Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  malörtskapuschongfly

Organismgrupp Fjärilar, Nattflyn Cucullia artemisiae
Malörtskapuschongfly Fjärilar, Nattflyn

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten skiljer sig från andra grå kapuschongflyn genom framvingarnas svagare svarta teckning mot en grå och brun botten samtidigt som ring- och njurfläckar framträder relativt tydligt. Arterna absintkapuschongfly, Cucullia absinthii, och gullriskapuschongfly, C. gnaphalii, har markant mörkare mellanfält och yttre nederkanten av mellanfältet är inramad av en böjd svart linje som oftast är vitkantad utåt. Kapuschongflyn har i vila halskragen framskjuten i en spets vilket får en fjäril att framstå som en avbruten kvist. Vingspann 38-40 mm. Den fullt utväxta larven skiljer sig med lätthet från alla andra kapuschongflyn genom de långa tornarna på varje kroppssegment.
Utbredning
Länsvis förekomst för malörtskapuschongfly Observationer i  Sverige för malörtskapuschongfly
Svensk förekomst
Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Malörtskapuschongfly har mycket instabila populationer i Sverige. Den är samtidigt svår att påträffa utan ett målinriktat sökande efter dess larver och det är därför svårt att ta ställning till dess status som inhemsk på varje förekomstområde. Arten var känd från Skåne redan under 1800-talet och fram till början av 1960-talet påträffades den regelbundet i södra och östra Skånes sandjordsområden. Senare fynd är från Skåne, Brösarp 1974 och 1976 (larver), Rörum 1975 (larver), Skanör 1983 (larver), Kvidinge 1991 (flera larver), mellan Ystad och Svarte 1996 (två larver), Borrby 1997 (en fjäril), Kabusa 2002 (två larver), Ripa 2004 (två larver) och Ö. Värlinge 2006 (en larv). Ett antal fynd från norra Öland, Löttorp under början av 1970-talet indikerar förekomsten av en årligen reproducerande population under denna period. Senare fynd på Öland är gjorda vid Högby 1980, Gårdby 1995 (två larver), Beijershamn 1996 (en imago), Mellbytorp 2003 (en imago) och Dörby 2004 (en imago). På Gotland är arten bara påträffad i Hörsne 1977 (en fjäril), men få har sökt efter larver på Gotland. I Halland påträffades arten för första gången vid Eldsberga 2006 (8 larver). Fynden omfattar utom de från ovan nämnda landskap även enstaka äldre fynd från Blekinge, Asarum och Småland, Broakulla, samt Blekinge, Utlängan 2006 (en fjäril) som mer troligt utgör migranter. De senaste fynden från Sverige är Öland, Dörby 2010. Ett tidigare fynd från Västergötland betraktas nu som införd. Även i Danmark noterades en kraftig minskning av malörtskapuschongflyets utbredningsområde under 1970-80-talen. Den har senare återhämtat sig på de sydliga av de stora öarna, men har inte återkoloniserat Djursland i Jylland. På Lolland, Falster och Mön är malörtskapuschongflyet idag inte sällsynt, men lokala populationer kan vara kortlivade. Under 2006 rapporterades fynd av 18 individer på Lolland, Falster, Mön och Bornholm, varav flertalet var larver, medan endast fyra individer rapporterades från Bornholm under 2000-2005. I Finland är arten endast påträffad 1945 vid Dragsfjärd, Tvärminne och Helsingfors, där sex larver insamlades. Att arten inte tillhör gruppen typiska migranter styrks av att endast ett fynd gjorts i England (1971) efter 1800-talet trots att artens utbredning når fram till Nordsjökusten i Belgien och Nederländerna. Världsutbredningen omfattar hela Syd- och Mellaneuropa med nordgräns i Danmark, Sverige och Estland och på denna breddgrad vidare österut genom Ryssland och Sibirien till Japan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Sårbar (VU)
Malörtskapuschongfly har migratoriska tendenser och uppträder i helt tillfälliga spridda populationer, vilket sammantaget gör det svårt att bedöma när och om arten är bofast i landet. Fram till 1960-talet var dock arten säkerligen bofast i östra och nordöstra Skåne. Möjligen har arten tidigare även varit bofast på norra Öland och eventuellt på mellersta Gotland under vissa perioder, därefter har arten gått tillbaka. Under 2000-talet har den uppträtt sporadiskt i Skåne, Halland och på Öland. Arten uppträder både på torra kulturmarker med gråbo (Artemisia vulgaris) och på stäppängar med fältmalört (Artemisia campestris). Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Ekologi
Den fullbildade fjärilen påträffas sällan. Flygperioden omfattar i Sverige en dryg månad från första veckan i juli och den lockas då endast svagt till UV-ljus. Betydligt oftare påträffas arten i larvstadiet senare på säsongen då den närmar sig förpuppningstid i månadskiftet augusti-september. Larven livnär sig främst av frökapslarna på gråbo, Artemisia vulgaris, och fältmalört, A. campestris. Dess tornar och färgsättning utgör ett mycket gott kamouflage på gråbo, vilket kan vara betydelsefullt eftersom larven även är dagaktiv. På Bornholm förefaller dock arten att föredra malört, A. absinthium, på vilken den är ännu bättre kamouflerad. Den övervintrar i puppstadiet i en tät jordkokong och uppges kunna övervintra upprepade gånger. Omfattande kläckningar från Danmark och delvis även från Sverige tyder dock snarare på att malörtskapuschongflyet här nästan undantagslöst kläcker efter första övervintringen, till skillnad från flertalet arter i samma släkte. Detta kan vara en av orsakerna till att arten inte lyckas upprätthålla livskraftiga populationer genom perioder av år med mer ogynnsam väderlek. Arten påträffas i relativt skiftande, men i allmänhet varma miljöer, såsom i torra sanddynsområden vid havet, på öppna sandiga betesmarker och i vägskärningar med fältmalört, men inte sällan även i mer frodig vegetation längs vägar, åkerrenar och diken med gråbo. Den väljer gärna sydvända sluttningar, höjdlägen eller strandnära miljöer - platser där nattemperaturen är högre. Däremot förefaller arten undvika kantzoner mot skog och alltför frodig vegetation på lerjordar. Den påträffas i mindre utsträckning än nordiskt kapuschongfly, C. praecana, på ruderatmarker, som ofta har massiva, mer vindskyddade bestånd av högvuxen gråbo. I stället tycks malörtskapuschongfly föredra plantor som växer helt öppet och glesare, som inte är så högvuxna och på vilka frökapslarna redan nått genomsnittligt längre i mognaden.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Blottad mark
Blottad mark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· malörter
· malörter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Noctuidae (nattflyn), Släkte Cucullia, Art Cucullia artemisiae (Hufnagel, 1766) - malörtskapuschongfly Synonymer

