Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gulbrunt rovfly

Organismgrupp Fjärilar, Nattflyn Cosmia affinis
Gulbrunt rovfly Fjärilar, Nattflyn

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Gulbrunt rovfly är en liten nattflyart som i likhet med andra rovflyn har ett mittfält på framvingen som vidgar sig triangelformigt mot framkanten och fältets yttre begränsning (yttre tvärlinjen) böjer starkt tillbaka ett stycke i riktning mot vingens bas innan det når framkanten. Den skiljer sig från övriga rovflyn genom sina mörkbruna bakvingar med iögonfallande ljusa vingfransar. Framvingarna är också jämförelsevis smalare och rödbruna med en nyans av olivfärg. I likhet med almrovflyet, Cosmia diffinis, är framvingens tvärlinjer ljusare och bredare mot framkanten. Detta kan dock variera och syns ibland dåligt hos vissa individer. Immigranter är i allmänhet något större än inhemska fjärilar. Vingspann 28-32mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för gulbrunt rovfly Observationer i  Sverige för gulbrunt rovfly
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten som är knuten till alm, Ulmus spp., är hos oss endast med säkerhet bofast på Öland, där den förekommer i Västerstads almdunge vid Kastlösa. Den påträffades här första gången 1976 och kan påträffas i varierande antal varje år, ibland relativt talrikt. Sedan några år tillbaka är den också regelbundet om än fåtaligt påträffad vid Kvinsgröta vid Gräsgård, Mellstaby. Fynd i Näsby (Ås) och Ottenby lund under perioden 2002-2004 tyder möjligen på mer tillfälliga etableringar i trädgårdar med alm eller tillfälliga sträckfynd. I Torslunda, Skogsby påträffades en individ 2009. Det är första fyndet i kanten av Mittlandsskogen som i sin södra del har åtskilliga lundalmsdungar. Från Gotland föreligger några troligtvis tillfälliga sträckfynd (1986 och 2002) från platser utan alm. Vid Sproge påträffades 2005 och 2009 en individ vardera år i en lundalmskog, vilket skulle kunna tyda på reproduktion. I Skåne, där arten tycks ha funnits under 1800-talet (sista fyndet 1853), har några ströfynd gjorts av sannolikt insträckande exemplar utefter sydkusten under åren 2001-2004, dock främst 2003. Från Finland finns endast ett fynd 1963 från Borgå skärgård i Nyland. I Danmark är arten främst påträffad i de södra delarna från Sydjyllands västkust till Bornholm, men fynd har rapporterats från alla provinser utom Nordvästjylland och Nordvästsjälland. Den har ett mer oregelbundet uppträdande i Danmark och mellan 1987-1992 gjordes exempelvis inte ett enda fynd. De tillfälliga fynden av migrerande fjärilar i Skåne 2003 sammanfaller med den högsta noteringen av fynd (12 lokalangivelser) ett enskilt år i Danmark sedan 1962. Med undantag för en lokal på Fyn, består alla övriga observationer sedan 1960-talet av enstaka fjärilar vid varje tillfälle. Arten påträffades först på Fyn 1972 och från samma lokal har den senare rapporterats påträffad i ett fåtal individer nästan varje år fram till mitten av 1980-talet. Arten är bofast i södra England och Wales och söderut från mellersta Tyskland. Nordvästgränsen i Europa går genom Wales, Danmark, Sverige och Litauen. Den uppfattas i Tyskland och Rumänien som mycket lokal. Världsutbredningen sträcker sig från Nordafrika, norra Medelhavsområdet, Mellaneuropa och Balkan genom Kaukasus, Turkiet genom södra Sibirien till Amurområdet och Japan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Gulbrynt rovfly var tidigare endast känd från två små lokaler på södra Öland men förekommer nu på flera. Möjligen är arten även etablerad på Gotland. Habitatet är lundskog på mulljord med förekomst av artens värdväxt lundalm (Ulmus minor) som nu drabbats av almsjukan. Antalet reproduktiva individer skattas till 400 (200-600). Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-4). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 138 (4-4000) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Ekologi
