Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stor grönfallbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Bladbaggar Cryptocephalus aureolus
Stor grönfallbagge Skalbaggar, Bladbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 6–8 mm lång bladbagge med en långsträckt cylindrisk, starkt välvd kroppsform. Grundfärgen är svart med starkt grön eller blågrön metallglans. Huvudet är starkt nedåtböjt och ovanifrån knappt synligt (detta är ett släktkännetecken för de s.k. fallbaggarna, Cryptocephalus). Arten är mycket svårbestämd, och bestämningen måste granskas av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för stor grönfallbagge Observationer i  Sverige för stor grönfallbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Artens utbredning är dåligt känd. Tidigare uppgavs den från en rad sydsvenska landskap, men dessa uppgifter har visat sig bero på förväxling med den ytterst snarlika arten C. sericeus. Arten är dock känd från Danmark (även Själland), så en förekomst i södra Sverige är inte helt utesluten. Säkra fynd av C. aureolus är däremot kända från Norrbotten, där den påträffats på flera lokaler från Tornedalen (Övertorneå) västerut till Råneå. Dessa förekomster står i samband med den finska utbredningen. Närmast finns arten i Danmark där den inte är rödlistad och i Finland, där den är rödlistad som sårbar, Dessutom förekommer arten i Baltikum. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Den fullbildade skalbaggen påträffas i blommor, gärna korgblommiga örter såsom prästkrage, fibblor eller rölleka. Larvutvecklingen sker på marken. Närmare detaljer om larvens levnadssätt är inte kända. På torra och varma lokaler; torrängar, slänter vid älvstränder, vägkanter eller liknande. Artens utbredning är dåligt känd p.g.a förväxling med den snarlika C. sericeus. Säkra fynd är endast kända från Norrbotten, där den påträffats på åtminstone två lokaler i kustlandet och en lokal i Tornedalen (Övertorneå). Lokalen vid Övertorneå är en gammal fäbodvall, som fortfarande sköts på traditionellt sätt. De svenska förekomsterna står i samband med den finska utbredningen. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 6000 (4000-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (80-160) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Den fullbildade skalbaggen påträffas i blommor, gärna korgblommiga örter såsom prästkrage, fibblor eller rölleka. På torra och öppna marker såsom torrängar, slänter vid älvstränder, vägbankar eller liknande. Lokalen vid Övertorneå är en gammal fäbodvall, som fortfarande sköts på traditionellt sätt. Larvutvecklingen sker på marken. Några detaljer om larvens levnadssätt och habitatkrav är ej kända.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· hökfibblor
· hökfibblor
· korgblommiga
· korgblommiga
· prästkrage
· prästkrage
· röllika
· röllika
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Chrysomelidae (bladbaggar), Släkte Cryptocephalus, Art Cryptocephalus aureolus Suffrian, 1847 - stor grönfallbagge Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Den fullbildade skalbaggen påträffas i blommor, gärna korgblommiga örter såsom prästkrage, fibblor eller rölleka. Larvutvecklingen sker på marken. Närmare detaljer om larvens levnadssätt är inte kända. På torra och varma lokaler; torrängar, slänter vid älvstränder, vägkanter eller liknande. Artens utbredning är dåligt känd p.g.a förväxling med den snarlika C. sericeus. Säkra fynd är endast kända från Norrbotten, där den påträffats på åtminstone två lokaler i kustlandet och en lokal i Tornedalen (Övertorneå). Lokalen vid Övertorneå är en gammal fäbodvall, som fortfarande sköts på traditionellt sätt. De svenska förekomsterna står i samband med den finska utbredningen. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 6000 (4000-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (80-160) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En 6–8 mm lång bladbagge med en långsträckt cylindrisk, starkt välvd kroppsform. Grundfärgen är svart med starkt grön eller blågrön metallglans. Huvudet är starkt nedåtböjt och ovanifrån knappt synligt (detta är ett släktkännetecken för de s.k. fallbaggarna, Cryptocephalus). Arten är mycket svårbestämd, och bestämningen måste granskas av en specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stor grönfallbagge

Länsvis förekomst och status för stor grönfallbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stor grönfallbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Artens utbredning är dåligt känd. Tidigare uppgavs den från en rad sydsvenska landskap, men dessa uppgifter har visat sig bero på förväxling med den ytterst snarlika arten C. sericeus. Arten är dock känd från Danmark (även Själland), så en förekomst i södra Sverige är inte helt utesluten. Säkra fynd av C. aureolus är däremot kända från Norrbotten, där den påträffats på flera lokaler från Tornedalen (Övertorneå) västerut till Råneå. Dessa förekomster står i samband med den finska utbredningen. Närmast finns arten i Danmark där den inte är rödlistad och i Finland, där den är rödlistad som sårbar, Dessutom förekommer arten i Baltikum. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Chrysomelidae - bladbaggar 
  • Underfamilj
    Cryptocephalinae  
  • Tribus
    Cryptocephalini  
  • Släkte
    Cryptocephalus  
  • Art
    Cryptocephalus aureolusSuffrian, 1847 - stor grönfallbagge

Den fullbildade skalbaggen påträffas i blommor, gärna korgblommiga örter såsom prästkrage, fibblor eller rölleka. På torra och öppna marker såsom torrängar, slänter vid älvstränder, vägbankar eller liknande. Lokalen vid Övertorneå är en gammal fäbodvall, som fortfarande sköts på traditionellt sätt. Larvutvecklingen sker på marken. Några detaljer om larvens levnadssätt och habitatkrav är ej kända.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker

Biotoper där arten kan förekomma: Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· hökfibblor - Hieracium (Har betydelse)
· korgblommiga - Asteraceae (Viktig)
· prästkrage - Leucanthemum vulgare (Har betydelse)
· röllika - Achillea millefolium (Har betydelse)
Nuvarande status och eventuella hot är otillräckligt utredda. Arten kan dock förmodas vara missgynnad av igenväxning av torrängar på grund av otillräcklig eller upphörande hävd. Igenväxning av älvstränder som en följd av regleringar kan också ha påverkat artens livsmiljö negativt.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Upprätthåll hävden av torrmarker. Artens utbredning och status bör inventeras.

Dahlgren, G. 1971. Über einige Cryptocephalus-arten. Entomologisk Tidskrift 92: 259–262.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. Rev. Hans-Erik Wanntorp 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Chrysomelidae - bladbaggar 
  • Underfamilj
    Cryptocephalinae  
  • Tribus
    Cryptocephalini  
  • Släkte
    Cryptocephalus  
  • Art
    Cryptocephalus aureolus, Suffrian, 1847 - stor grönfallbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. Rev. Hans-Erik Wanntorp 2012.