Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Cossonus linearis

Organismgrupp Skalbaggar, Vivlar och barkborrar Cossonus linearis
  Skalbaggar, Vivlar och barkborrar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 4–6 mm lång, mörkbrun vivel med långsträckt cylindrisk kropp. Snytet är utvidgat mot spetsen.
Utbredning
Länsvis förekomst för Cossonus linearis Observationer i  Sverige för Cossonus linearis
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten upptäcktes i Sverige först 1972 i vad som antas vara vinddrivna exemplar på den skånska sydkusten (Baranowski 1976). Sedan dess har flera strandfynd gjorts, men även ett par fynd i naturlig biotop. Det är oklart om arten varit förbisedd eller om den är under spridning. Närmast i Danmark där arten är utbredd och vanligare än C. parallelepipedus. Världsutbredningen sträcker sig från Europa till Centralasien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Larvutvecklingen sker i ganska seg, död ved inne i grova levande hålträd. Arten är hos oss konstaterad från poppel och pil, men i utlandet även från andra lövträd. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4000 (2000-6000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (20-80) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i ganska seg, död ved inne i grova levande hålträd. Arten är hos oss konstaterad från poppel och pil, men i utlandet även från andra lövträd. Larvutvecklingen är ofta flerårig. De fullbildade individerna kan påträffas under en stor del av året, men är talrikast under vår och försommar. De lämnar sällan värdträdet, och kan ofta hittas i samma substrat som dess larver (Ehnström & Axelsson 2002).
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· asp
· asp
· ekar
· ekar
· popplar
· popplar
· sälg
· sälg
· viden
· viden
Levande träd
Levande träd
· popplar
· popplar
Dött träd
Dött träd
· popplar
· popplar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Curculionidae (vivlar), Släkte Cossonus, Art Cossonus linearis (Fabricius, 1775) Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i ganska seg, död ved inne i grova levande hålträd. Arten är hos oss konstaterad från poppel och pil, men i utlandet även från andra lövträd. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4000 (2000-6000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (20-80) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).
En 4–6 mm lång, mörkbrun vivel med långsträckt cylindrisk kropp. Snytet är utvidgat mot spetsen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Cossonus linearis

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Cossonus linearis

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten upptäcktes i Sverige först 1972 i vad som antas vara vinddrivna exemplar på den skånska sydkusten (Baranowski 1976). Sedan dess har flera strandfynd gjorts, men även ett par fynd i naturlig biotop. Det är oklart om arten varit förbisedd eller om den är under spridning. Närmast i Danmark där arten är utbredd och vanligare än C. parallelepipedus. Världsutbredningen sträcker sig från Europa till Centralasien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Cossoninae  
  • Tribus
    Cossonini  
  • Släkte
    Cossonus  
  • Art
    Cossonus linearis(Fabricius, 1775)

Larvutvecklingen sker i ganska seg, död ved inne i grova levande hålträd. Arten är hos oss konstaterad från poppel och pil, men i utlandet även från andra lövträd. Larvutvecklingen är ofta flerårig. De fullbildade individerna kan påträffas under en stor del av året, men är talrikast under vår och försommar. De lämnar sällan värdträdet, och kan ofta hittas i samma substrat som dess larver (Ehnström & Axelsson 2002).

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Triviallövskog, Ädellövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· popplar - Populus (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· viden - Salix (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
· popplar - Populus (Har betydelse)
Dött träd (Har betydelse)
· popplar - Populus (Har betydelse)
Status och hotsituation är svårbedömda utifrån nuvarande kunskap. Arten kan dock antas vara missgynnad av att gamla skadade träd gallras bort i parker och i odlingslandskapet.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Arten bör eftersökas, och dess status samt exakta krav klarläggas.

Ehnström, B., Axelsson, R. 2002. Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken, SLU.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. Rev. Christoffer Fägerström 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Cossoninae  
  • Tribus
    Cossonini  
  • Släkte
    Cossonus  
  • Art
    Cossonus linearis, (Fabricius, 1775)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. Rev. Christoffer Fägerström 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.