Gulbrunt rovfly uppges på de flesta håll i Europa vara knuten till kalkområden. Det beror sannolikt på att arten främst är knuten till lundalm, Ulmus minor, även om den i England också uppges leva av skogsalm, Ulmus glabra. Den förekommer företrädesvis i relativt öppna miljöer i landskap med talrika häckar och trädridåer längs vattendrag i varma och fuktiga miljöer. Sannolikt sker utvecklingen främst på lägre buskar och träd och den gynnas därför av att lundalm sprider sig genom talrika rotskott till skillnad från skogsalm. På Öland förekommer den främst i en relativt tätvuxen lund på näringsrikt och tjockare jordlager väster om landborgsbranten. Denna markerar gränsen mot tunnare jordlager på kalkstensplattan som oftare drabbas av uttorkning. Lunden där arten förekommer domineras av lundalm och ask. Asken ger genom sin sena lövsprickning ett mer solexponerat underskikt under våren. Lägre almbuskar som får sitt bladverk tidigare blir därför mer soluppvärmda. Lunden omges av odlingsmarker och kantzonerna är solexponerade under en lång tid av dagen. På sydligaste Öland har arten nu under några år påträffats i en trädfattig miljö med ett litet antal lund- och skogsalmar längs vägarna och i trädgårdar i byarna. Äggen kläcks i början av maj och larverna utvecklas under vår och försommar. De spinner ofta samman bladen till ett gömsle där de vistas under dagtid. Födointag sker främst under natten. Larver av några arter rovflyn är kända för att vara aggressiva och dödar både larver av andra arter och artfränder. Detta gäller dock inte gulbrunt rovfly. Förpuppningen sker sannolikt främst på markytan bland vissna löv och puppstadiet varar två veckor. Fjärilar av den svenska populationen har en partiell diapausperiod efter kläckningen som i naturen sannolikt sker redan i månadskiftet juni-juli (i uppfödning redan under tredje veckan i juni). Under en månad framöver kryper fjärilarna endast runt något och äter om de erbjuds föda, men flyger inte. Sannolikt utvecklas honornas ägg under denna period av inaktivitet och parning förekommer åtminstone i laboratoriemiljö. Från början av augusti blir fjärilarna plötsligt mer rörliga och flyger omkring och låter sig då lockas till jäst fruktsaft på blad eller snören och UV-ljus. Flygperioden sträcker sig in i september. Fjärilarna livnär sig sannolikt främst av bladlössens ”honungsdagg” som faller ner på bladverket. Honan lägger 150-200 ägg. Äggen placeras i mindre grupper i springor på grenar och kvistar och äggen övervintrar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· lundalm
· lundalm
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Noctuidae (nattflyn), Släkte Cosmia, Art Cosmia affinis (Linnaeus, 1767) - gulbrunt rovfly Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Gulbrynt rovfly var tidigare endast känd från två små lokaler på södra Öland men förekommer nu på flera. Möjligen är arten även etablerad på Gotland. Habitatet är lundskog på mulljord med förekomst av artens värdväxt lundalm (Ulmus minor) som nu drabbats av almsjukan. Antalet reproduktiva individer skattas till 400 (200-600). Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-4). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 138 (4-4000) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Gulbrunt rovfly är en liten nattflyart som i likhet med andra rovflyn har ett mittfält på framvingen som vidgar sig triangelformigt mot framkanten och fältets yttre begränsning (yttre tvärlinjen) böjer starkt tillbaka ett stycke i riktning mot vingens bas innan det når framkanten. Den skiljer sig från övriga rovflyn genom sina mörkbruna bakvingar med iögonfallande ljusa vingfransar. Framvingarna är också jämförelsevis smalare och rödbruna med en nyans av olivfärg. I likhet med almrovflyet, Cosmia diffinis, är framvingens tvärlinjer ljusare och bredare mot framkanten. Detta kan dock variera och syns ibland dåligt hos vissa individer. Immigranter är i allmänhet något större än inhemska fjärilar. Vingspann 28-32mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gulbrunt rovfly

