Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stubbfuktbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.) Cryptophagus lysholmi
Stubbfuktbagge Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En rödbrun, 2,3–2,8 mm lång skalbagge. Främre hälften av täckvingarna brukar vara brunsvarta. Halsskölden är betydligt smalare än täckvingarna vid dessas bas. Som dess många nära släktingar i släktet Cryptophagus har den märkliga tänder på halssköldens kant och en tydligt avsatt antennklubba bestående av tre ledstycken. Arterna är mycket svåra att artbestämma varför en specialist bör göra detta.
Utbredning
Länsvis förekomst för stubbfuktbagge Observationer i  Sverige för stubbfuktbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd från Västmanland och Dalarna norrut till Jämtland och Torne lappmark. Närmast i Norge och Finland. Världsutbredningen är för övrigt begränsad till bergstrakter i södra delen av Mellan- och Östeuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Biologin är dåligt känd. I Sverige har arten påträffats i mulm och gnagmjöl av vedvivlar i gamla och grova, ihåliga tallar och torrakor, men också under barken på stubbar av gran och tall. Arten har även hittats tillsammans med hästmyror (Camponotus spp.) i grova aspstubbar. Främst i naturskogsliknande bestånd, även i tät skog. Känd från Västmanland och Dalarna och vidare utbredd från Jämtland till Torne lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (80-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (320-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)).
Ekologi
Biologin är dåligt känd. I Sverige har arten påträffats i mulm och gnagmjöl av vedvivlar i gamla och grova, ihåliga tallar och torrakor, men också under barken på stubbar av gran och tall. Arten har även hittats tillsammans med hästmyror (Camponotus spp.) i grova aspstubbar. Främst i naturskogsliknande bestånd, även i tät skog.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· asp
· asp
· gran
· gran
· gråal
· gråal
· popplar
· popplar
· tall
· tall
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· klibbticka
· klibbticka
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cryptophagidae (fuktbaggar), Släkte Cryptophagus, Art Cryptophagus lysholmi Munster, 1932 - stubbfuktbagge Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Biologin är dåligt känd. I Sverige har arten påträffats i mulm och gnagmjöl av vedvivlar i gamla och grova, ihåliga tallar och torrakor, men också under barken på stubbar av gran och tall. Arten har även hittats tillsammans med hästmyror (Camponotus spp.) i grova aspstubbar. Främst i naturskogsliknande bestånd, även i tät skog. Känd från Västmanland och Dalarna och vidare utbredd från Jämtland till Torne lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (80-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (320-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)).

Åtgärdsprogram Fastställt
En rödbrun, 2,3–2,8 mm lång skalbagge. Främre hälften av täckvingarna brukar vara brunsvarta. Halsskölden är betydligt smalare än täckvingarna vid dessas bas. Som dess många nära släktingar i släktet Cryptophagus har den märkliga tänder på halssköldens kant och en tydligt avsatt antennklubba bestående av tre ledstycken. Arterna är mycket svåra att artbestämma varför en specialist bör göra detta.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stubbfuktbagge

Länsvis förekomst och status för stubbfuktbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stubbfuktbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd från Västmanland och Dalarna norrut till Jämtland och Torne lappmark. Närmast i Norge och Finland. Världsutbredningen är för övrigt begränsad till bergstrakter i södra delen av Mellan- och Östeuropa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Cryptophagidae - fuktbaggar 
  • Underfamilj
    Cryptophaginae  
  • Tribus
    Cryptophagini  
  • Släkte
    Cryptophagus  
  • Art
    Cryptophagus lysholmiMunster, 1932 - stubbfuktbagge

Biologin är dåligt känd. I Sverige har arten påträffats i mulm och gnagmjöl av vedvivlar i gamla och grova, ihåliga tallar och torrakor, men också under barken på stubbar av gran och tall. Arten har även hittats tillsammans med hästmyror (Camponotus spp.) i grova aspstubbar. Främst i naturskogsliknande bestånd, även i tät skog.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
· gråal - Alnus incana (Har betydelse)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· klibbticka - Fomitopsis pinicola (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Stubbfuktbaggen är knuten till bestånd med kontinuitet av stående grov död ved, främst tall och asp, vilka blir allt sällsyntare. Sannolikt är många bestånd där den förekommer för små för att långsiktigt hysa arten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Gamla grova tallar och aspar bör lämnas vid avverkningar i norra och mellersta Sverige. Troligtvis gynnas arten av tillkapade högstubbar eftersom den ett par gånger är funnen under barken på avverkningsstubbar. Små skyddade områden med kontinuitet av grov tall eller asp kan behöva utvidgas.

Åtgärdsprogram Fastställt

Baranowski, R. 1980. Entomologisk inventering av Birtjärnsberget i Vansbro kommun sommaren 1978. Länsstyrelsen i Kopparbergs län.

Lundberg, S. 1957. Bidrag till kännedom om svenska Coleoptera. 2. Ent. Tidskr. 78: 276–281.

Lundberg. S. 1963. Bidrag till kännedomen om svenska Coleoptera. 6. Ent. Tidskr. 84: 119–124.

Reška, M. 1994. Bestimmungstabelle der Mitteleuropäischen arten der Gattungen Micrambe Thomson und Cryptophagus Herbst. Ann. Naurhist. Mus. Wien 96B: 247–342.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Rickard Baranowski 1994. Rev. Bengt Ehnström & Stig Lundberg 1999, Lars-Ove Wikars 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Cryptophagidae - fuktbaggar 
  • Underfamilj
    Cryptophaginae  
  • Tribus
    Cryptophagini  
  • Släkte
    Cryptophagus  
  • Art
    Cryptophagus lysholmi, Munster, 1932 - stubbfuktbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Rickard Baranowski 1994. Rev. Bengt Ehnström & Stig Lundberg 1999, Lars-Ove Wikars 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.