypophloeus bicolor (Olivier, 1790)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i gångarna av splintborrar, vanligen björksplintborre (Scolytus ratzeburgi) på döende björkar, främst i gamla hagmarker, men även andra splintborrearter på alm, och i Danmark även hos Hylesinus crenatus på ask. Funnen i spridda landskap från Skåne till Lule Lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (200-500). Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (800-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En långsmal, cylindriskt byggd blanksvart art som är 4 mm lång. Främre delen av täckvingarna är skarpt färgade i gulbrunt. Antennerna är korta och enkelt byggda.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för tvåfärgad barksvartbagge

Länsvis förekomst och status för tvåfärgad barksvartbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för tvåfärgad barksvartbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från Skåne till Lule Lappmark, men med stora luckor i utbredningen. Utanför Sverige är den känd från de övriga nordiska länderna och Baltikum, samt från Kontinentaleuropa till Sibirien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Tenebrionidae - svartbaggar 
  • Underfamilj
    Diaperinae  
  • Tribus
    Hypophlaeini  
  • Släkte
    Corticeus  
  • Art
    Corticeus bicolor(Olivier, 1790) - tvåfärgad barksvartbagge
    Synonymer
    Hypophloeus bicolor (Olivier, 1790)

Larvutvecklingen sker i gångarna av splintborrar, vanligen björksplintborre (Scolytus ratzeburgi) på döende björkar, främst i gamla hagmarker, men även andra splintborrearter på alm, och i Danmark även hos Hylesinus crenatus på ask. Detaljerna i artens näringsekologi är okända. Corticeus-arterna har tidigare ansetts vara rovdjur men är i huvudsak saprofager och svampätare som lever i gångarna hos olika vedinsekter (Español 1967), och endast uppträder som fakultativa predatorer.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· björkar - Betula (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
Levande träd (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· svampar - Fungi (Har betydelse)
C. bicolor hotas främst av att grova, döende björkar avverkas för att användas till ved. Även bekämpningen av almsjukan är till skada för arten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Lämna kvar döende björkar.

Ahnlund, H. & Lindhe, A. 1992. Hotade vedinsekter i barrskogslandskapet - några synpunkter utifrån studier av sörmländska brandfält, hällmarker och hyggen. Ent. Tidskr. 113: 13–24.

Baranowski, R. 1980. Några bidrag till kännedomen om coleopterfaunan vid nedre Dalälven. 2. Ent. Tidskr. 101: 29–42.

Bergquist, Anders och Cewe, Tord. 1979. Nordvästra Munsö. Naturinventering som underlag för naturreservat och skötselplan. Länstyrelsen i Stockholms län, 1979:12.

Jansson, A. 1927. Coleopterologiska bidrag. 16–18. Ent. Tidskr. 48: 207–228.

Lindroth, C. H. 1933. Olikfotade skalbaggar, Heteromera. Svensk Insektfauna Nr. 27.

Palm, T. 1950. Die Holz- und Rinden-Käfer der nordschwedischen Laubbäume. Meddelanden från Statens Skogsforskningsinstitut 40:2.

Persson, Birger. 1950. Skalbaggar, hittade i Lycksele socken, ej upptagna för Lappland, i Catalogus Coleopterorum Daniae et Fennoscandiae. Ent. Tidskr. 71: 84–85.

Pettersson, Roger. 1981. Entomologisk undersökning av urskogen på Vändåtberget. Biololgisk grundutbildning, rapportserie 1981:5.

Widenfalk, R. 1975. Skalbaggsfaunan i Strömsholm med angränsande områden. Länsstyrelsen i Västmanlands län 1975:17.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken , SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Tenebrionidae - svartbaggar 
  • Underfamilj
    Diaperinae  
  • Tribus
    Hypophlaeini  
  • Släkte
    Corticeus  
  • Art
    Corticeus bicolor, (Olivier, 1790) - tvåfärgad barksvartbagge
    Synonymer
    Hypophloeus bicolor (Olivier, 1790)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken , SLU 2006.