Länsvis förekomst och status för gulbrunt rovfly baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gulbrunt rovfly

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten som är knuten till alm, Ulmus spp., är hos oss endast med säkerhet bofast på Öland, där den förekommer i Västerstads almdunge vid Kastlösa. Den påträffades här första gången 1976 och kan påträffas i varierande antal varje år, ibland relativt talrikt. Sedan några år tillbaka är den också regelbundet om än fåtaligt påträffad vid Kvinsgröta vid Gräsgård, Mellstaby. Fynd i Näsby (Ås) och Ottenby lund under perioden 2002-2004 tyder möjligen på mer tillfälliga etableringar i trädgårdar med alm eller tillfälliga sträckfynd. I Torslunda, Skogsby påträffades en individ 2009. Det är första fyndet i kanten av Mittlandsskogen som i sin södra del har åtskilliga lundalmsdungar. Från Gotland föreligger några troligtvis tillfälliga sträckfynd (1986 och 2002) från platser utan alm. Vid Sproge påträffades 2005 och 2009 en individ vardera år i en lundalmskog, vilket skulle kunna tyda på reproduktion. I Skåne, där arten tycks ha funnits under 1800-talet (sista fyndet 1853), har några ströfynd gjorts av sannolikt insträckande exemplar utefter sydkusten under åren 2001-2004, dock främst 2003. Från Finland finns endast ett fynd 1963 från Borgå skärgård i Nyland. I Danmark är arten främst påträffad i de södra delarna från Sydjyllands västkust till Bornholm, men fynd har rapporterats från alla provinser utom Nordvästjylland och Nordvästsjälland. Den har ett mer oregelbundet uppträdande i Danmark och mellan 1987-1992 gjordes exempelvis inte ett enda fynd. De tillfälliga fynden av migrerande fjärilar i Skåne 2003 sammanfaller med den högsta noteringen av fynd (12 lokalangivelser) ett enskilt år i Danmark sedan 1962. Med undantag för en lokal på Fyn, består alla övriga observationer sedan 1960-talet av enstaka fjärilar vid varje tillfälle. Arten påträffades först på Fyn 1972 och från samma lokal har den senare rapporterats påträffad i ett fåtal individer nästan varje år fram till mitten av 1980-talet. Arten är bofast i södra England och Wales och söderut från mellersta Tyskland. Nordvästgränsen i Europa går genom Wales, Danmark, Sverige och Litauen. Den uppfattas i Tyskland och Rumänien som mycket lokal. Världsutbredningen sträcker sig från Nordafrika, norra Medelhavsområdet, Mellaneuropa och Balkan genom Kaukasus, Turkiet genom södra Sibirien till Amurområdet och Japan.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Noctuinae  
  • Tribus
    Xylenini  
  • Undertribus
    Cosmiina  
  • Släkte
    Cosmia  
  • Art
    Cosmia affinis(Linnaeus, 1767) - gulbrunt rovfly

Gulbrunt rovfly uppges på de flesta håll i Europa vara knuten till kalkområden. Det beror sannolikt på att arten främst är knuten till lundalm, Ulmus minor, även om den i England också uppges leva av skogsalm, Ulmus glabra. Den förekommer företrädesvis i relativt öppna miljöer i landskap med talrika häckar och trädridåer längs vattendrag i varma och fuktiga miljöer. Sannolikt sker utvecklingen främst på lägre buskar och träd och den gynnas därför av att lundalm sprider sig genom talrika rotskott till skillnad från skogsalm. På Öland förekommer den främst i en relativt tätvuxen lund på näringsrikt och tjockare jordlager väster om landborgsbranten. Denna markerar gränsen mot tunnare jordlager på kalkstensplattan som oftare drabbas av uttorkning. Lunden där arten förekommer domineras av lundalm och ask. Asken ger genom sin sena lövsprickning ett mer solexponerat underskikt under våren. Lägre almbuskar som får sitt bladverk tidigare blir därför mer soluppvärmda. Lunden omges av odlingsmarker och kantzonerna är solexponerade under en lång tid av dagen. På sydligaste Öland har arten nu under några år påträffats i en trädfattig miljö med ett litet antal lund- och skogsalmar längs vägarna och i trädgårdar i byarna. Äggen kläcks i början av maj och larverna utvecklas under vår och försommar. De spinner ofta samman bladen till ett gömsle där de vistas under dagtid. Födointag sker främst under natten. Larver av några arter rovflyn är kända för att vara aggressiva och dödar både larver av andra arter och artfränder. Detta gäller dock inte gulbrunt rovfly. Förpuppningen sker sannolikt främst på markytan bland vissna löv och puppstadiet varar två veckor. Fjärilar av den svenska populationen har en partiell diapausperiod efter kläckningen som i naturen sannolikt sker redan i månadskiftet juni-juli (i uppfödning redan under tredje veckan i juni). Under en månad framöver kryper fjärilarna endast runt något och äter om de erbjuds föda, men flyger inte. Sannolikt utvecklas honornas ägg under denna period av inaktivitet och parning förekommer åtminstone i laboratoriemiljö. Från början av augusti blir fjärilarna plötsligt mer rörliga och flyger omkring och låter sig då lockas till jäst fruktsaft på blad eller snören och UV-ljus. Flygperioden sträcker sig in i september. Fjärilarna livnär sig sannolikt främst av bladlössens ”honungsdagg” som faller ner på bladverket. Honan lägger 150-200 ägg. Äggen placeras i mindre grupper i springor på grenar och kvistar och äggen övervintrar.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· lundalm - Ulmus minor (Viktig)
Eftersom arten har mycket få och begränsade förekomster i landet, löper den mycket stor risk att försvinna som resultat av slumpvisa och oförutsedda händelser. Sedan 1989 är den aktuella dungen vid Västerstad ett naturreservat. Något avverkningshot mot almbeståndet föreligger därför inte. Felaktiga naturvårdsåtgärder kan dock drabba arten. Alltför omfattande röjningar av små lundalmsbuskar eller bete som drabbar dessa kan möjligen slå ut arten. Invandring av andra trädslag som i högre grad än ask beskuggar det lägre träd- och buskskiktet tidigare efter lövsprickningen kan missgynna gulbrunt rovfly. Almsjukan har nyligen också drabbat lundalm. Det är ännu för tidigt att avgöra om detta idag är det främsta hotet. Risken är dock överhängande att lundalmens andel i de trädsamhällen där den växer minskar starkt med påföljd att lämpliga mikroklimatmiljöer för en sydlig art som gulbrunt rovfly därmed minskar och försämrar dess konkurrensförmåga.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Förutsatt att biotopen även på längre sikt kan behålla ett stabilt trädskikt av lundalm och ask krävs inga ytterligare åtgärder på denna lokal. Skulle området däremot börja förändras i en för fjärilarna ogynnsam riktning måste almarna på något sätt aktivt gynnas. Förekomsten vid Gräsgård bör inventeras mer noggrant, liksom den troliga förekomsten vid Sproge på Gotland. Denna senare är mycket intressant då arten här sannolikt kan förekomma sida vid sida med almrovflyet som även det är rödlistad.
Per Sjökvist har bidragit med väsentlig information vid andra revisionen av artfaktabladet.

