Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  grågult kapuschongfly

Organismgrupp Fjärilar, Nattflyn Cucullia lychnitis
Grågult kapuschongfly Fjärilar, Nattflyn

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
De smala framvingarna är blekt brungula med en bred gråaktig överkant och brun undre del genombruten av en antydan till yttre linje i mellanfältet. Njurfläcken (och ibland ringfläcken) är osynlig men med två distinkta, svarta punkter i nederdelen. Arten är både i larv- och vuxenstadiet till förväxling lik flenörtskapuschongfly Cucullia scrophulariae, men arterna kan alltid åtskiljas efter värdväxten och ofta efter flygperioden. Flenörtskapuschongfly har aningen bredare framvingar med en mer nedåtböjd framvingespets och punkterna i njurfläcken är diffusa. Kapuschongflyarterna skiljer sig från flertalet andra arter i nattflygruppen genom att blombesök sker utan att fjärilarna landar på blommorna. I likhet med en del arter i svärmargruppen håller de sig svävande framför blommorna och suger snabbt upp nektarn med sin långa sugsnabel. Vingspann 42-46 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för grågult kapuschongfly Observationer i  Sverige för grågult kapuschongfly
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Grenkungsljuskapuschongfly sammanblandades i Sverige länge med flenörtskapuschongfly och blev därför inte mer allmänt erkänd som svensk art förrän efter 1935. Arten förekommer idag lokalt men ibland relativt talrikt inom begränsade områden på västra Öland mellan Räpplinge och Degerhamn, främst i omgivningarna kring landborgen. Under senare år har den också påträffats på sydligaste Öland vid Näs och Mellstaby. Artens larver är mycket iögonfallande genom sitt levnadssätt, vilket kanske får den att framstå som allmännare än vad den vid en jämförelse med andra fjärilsarter förtjänar. Den har åtminstone fram till mitten av 1950-talet förekommit i östra Skåne och Blekinge, men har under den senaste 40-årsperioden endast påträffats vid ett par tillfällen i Ravlunda 1985 och Böste 2009. Vid Smålandskusten är den endast funnen en gång på Dunö 1972 och på norra Öland endast 1882 och 1987. I Danmark är grenkungsljuskapuschongflyet ännu talrikt på många platser på de stora öarna, utom på Bornholm, där den uppträder mer tillfälligtvis. Nordligast förekommer den i Östjylland på Djursland. I Finland är den endast funnen i larvstadiet, två exemplar i Nyland/Uusimaa 1945. Arten saknas i Estland och Lettland. Världsutbredningen omfattar hela södra Europa och från nordgränsen i södra England, Danmark, Sverige och Litauen österut till södra Ural. Utanför Europa förekommer arten även från Nordafrika till Iran.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1b(iii,v)c(ii,iii,iv)+2b(iii,v)c(ii,iii,iv); D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU°)
  • 2000 Sårbar (VU)
Grenkungsljuskapuschongfly förekom tidigare i östra Skåne och eventuellt även i Blekinge, numera endast känd från ett relativt begränsat område på södra och mellersta Öland. Larven lever i blom- och fröställningen på olika kungsljusarter (Verbascum sp.), i första hand på mörkt kungsljus (V. nigrum). Arten tycks vara beroende av de habitat som skapas längs väg- och åkerrenar. Detta habitatval gör att arten kan skadas allvarligt om tidig och omfattande vägslåtter införs på Öland, men även av frikostigt bruk av bekämpningsmedel eller av vägarbeten eller vägröjningar. Antalet reproduktiva individer skattas till 900 (600-1200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 800 km² och förekomstarean (AOO) till 120 (80-160) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i förekomstarean, antalet lokaler eller subpopulationer och antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B1b(iii,v)c(ii,iii,iv)+2b(iii,v)c(ii,iii,iv); D1).
Ekologi
Fjärilarna flyger under hela juli månad och attraheras endast i begränsad omfattning till UV-ljus. Larven lever under augusti av blommor och frukter på främst mörkt kungsljus Verbascum nigrum, men även på praktkungsljus Verbascum speciosum där denna art odlas i trädgårdar. I Sverige har grenkungsljuskapuschongfly aldrig påträffats på kungsljus V. thapsus. I Tyskland uppges arten främst leva på grenigt kungsljus V. lychnitis. De dagaktiva larvernas färg och teckning liknar den hos övriga halmgula kapuschongflyarter. Efter kungsljusets blomning upphör färgteckningens kamouflageverkan. Sannolikt är även dessa larver osmakliga för fåglar, men vissa år kan larverna vara hårt angripna av parasitflugor. Förpuppningen sker i en tät kokong i markytan och puppan övervintrar en eller flera gånger. Kläckningsresultatet för ett större antal larver från flera platser på Öland och insamlade sex år efter 1987 tyder på att enstaka extremt kyliga och solfattiga somrar, med hög dödlighet hos larverna, ökar andelen individer i populationen vars arvsanlag ger flerårigt övervintrande puppor. Arten förekommer inom det ovan angivna området på Öland överallt där värdväxten står solexponerat. Den fleråriga mörkt kungsljus växer främst på vägrenar och bland äldre bebyggelse. Sannolikt är blommorna i viss mån uppskattade som prydnad på gårdarna. Växten förefaller vara mer konkurrenssvag i andra miljöer och missgynnas starkt av bete och trampskador.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· flenörter
· flenörter
· kungsljus
· kungsljus
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Noctuidae (nattflyn), Släkte Cucullia, Art Cucullia lychnitis Rambur, 1833 - grågult kapuschongfly Synonymer Shargacucullia lychnitis Rambur, 1833, grenkungsljuskapuschongfly

