Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ljusgrått kapuschongfly

Organismgrupp Fjärilar, Nattflyn Cucullia praecana
Ljusgrått kapuschongfly Fjärilar, Nattflyn

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Framvingarna är ljusgrå med diffus mörkare grå teckning. Den skiljer sig från andra teckningslösa grå kapuschongflyarter genom den lilla gulvita och långsträckta fläcken som täcker området för ring- och njurfläck på andra nattflyarter. Även grått kapuschongfly, Cucullia umbratica, kan ha en liknande gulaktig fläck, men denna art är avsevärt större. Vingspann hos nordiskt kapuschongfly är 40-42 mm. Larven är mycket lik den av absintkapuschongfly, C. absinthii, som utnyttjar samma värdväxt, men fullväxta larver av nordiskt kapuschongfly är mer porslinsaktiga i lystern och mer beigefärgade än gröna och bruna.
Utbredning
Länsvis förekomst för ljusgrått kapuschongfly Observationer i  Sverige för ljusgrått kapuschongfly
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Nordiskt kapuschongfly förtjänar verkligen sitt svenska namn genom att arten i Europa nästan enbart förekommer vid södra Östersjön. Den har en ovanlig och mycket begränsad utbredning inom den europeiska delen av sin världsutbredning. Denna sträcker sig i ett smalt band från Själland i Danmark via Skåne och Östersjöprovinserna i Polen, Litauen, Lettland, sydligaste Estland och vidare österut i gränszonen mellan den av björkskog dominerande skogsstäppen och barrskogstaigan, till Altaj och norra Mongoliet. I Skåne gjordes det första fyndet cirka 1915 och det andra i Lund 1935. I västra Skåne är arten nu känd från trakten av Eslöv till Malmö, Trelleborg och Ljunghusen. Här är den främst påträffad vid Klagshamn och Bunkeflo. I östra Skåne förekommer den från Ystad och Benestad till Åhus och Kristianstadstrakten. Den har rapporterats såväl från västra som östra Skåne under de senaste fem åren. Arten är inom sitt nordiska utbredningsområde mycket stationär och vanligen sällsynt. Från Själland är arten känd sedan 1800-talet, men trots att den nu har en vid utbredning på Själland och i Skåne har den först under senare år påträffats utanför dessa områden. I Blekinge har nordiskt kapuschongfly påträffats i Sölvesborg 1975 och 1990. En tillfällig etablering noterades på Mön under perioden 1983-1987. På Fyn har arten påträffats 1969, 1971 och 2004. Nordligast är arten påträffad i Östjylland vid Hou 1983 och på Samsö 1989. Flertalet av artens svenska förekomstområden är relativt kustnära eller belägna på låg höjd över havet, framförallt på sandjord, men även på tippmassor från kritkalkbrott. Ett fynd från Norrbotten, Karlsborg 1946, har tidigare lämnats obeaktat såsom varande alltför osannolikt. Fyndet kan dock med senare års erfarenheter av långdistansmigration hos kapuschongflyarter lättare accepteras som ett sådant sällsynt exempel. Mellan 1945 och 1947 påträffades tre tidigare okända kapuschongflyarter i Finland, av vilka två inte återfunnits senare. I Litauen är C. praecana mycket sällsynt och endast påträffad i två av 45 distrikt. Märkligt nog har arten aldrig påträffats i Tyskland. Nordiskt kapuschongfly är upptagen i Danmarks rödlista som en ansvarsart med särskild skyldighet att övervaka.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1b(i,ii,iii,iv,v)c(iv)+2b(i,ii,iii,iv,v)c(iv); D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nordiskt kapuschongfly förekommer endast på kalkrika torrmarker längs Skånes öst- och sydkust. Dock föreligger inga fynd från Sandhammars-Kåsebergaområdet under de senaste 25 åren och endast enstaka fynd från östra Skåne under senaste tioårsperioden. Arten lever främst på gråbo (Artemisia vulgaris) som står varmt och solexponerat och tycks undvika plantor som står tätt eller i tät vegetation. Den minskade störningen i markskiktet och igenväxningen av torra kulturmarker tillsammans med den numer utbredda och intensifierade vägkantsslåttern för att hämma ogrässpridning in på åkermarkerna är troliga förklaringar till artens tillbakagång. Det kan finnas andra, ännu okända, orsaker till artens minskning. Antalet reproduktiva individer skattas till 600 (400-800). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4000 (3000-5000) km² och förekomstarean (AOO) till 400 (76-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B1b(i,ii,iii,iv,v)c(iv)+2b(i,ii,iii,iv,v)c(iv); D1).
Ekologi
I likhet med flertalet kapuschongflyarter påträffas nordiskt kapuschongfly oftast under larvstadiet. Larven är både dag- och nattaktiv och lever i Sverige främst på blommor och frökapslar av gråbo, Artemisia vulgaris, men även på renfana, Tanacetum vulgare. Dess kamouflageteckning överensstämmer bäst med den förra växtens färgskala. Larverna påträffas lättast i månadskiftet augusti-september strax före förpuppningen. Arten övervintrar i puppstadiet i en solid jordkokong i markytan. Fjärilen är nattaktiv och lockas till UV-ljus. Den påträffas mer sällan vid blombesök än andra kapuschongflyarter. Flygperioden påbörjas under de sista dagarna i juni och sträcker sig till de första dagarna i augusti. Arten tillhör det öppna odlingslandskapet med gråbo och renfana i solexponerade lägen längs vägar och poppelplanteringar samt förekommer även på ruderatmarker och skjutfält. Den påträffas även på platser där värdväxternas förekomst är relativt sparsam. Det moderna odlingslandskapets blomsterfattigdom tycks inte ha någon avgörande inverkan på dess lokala spridning. Arten har ännu ej påträffats inom de betade stäppmiljöer som avsatts som naturreservat.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gråbo
· gråbo
· åbrodd
· åbrodd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Noctuidae (nattflyn), Släkte Cucullia, Art Cucullia praecana Eversmann, 1844 - ljusgrått kapuschongfly Synonymer nordiskt kapuschongfly

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1b(i,ii,iii,iv,v)c(iv)+2b(i,ii,iii,iv,v)c(iv); D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nordiskt kapuschongfly förekommer endast på kalkrika torrmarker längs Skånes öst- och sydkust. Dock föreligger inga fynd från Sandhammars-Kåsebergaområdet under de senaste 25 åren och endast enstaka fynd från östra Skåne under senaste tioårsperioden. Arten lever främst på gråbo (Artemisia vulgaris) som står varmt och solexponerat och tycks undvika plantor som står tätt eller i tät vegetation. Den minskade störningen i markskiktet och igenväxningen av torra kulturmarker tillsammans med den numer utbredda och intensifierade vägkantsslåttern för att hämma ogrässpridning in på åkermarkerna är troliga förklaringar till artens tillbakagång. Det kan finnas andra, ännu okända, orsaker till artens minskning. Antalet reproduktiva individer skattas till 600 (400-800). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4000 (3000-5000) km² och förekomstarean (AOO) till 400 (76-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B1b(i,ii,iii,iv,v)c(iv)+2b(i,ii,iii,iv,v)c(iv); D1).
Framvingarna är ljusgrå med diffus mörkare grå teckning. Den skiljer sig från andra teckningslösa grå kapuschongflyarter genom den lilla gulvita och långsträckta fläcken som täcker området för ring- och njurfläck på andra nattflyarter. Även grått kapuschongfly, Cucullia umbratica, kan ha en liknande gulaktig fläck, men denna art är avsevärt större. Vingspann hos nordiskt kapuschongfly är 40-42 mm. Larven är mycket lik den av absintkapuschongfly, C. absinthii, som utnyttjar samma värdväxt, men fullväxta larver av nordiskt kapuschongfly är mer porslinsaktiga i lystern och mer beigefärgade än gröna och bruna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ljusgrått kapuschongfly

Länsvis förekomst och status för ljusgrått kapuschongfly baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ljusgrått kapuschongfly

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Nordiskt kapuschongfly förtjänar verkligen sitt svenska namn genom att arten i Europa nästan enbart förekommer vid södra Östersjön. Den har en ovanlig och mycket begränsad utbredning inom den europeiska delen av sin världsutbredning. Denna sträcker sig i ett smalt band från Själland i Danmark via Skåne och Östersjöprovinserna i Polen, Litauen, Lettland, sydligaste Estland och vidare österut i gränszonen mellan den av björkskog dominerande skogsstäppen och barrskogstaigan, till Altaj och norra Mongoliet. I Skåne gjordes det första fyndet cirka 1915 och det andra i Lund 1935. I västra Skåne är arten nu känd från trakten av Eslöv till Malmö, Trelleborg och Ljunghusen. Här är den främst påträffad vid Klagshamn och Bunkeflo. I östra Skåne förekommer den från Ystad och Benestad till Åhus och Kristianstadstrakten. Den har rapporterats såväl från västra som östra Skåne under de senaste fem åren. Arten är inom sitt nordiska utbredningsområde mycket stationär och vanligen sällsynt. Från Själland är arten känd sedan 1800-talet, men trots att den nu har en vid utbredning på Själland och i Skåne har den först under senare år påträffats utanför dessa områden. I Blekinge har nordiskt kapuschongfly påträffats i Sölvesborg 1975 och 1990. En tillfällig etablering noterades på Mön under perioden 1983-1987. På Fyn har arten påträffats 1969, 1971 och 2004. