Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Coryssomerus capucinus

Organismgrupp Skalbaggar, Vivlar och barkborrar Coryssomerus capucinus
  Skalbaggar, Vivlar och barkborrar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En drygt 3 mm lång, vivel med oval kroppsform och ett långt smalt nedböjt snyte. Kroppen är svart eller brun, dess översida spräcklig av grågul behåring. Tarser och skenben är rödbruna. Ögonen sitter så nära varandra att de nästan möts uppe på pannan.
Utbredning
Länsvis förekomst för Coryssomerus capucinus Observationer i  Sverige för Coryssomerus capucinus
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är arten endast påträffad på Gotland, men förekommer där på flera lokaler. I övriga Norden förekommer arten i Danmark (ett fåtal sentida lokaler) samt i Baltikum. Även i Danmark och Tyskland verkar arten generellt vara sällsynt och lokal (Wind, P. & Pihl. S. 2004, Dieckmann 1972). Världsutbredningen omfattar Europa och Nordafrika (Rheinheimer et al. 2010).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1b(iii)+2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Larverna utvecklas i rötter och rothalsar av olika korgblommiga växter som röllika (Achillea millefolium), renfana (Tanacetum vulgare), prästkrage (Leucanthemum vulgare), färgkulla (Anthemis tinctoria) och baldersbrå (Tripleurospermum perforatum). Arten lever främst på torra, sandiga störda marker som gårdsplaner, kanter av grus- och sandtag och andra ruderatmarker. Endast påträffad på Gotland. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4000 (3000-8000) km² och förekomstarean (AOO) till 160 (80-240) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1b(iii)+2b(iii)).
Ekologi
Lever på olika korgblommiga växter som baldersbrå (Tripleurospermum perforatum), prästkrage (Leucanthemum vulgare), röllika (Achillea millefolium) och färgkulla (Anthemis tinctoria) (Jansson 1927, Dieckmann 1972, Rheinheimer et al. 2010), eventuellt också renfana (Tanacetum vulgare) (Sörensson 1983). Främst på torra, störda, sandiga marker, i grustag, stränder, trädesåkrar, gårdsplaner och andra ruderatmarker (Jansson 1927, Sörensson 1983). Fullbildade skalbaggen påträffas från april-juni, ofta krypande på marken runt värdväxterna. Äggläggningen sker i maj och larvutvecklingen sker under sommaren i värdväxtens rötter, ibland fler än en larv i samma rot. Förpuppningen anges i litteraturen ske utanför rötterna, men har i flera tiotal fall på Gotland konstaterats ske i en puppkammare i rothalsen. Fullbildade skalbaggar kläcks i juli-augusti och kan då hittas under bladrosetter. Arten kan vara svår att få vid håvning, då den klamrar sig hårt fast på växterna.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· baldersbrå
· baldersbrå
· färgkulla
· färgkulla
· korgblommiga
· korgblommiga
· prästkrage
· prästkrage
· röllika
· röllika
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Curculionidae (vivlar), Släkte Coryssomerus, Art Coryssomerus capucinus (Beck, 1817) Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1b(iii)+2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Larverna utvecklas i rötter och rothalsar av olika korgblommiga växter som röllika (Achillea millefolium), renfana (Tanacetum vulgare), prästkrage (Leucanthemum vulgare), färgkulla (Anthemis tinctoria) och baldersbrå (Tripleurospermum perforatum). Arten lever främst på torra, sandiga störda marker som gårdsplaner, kanter av grus- och sandtag och andra ruderatmarker. Endast påträffad på Gotland. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4000 (3000-8000) km² och förekomstarean (AOO) till 160 (80-240) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1b(iii)+2b(iii)).
En drygt 3 mm lång, vivel med oval kroppsform och ett långt smalt nedböjt snyte. Kroppen är svart eller brun, dess översida spräcklig av grågul behåring. Tarser och skenben är rödbruna. Ögonen sitter så nära varandra att de nästan möts uppe på pannan.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Coryssomerus capucinus

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Coryssomerus capucinus

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är arten endast påträffad på Gotland, men förekommer där på flera lokaler. I övriga Norden förekommer arten i Danmark (ett fåtal sentida lokaler) samt i Baltikum. Även i Danmark och Tyskland verkar arten generellt vara sällsynt och lokal (Wind, P. & Pihl. S. 2004, Dieckmann 1972). Världsutbredningen omfattar Europa och Nordafrika (Rheinheimer et al. 2010).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Conoderinae  
  • Tribus
    Coryssomerini  
  • Släkte
    Coryssomerus  
  • Art
    Coryssomerus capucinus(Beck, 1817)

Lever på olika korgblommiga växter som baldersbrå (Tripleurospermum perforatum), prästkrage (Leucanthemum vulgare), röllika (Achillea millefolium) och färgkulla (Anthemis tinctoria) (Jansson 1927, Dieckmann 1972, Rheinheimer et al. 2010), eventuellt också renfana (Tanacetum vulgare) (Sörensson 1983). Främst på torra, störda, sandiga marker, i grustag, stränder, trädesåkrar, gårdsplaner och andra ruderatmarker (Jansson 1927, Sörensson 1983). Fullbildade skalbaggen påträffas från april-juni, ofta krypande på marken runt värdväxterna. Äggläggningen sker i maj och larvutvecklingen sker under sommaren i värdväxtens rötter, ibland fler än en larv i samma rot. Förpuppningen anges i litteraturen ske utanför rötterna, men har i flera tiotal fall på Gotland konstaterats ske i en puppkammare i rothalsen. Fullbildade skalbaggar kläcks i juli-augusti och kan då hittas under bladrosetter. Arten kan vara svår att få vid håvning, då den klamrar sig hårt fast på växterna.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· baldersbrå - Tripleurospermum inodorum (Viktig)
· färgkulla - Cota tinctoria (Har betydelse)
· korgblommiga - Asteraceae (Viktig)
· prästkrage - Leucanthemum vulgare (Har betydelse)
· röllika - Achillea millefolium (Har betydelse)
Det största hotet mot arten är igenväxning av störda, sandmarker och "återställande" av täkter av olika slag där arten förekommer.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
Störda torra lokaler med gles vegetation som grus- och sandtag samt ruderatplatser bör bevaras och störning bibehållas.

Dieckmann, L. (1972) Beiträge zur Insekterfauna der DDR: Coleoptera - Curculionidae, Ceutorhynchinae. Beiträge zur Entomologie 22 (1-2)

Hansen, V. 1965. Danmarks Fauna, Biller XXI., Snudebiller, Sid. 299–300.

Jansson, A, 1927. Coleopterologiska bidrag 16-18. Ent. Tidskr. 48: 224.

Lundberg, S. 1976. Bidrag till kännedom om svenska skalbaggar. 16 (Coleoptera). Ent. Tidskr. 97: 19–20.

Rheinheimer & Hassler (2010) Die Rüsselkäfer Baden-Württembergs. Karlsruhe

Sörensson, M. 1983. Inventering av Träkumla - Stånga grustag. Länsstyrelsen i Gotlands län 1983.

Wind, P. & Pihl. S. (2004): Den danske rødliste. - Danmarks Miljøundersøgelser, Aarhus Universitet (nätversion april 2010)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Hans-Erik Wanntorp 2006, Christoffer Fägerström 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Conoderinae  
  • Tribus
    Coryssomerini  
  • Släkte
    Coryssomerus  
  • Art
    Coryssomerus capucinus, (Beck, 1817)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Hans-Erik Wanntorp 2006, Christoffer Fägerström 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.