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1b(iii,v)c(ii,iii,iv)+2b(iii,v)c(ii,iii,iv); D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU°)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Grenkungsljuskapuschongfly förekom tidigare i östra Skåne och eventuellt även i Blekinge, numera endast känd från ett relativt begränsat område på södra och mellersta Öland. Larven lever i blom- och fröställningen på olika kungsljusarter (Verbascum sp.), i första hand på mörkt kungsljus (V. nigrum). Arten tycks vara beroende av de habitat som skapas längs väg- och åkerrenar. Detta habitatval gör att arten kan skadas allvarligt om tidig och omfattande vägslåtter införs på Öland, men även av frikostigt bruk av bekämpningsmedel eller av vägarbeten eller vägröjningar. Antalet reproduktiva individer skattas till 900 (600-1200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 800 km² och förekomstarean (AOO) till 120 (80-160) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i förekomstarean, antalet lokaler eller subpopulationer och antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B1b(iii,v)c(ii,iii,iv)+2b(iii,v)c(ii,iii,iv); D1).
De smala framvingarna är blekt brungula med en bred gråaktig överkant och brun undre del genombruten av en antydan till yttre linje i mellanfältet. Njurfläcken (och ibland ringfläcken) är osynlig men med två distinkta, svarta punkter i nederdelen. Arten är både i larv- och vuxenstadiet till förväxling lik flenörtskapuschongfly Cucullia scrophulariae, men arterna kan alltid åtskiljas efter värdväxten och ofta efter flygperioden. Flenörtskapuschongfly har aningen bredare framvingar med en mer nedåtböjd framvingespets och punkterna i njurfläcken är diffusa. Kapuschongflyarterna skiljer sig från flertalet andra arter i nattflygruppen genom att blombesök sker utan att fjärilarna landar på blommorna. I likhet med en del arter i svärmargruppen håller de sig svävande framför blommorna och suger snabbt upp nektarn med sin långa sugsnabel. Vingspann 42-46 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för grågult kapuschongfly

Länsvis förekomst och status för grågult kapuschongfly baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för grågult kapuschongfly

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Grenkungsljuskapuschongfly sammanblandades i Sverige länge med flenörtskapuschongfly och blev därför inte mer allmänt erkänd som svensk art förrän efter 1935. Arten förekommer idag lokalt men ibland relativt talrikt inom begränsade områden på västra Öland mellan Räpplinge och Degerhamn, främst i omgivningarna kring landborgen. Under senare år har den också påträffats på sydligaste Öland vid Näs och Mellstaby. Artens larver är mycket iögonfallande genom sitt levnadssätt, vilket kanske får den att framstå som allmännare än vad den vid en jämförelse med andra fjärilsarter förtjänar. Den har åtminstone fram till mitten av 1950-talet förekommit i östra Skåne och Blekinge, men har under den senaste 40-årsperioden endast påträffats vid ett par tillfällen i Ravlunda 1985 och Böste 2009. Vid Smålandskusten är den endast funnen en gång på Dunö 1972 och på norra Öland endast 1882 och 1987. I Danmark är grenkungsljuskapuschongflyet ännu talrikt på många platser på de stora öarna, utom på Bornholm, där den uppträder mer tillfälligtvis. Nordligast förekommer den i Östjylland på Djursland. I Finland är den endast funnen i larvstadiet, två exemplar i Nyland/Uusimaa 1945. Arten saknas i Estland och Lettland. Världsutbredningen omfattar hela södra Europa och från nordgränsen i södra England, Danmark, Sverige och Litauen österut till södra Ural. Utanför Europa förekommer arten även från Nordafrika till Iran.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Cuculliinae  
  • Släkte
    Cucullia  
  • Art
    Cucullia lychnitisRambur, 1833 - grågult kapuschongfly
    Synonymer
    Shargacucullia lychnitis Rambur, 1833
    grenkungsljuskapuschongfly

