Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  almvedvivel

Organismgrupp Skalbaggar, Vivlar och barkborrar Cossonus cylindricus
Almvedvivel Skalbaggar, Vivlar och barkborrar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En långsmal, 5-6 mm lång, svart vivel med korta, kraftiga ben och vinkelböjda antenner samt ett ganska långt framåtriktat snyte som blir bredare ut mot spetsen. Täckvingarna har kraftiga, längsgående punktrader.
Utbredning
Länsvis förekomst för almvedvivel Observationer i  Sverige för almvedvivel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige känd från Skåne, Halland, Väster- och Östergötland samt Uppland och Västmanland. I Norden är arten är även känd från Finland, där den liksom i Sverige är rödlistad, samt från Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Europa till östra Asien (Rheinheimer et al. 2010).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Lever i ihåliga lövträd och är hos oss främst funnen i alm och i olika poppelarter. Påträffad i enstaka landskap från Skåne till Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-30). Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (40-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i död ved inuti ihåliga, levande lövträd. I Sverige mest i alm, poppel och asp, men i övriga Europa rapporterad från andra trädslag såsom pil och lönn (Rheinheimer et al. 2010). Arten föredrar ved i nära anslutning till fågelbon och mulm i stamhåligheter. Veden kan angripas flera år i rad, och blir efterhand tätt genomdragen av de runda larvgångarna. Med åren kan ganska stora populationer byggas upp i de mest passande träden. Larvutvecklingen är troligen ettårig. Förpuppningen sker ofta på hösten och de fullbildade vivlarna övervintrar i puppkamrarna, vilka kan ligga ganska långt in i veden. De lämnar veden i mitten av juni, och kan då påträffas flygande utanför stamhåligheterna. Många av dem verkar dock stanna kvar i stamhålen. De fortsätter att under en längre tid gnaga i veden, och påträffas ofta döda där (Ehnström & Axelsson 2002).
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· ask
· ask
· asp
· asp
· popplar
· popplar
· sälg
· sälg
· viden
· viden
Levande träd
Levande träd
· almar
· almar
· popplar
· popplar
· sälg
· sälg
Dött träd
Dött träd
· almar
· almar
· popplar
· popplar
· sälg
· sälg
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Curculionidae (vivlar), Släkte Cossonus, Art Cossonus cylindricus Sahlberg, 1835 - almvedvivel Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Lever i ihåliga lövträd och är hos oss främst funnen i alm och i olika poppelarter. Påträffad i enstaka landskap från Skåne till Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-30). Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (40-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En långsmal, 5-6 mm lång, svart vivel med korta, kraftiga ben och vinkelböjda antenner samt ett ganska långt framåtriktat snyte som blir bredare ut mot spetsen. Täckvingarna har kraftiga, längsgående punktrader.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för almvedvivel

Länsvis förekomst och status för almvedvivel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för almvedvivel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige känd från Skåne, Halland, Väster- och Östergötland samt Uppland och Västmanland. I Norden är arten är även känd från Finland, där den liksom i Sverige är rödlistad, samt från Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Europa till östra Asien (Rheinheimer et al. 2010).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Cossoninae  
  • Tribus
    Cossonini  
  • Släkte
    Cossonus  
  • Art
    Cossonus cylindricusSahlberg, 1835 - almvedvivel

Larvutvecklingen sker i död ved inuti ihåliga, levande lövträd. I Sverige mest i alm, poppel och asp, men i övriga Europa rapporterad från andra trädslag såsom pil och lönn (Rheinheimer et al. 2010). Arten föredrar ved i nära anslutning till fågelbon och mulm i stamhåligheter. Veden kan angripas flera år i rad, och blir efterhand tätt genomdragen av de runda larvgångarna. Med åren kan ganska stora populationer byggas upp i de mest passande träden. Larvutvecklingen är troligen ettårig. Förpuppningen sker ofta på hösten och de fullbildade vivlarna övervintrar i puppkamrarna, vilka kan ligga ganska långt in i veden. De lämnar veden i mitten av juni, och kan då påträffas flygande utanför stamhåligheterna. Många av dem verkar dock stanna kvar i stamhålen. De fortsätter att under en längre tid gnaga i veden, och påträffas ofta döda där (Ehnström & Axelsson 2002).

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Triviallövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· popplar - Populus (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· viden - Salix (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Almvedviveln hotas av bristen på lämpliga yngelträd. Ihåliga träd i parker och alléer gallras ofta bort, och arten förekommer många gånger endast i ett eller ett par träd per lokal. Den hotas att helt slås ut ur landet om inte attityden till ihåliga träd förändras. På grund av almsjukan har lämpliga träd dött och bränts upp under de senaste decennierna.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Gamla ihåliga lövträd bör sparas med hänsyn till denna och alla andra rödlistade arter som är knutna till denna miljö. Försök bör göras med att toppkapa träd som på grund av rasrisken betraktas som "farliga" i parker och alléer. Omkullfallna hålträd bör ej uppbearbetas utan bör få ligga kvar.

Ehnström, B. 1983. Faunistiska anteckningar om trädskalbaggar. Ent. Tidskr. 104: 78.

Ehnström, B., Axelsson, R. (2002) Insektsgnag i bark och ved. SLU, Artdatabanken

Palm, T. 1954. Anteckningar om svenska skalbaggar . IX. Ent. Tidskr. 75: 27–28.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 342.

Rheinheimer & Hassler (2010) Die Rüsselkäfer Baden-Württembergs. Karlsruhe

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Hans-Erik Wanntorp 2006, Christoffer Fägerström 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Cossoninae  
  • Tribus
    Cossonini  
  • Släkte
    Cossonus  
  • Art
    Cossonus cylindricus, Sahlberg, 1835 - almvedvivel
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Hans-Erik Wanntorp 2006, Christoffer Fägerström 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.