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Malörtskapuschongfly har migratoriska tendenser och uppträder i helt tillfälliga spridda populationer, vilket sammantaget gör det svårt att bedöma när och om arten är bofast i landet. Fram till 1960-talet var dock arten säkerligen bofast i östra och nordöstra Skåne. Möjligen har arten tidigare även varit bofast på norra Öland och eventuellt på mellersta Gotland under vissa perioder, därefter har arten gått tillbaka. Under 2000-talet har den uppträtt sporadiskt i Skåne, Halland och på Öland. Arten uppträder både på torra kulturmarker med gråbo (Artemisia vulgaris) och på stäppängar med fältmalört (Artemisia campestris). Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Arten skiljer sig från andra grå kapuschongflyn genom framvingarnas svagare svarta teckning mot en grå och brun botten samtidigt som ring- och njurfläckar framträder relativt tydligt. Arterna absintkapuschongfly, Cucullia absinthii, och gullriskapuschongfly, C. gnaphalii, har markant mörkare mellanfält och yttre nederkanten av mellanfältet är inramad av en böjd svart linje som oftast är vitkantad utåt. Kapuschongflyn har i vila halskragen framskjuten i en spets vilket får en fjäril att framstå som en avbruten kvist. Vingspann 38-40 mm. Den fullt utväxta larven skiljer sig med lätthet från alla andra kapuschongflyn genom de långa tornarna på varje kroppssegment.

Svensk förekomst Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för malörtskapuschongfly

Länsvis förekomst och status för malörtskapuschongfly baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för malörtskapuschongfly

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Malörtskapuschongfly har mycket instabila populationer i Sverige. Den är samtidigt svår att påträffa utan ett målinriktat sökande efter dess larver och det är därför svårt att ta ställning till dess status som inhemsk på varje förekomstområde. Arten var känd från Skåne redan under 1800-talet och fram till början av 1960-talet påträffades den regelbundet i södra och östra Skånes sandjordsområden. Senare fynd är från Skåne, Brösarp 1974 och 1976 (larver), Rörum 1975 (larver), Skanör 1983 (larver), Kvidinge 1991 (flera larver), mellan Ystad och Svarte 1996 (två larver), Borrby 1997 (en fjäril), Kabusa 2002 (två larver), Ripa 2004 (två larver) och Ö. Värlinge 2006 (en larv). Ett antal fynd från norra Öland, Löttorp under början av 1970-talet indikerar förekomsten av en årligen reproducerande population under denna period. Senare fynd på Öland är gjorda vid Högby 1980, Gårdby 1995 (två larver), Beijershamn 1996 (en imago), Mellbytorp 2003 (en imago) och Dörby 2004 (en imago). På Gotland är arten bara påträffad i Hörsne 1977 (en fjäril), men få har sökt efter larver på Gotland. I Halland påträffades arten för första gången vid Eldsberga 2006 (8 larver). Fynden omfattar utom de från ovan nämnda landskap även enstaka äldre fynd från Blekinge, Asarum och Småland, Broakulla, samt Blekinge, Utlängan 2006 (en fjäril) som mer troligt utgör migranter. De senaste fynden från Sverige är Öland, Dörby 2010. Ett tidigare fynd från Västergötland betraktas nu som införd. Även i Danmark noterades en kraftig minskning av malörtskapuschongflyets utbredningsområde under 1970-80-talen. Den har senare återhämtat sig på de sydliga av de stora öarna, men har inte återkoloniserat Djursland i Jylland. På Lolland, Falster och Mön är malörtskapuschongflyet idag inte sällsynt, men lokala populationer kan vara kortlivade. Under 2006 rapporterades fynd av 18 individer på Lolland, Falster, Mön och Bornholm, varav flertalet var larver, medan endast fyra individer rapporterades från Bornholm under 2000-2005. I Finland är arten endast påträffad 1945 vid Dragsfjärd, Tvärminne och Helsingfors, där sex larver insamlades. Att arten inte tillhör gruppen typiska migranter styrks av att endast ett fynd gjorts i England (1971) efter 1800-talet trots att artens utbredning når fram till Nordsjökusten i Belgien och Nederländerna. Världsutbredningen omfattar hela Syd- och Mellaneuropa med nordgräns i Danmark, Sverige och Estland och på denna breddgrad vidare österut genom Ryssland och Sibirien till Japan.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Cuculliinae  
  • Släkte
    Cucullia  
  • Art
    Cucullia artemisiae(Hufnagel, 1766) - malörtskapuschongfly

Den fullbildade fjärilen påträffas sällan. Flygperioden omfattar i Sverige en dryg månad från första veckan i juli och den lockas då endast svagt till UV-ljus. Betydligt oftare påträffas arten i larvstadiet senare på säsongen då den närmar sig förpuppningstid i månadskiftet augusti-september. Larven livnär sig främst av frökapslarna på gråbo, Artemisia vulgaris, och fältmalört, A. campestris. Dess tornar och färgsättning utgör ett mycket gott kamouflage på gråbo, vilket kan vara betydelsefullt eftersom larven även är dagaktiv. På Bornholm förefaller dock arten att föredra malört, A. absinthium, på vilken den är ännu bättre kamouflerad. Den övervintrar i puppstadiet i en tät jordkokong och uppges kunna övervintra upprepade gånger. Omfattande kläckningar från Danmark och delvis även från Sverige tyder dock snarare på att malörtskapuschongflyet här nästan undantagslöst kläcker efter första övervintringen, till skillnad från flertalet arter i samma släkte. Detta kan vara en av orsakerna till att arten inte lyckas upprätthålla livskraftiga populationer genom perioder av år med mer ogynnsam väderlek. Arten påträffas i relativt skiftande, men i allmänhet varma miljöer, såsom i torra sanddynsområden vid havet, på öppna sandiga betesmarker och i vägskärningar med fältmalört, men inte sällan även i mer frodig vegetation längs vägar, åkerrenar och diken med gråbo. Den väljer gärna sydvända sluttningar, höjdlägen eller strandnära miljöer - platser där nattemperaturen är högre. Däremot förefaller arten undvika kantzoner mot skog och alltför frodig vegetation på lerjordar. Den påträffas i mindre utsträckning än nordiskt kapuschongfly, C. praecana, på ruderatmarker, som ofta har massiva, mer vindskyddade bestånd av högvuxen gråbo. I stället tycks malörtskapuschongfly föredra plantor som växer helt öppet och glesare, som inte är så högvuxna och på vilka frökapslarna redan nått genomsnittligt längre i mognaden.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Blottad mark, Exploaterad miljö, Havsstrand

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· malörter - Artemisia (Viktig)
Genom att Malörtskapuschongflyet har ett relativt brett spektrum av livsmiljöer är det svårt att precisera några generella hotfaktorer. Hotsituationen får bedömas från fall till fall på de områden som redan återkoloniserats eller förhoppningsvis i framtiden kommer att tas i besittning av arten. Sannolikt är den dock mycket sårbar för kemiska bekämpningsmedel på åkrar och längs vägkanter. Värdväxterna, i synnerhet gråbo, missgynnas av intensivt bete och vägkantsslåtter. Onödig restaurering av grustäkter, igenplantering och igenväxning med träd kan också missgynna arten.