Fjärilarna flyger under hela juli månad och attraheras endast i begränsad omfattning till UV-ljus. Larven lever under augusti av blommor och frukter på främst mörkt kungsljus Verbascum nigrum, men även på praktkungsljus Verbascum speciosum där denna art odlas i trädgårdar. I Sverige har grenkungsljuskapuschongfly aldrig påträffats på kungsljus V. thapsus. I Tyskland uppges arten främst leva på grenigt kungsljus V. lychnitis. De dagaktiva larvernas färg och teckning liknar den hos övriga halmgula kapuschongflyarter. Efter kungsljusets blomning upphör färgteckningens kamouflageverkan. Sannolikt är även dessa larver osmakliga för fåglar, men vissa år kan larverna vara hårt angripna av parasitflugor. Förpuppningen sker i en tät kokong i markytan och puppan övervintrar en eller flera gånger. Kläckningsresultatet för ett större antal larver från flera platser på Öland och insamlade sex år efter 1987 tyder på att enstaka extremt kyliga och solfattiga somrar, med hög dödlighet hos larverna, ökar andelen individer i populationen vars arvsanlag ger flerårigt övervintrande puppor. Arten förekommer inom det ovan angivna området på Öland överallt där värdväxten står solexponerat. Den fleråriga mörkt kungsljus växer främst på vägrenar och bland äldre bebyggelse. Sannolikt är blommorna i viss mån uppskattade som prydnad på gårdarna. Växten förefaller vara mer konkurrenssvag i andra miljöer och missgynnas starkt av bete och trampskador.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· flenörter - Scrophularia (Har betydelse)
· kungsljus - Verbascum (Viktig)
Vägkantsslåtter är ett mycket påtagligt hot mot grenkungsljuskapuschongfly, eftersom arten i så hög grad har sina förekomster på vägrenarnas bestånd av mörkt kungsljus. För att klara sin tillväxt under augusti kräver larverna blommor och frukter. De klarar inte att tillväxa normalt med värdväxtens blad som enda näringskälla. Onödig restaurering av ruderatmarker med schaktmaterial och trädgårdsavfall kan eliminera lämpliga ersättningsmiljöer.

Påverkan
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
Slåtter av vägrenar där mörkt kungsljus förekommer talrikt bör undvikas under hela sommaren. En total inventering av den öländska populationen av grenkungsljuskapuschongflyet skulle med lätthet kunna genomföras under larvernas utvecklingsperiod. Detta skulle ge en mer klar uppfattning om populationens nuvarande status och vilka vägavsnitt som är mest värdefulla. Odling av mörkt kungsljus i trädgårdar kan varmt rekommenderas. Växten är flerårig, blommar vanligtvis varje år och är ej särskilt krävande annat än vid frönas groning och småplantornas uppväxt.

Douwes, P., Kaaber, S., Nordström, F., Opheim, M. & Sotavalta, O. 1969. De fennoskandiska och danska nattflynas utbredning. C.W.K. Gleerups förlag, Lund.

Kaisila, J. 1962. Immigration und Expansion der Lepidopteren in Finnland in den Jahren 1869-1960. Acta Ent. Fennica 18.

Koch, M. 1983. Wir bestimmen Schmetterlinge. III teil; Eulenfalter. Neumann-Neudamm Verlag, Radebeul.

Lampa, S. 1885. Förteckning öfver Skandinaviens och Finlands Macrolepidoptera. Ent. Tidskr. 6(1-3): 1-137.

Lindeborg, M. 2007. Fjärilsfynden i Sydost 2006. Lucanus 12(1): 1-16.

Madsen, A., Bech, K., Szyska, P., Christensen, E., Fibiger, M., Helsing, F., Jensen, L., Knudsen, K., & Möller, H.E. 2000-2006. Fund af Storsommerfugle i Danmark 2000-2006. Tillägg till Lepidoptera.

Meyrick, E. 1895. British Lepidoptera. MacMillan and co., London.

Nordström, F. & Wahlgren, E. 1935-41. Svenska fjärilar. Nordisk familjeboks förlag, Stockholm.

Norgaard, I. 1988. Fund af storsommerfugle i Danmark 1961-1986. Lepidopterologisk forening.

Palmqvist, G. 1986. Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1985. Ent. Tidskr. 107: 65-69.

Palmqvist, G. 2010. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2009. Ent. Tidskr. 131: 5-14.

Ronkay, G. & Ronkay, L. 1994. Cuculliinae 1.-Noctuidae Europaeae, vol. 6. Entomological Press, Sorö.

Skou, P. 1991. Nordens ugler (Lepidoptera: Noctuidae). Apollo books, Stenstrup.

Sulcs, I. 1991. Latvian perhosfaunan viimeaikaisista muutoksista. Baptria 16(3): 63-68.

Wendel, S. 1957. Fjärilar från Blekinge, ytterligare fynd från Holmsjö i Sillhövda s:n i nordöstra Blekinge. Ent. Tidskr. 78(1): 80-83.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 1994. Rev. Claes U. Eliasson 1997, 2007 & 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Cuculliinae  
  • Släkte
    Cucullia  
  • Art
    Cucullia lychnitis, Rambur, 1833 - grågult kapuschongfly
    Synonymer
    Shargacucullia lychnitis Rambur, 1833
    grenkungsljuskapuschongfly
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 1994. Rev. Claes U. Eliasson 1997, 2007 & 2012.