Elmquist, H., Liljeberg, G., Top-Jensen, M. & Fibiger, M. 2011. Sveriges Fjärilar. En fälthandbok över Sveriges samtliga dag- och nattfjärilar. Östermarie.

Franzén, M. & Johannesson, M. 2005. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2004. Ent. Tidskr. 126 (1-2): 55-70.

Hoffmeyer, S. 1949. De danske ugler. Århus. s. 275.

Imby, L. & Hellberg, H. 1977. Cosmia (Calymnia) affinis L. återfunnen i Sverige (Lep. Noctuidae). Ent. Tidskr. 98: 35-36.

Koch, M. 1983. Wir bestimmen Schmetterlinge. III teil; Eulenfalter, Neumann-Neudamm Verlag, Radebeul.

Lindeborg, M. 2006. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2005. Ent. Tidskr. 127(1-2): 61-71.

Lindeborg, M. 2007. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2006. Ent. Tidskr. 128(1-2): 19-32.

Madsen, A., Bech, K., Christensen, E., Fibiger, M., Helsing, F., Jensen, L.,Knudsen, K., & Möller, H.E. 2004.

Fund af Storsommerfugle i Danmark 2003. Tillägg till Lepidoptera band VIII, nr 7.

Nordström, F. och Wahlgren, E. 1935-41. Svenska fjärilar. Stockholm.

Norgaard, I. & Nielsen, P. S. 1988. Fund af storsommerfugle i Danmark 1961-86. Lepidopterologisk forening.

Norgaard, I (ed.). 1998. Samlet liste over fund af danske storsommerfugle i tiden fra 1987-96. Lepidopterologisk forening.

Palmqvist, G. 2002. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2001. Ent. Tidskr. 123(1-2): 53-63.

Palmqvist, G. 2003. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2002. Ent. Tidskr. 124(1-2): 47-58.

Palmqvist, G. 2010. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2009. Ent. Tidskr. 131: 5-14.

Rákosy, L. 1997. Die Noctuiden Rumäniens. Land Oberösterreich, O. Ö. Landesmuseum. Linz.

Skinner, B. 1984. Colour identification guide to moths of British Isles. Penguin Books Ltd, Harmondsworth.

Skou, P. 1991. Nordens Ugler. Apollo Books. Stenstrup. s. 147 Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmqvist, G. 1994. Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Entomologiska föreningen. Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Imby 1996. Rev. Lars Imby 2005, Claes U. Eliasson 2007 & 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Noctuinae  
  • Tribus
    Xylenini  
  • Undertribus
    Cosmiina  
  • Släkte
    Cosmia  
  • Art
    Cosmia affinis, (Linnaeus, 1767) - gulbrunt rovfly
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Imby 1996. Rev. Lars Imby 2005, Claes U. Eliasson 2007 & 2012.