Påverkan
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Där klimatkänsliga arter lever nära sin yttre gräns för ett tolerabelt klimat, kan oväntade antropogent skapade miljöer idag uppväga förlusten av forna tiders större urval av öppna betesmarker, med mer varierade lokal- och mikroklimatmässiga kvalitéer. Grustag, stenbrott, tippmassor, skjutbanor, övningsfält för stridsvagnar, industri- och järnvägsområden kan således fungera som ersättningsmiljöer i ett landskap som blivit utarmat på mer naturliga gynnsamma habitat, som exempelvis betesmarker i kraftigt sluttande terräng, med täta betesstigar och naturliga småskred. Oestetiska, "skräpiga" miljöer bör således inte alltid restaureras. Om så ändå sker bör områdena inte endast göras tilltalande för det mänskliga ögat, utan vederbörlig hänsyn måste även tas till en intressant ruderatmarksflora och fauna. Undvik vägkantsslåtter inom kända förekomstområden före mitten av september.
Nils Hydén och Nils Ryrholm har bidragit med väsentlig information vid första revisionen av faktabladet.

Brattström, A. & Lindeborg, M. 2011. Fjärilsfynden i sydost 2010. Lucanus 16(1): 1-13.

Douwes, P., Kaaber, S., Nordström, F., Opheim, M. & Sotavalta, O. 1969. De fennoskandiska och danska nattflynas utbredning. C.W.K. Gleerups förlag, Lund.

Franzén, M. 2004. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2003. Ent. Tidskr. 125: 27-42.

Franzén, M. & Johannesson, M. 2005. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2004. Ent. Tidskr. 126: 55-70.

Huldén, L. (ed.), Albrecht, A., Itämies, J., Malinen, P. & Wettenhovi, J. 2000. Suomen Suurperhosatlas - Finlands Storfjärilsatlas - Atlas of Finnish Macrolepidoptera. Lepidopterologiska Sällskapet i Finland rf & Naturhistoriska centralmuseet, Helsinki.

Ivinskis, P. 1993. Check-list of Lithuanian Lepidoptera. Ekologijos Institutas, Vilnius.

Lampa, S. 1885. Förteckning öfver Skandinaviens och Finlands Macrolepidoptera. Ent. Tidskr. 6(1-3): 1-137.

Lindeborg, M. 1996. Fjärilsåret i SydOst 1995. Lucanus 1(1): 10-28.

Lindeborg, M. 1997. Fjärilsfynden i SydOst 1996. Lucanus 2(1): 15-30.

Lindeborg, M. 2005. Fjärilsfynden i Sydost 2004. Lucanus 10: 1-19.

Lindeborg, M. 2007. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2006. Ent. Tidskr. 128: 19-32.

Madsen, A., Bech, K., Szyska, P., Christensen, E., Fibiger, M., Helsing, F., Jensen, L.,Knudsen, K., & Möller, H.E. 2000-2006. Fund af Storsommerfugle i Danmark 2000-2006. Tillägg till Lepidoptera.

Norgaard, I. 1988. Fund af storsommerfugle i Danmark 1961-1986. Lepidopterologisk forening.

Palm, N.B. 1945. Lepidopterologiska anteckningar. Opusc. ent. 10(1-2): 58-60.

Palmqvist, G. 1978. Intressantare fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1977. Ent. Tidskr. 99: 65-67.

Palmqvist, G. 1981. Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1980. Ent. Tidskr. 102: 99-104.

Palmqvist, G. 1984. Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1983. Ent. Tidskr. 105: 81-88.

Palmqvist, G. 1996. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1995. Ent. Tidskr. 117: 35-48.

Palmqvist, G. 1997. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1996. Ent. Tidskr. 118: 11-27.

Palmqvist, G. 1998. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1997. Ent. Tidskr. 119: 13-27.

Palmqvist, G. 2000. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1999. Ent. Tidskr. 121: 31-45.

Palmqvist, G. 2003. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2002. Ent. Tidskr. 124: 47-58.

Ronkay, G. & Ronkay, L. 1994. Cuculliinae 1.-Noctuidae Europaeae, vol. 6. Entomological Press, Sorö.

Skou, P. 1991. Nordens ugler (Lepidoptera: Noctuidae). Apollo books, Stenstrup.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 1995. Rev. Claes U. Eliasson 1999, 2005 & 2007. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Cuculliinae  
  • Släkte
    Cucullia  
  • Art
    Cucullia artemisiae, (Hufnagel, 1766) - malörtskapuschongfly
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 1995. Rev. Claes U. Eliasson 1999, 2005 & 2007. © ArtDatabanken, SLU 2008.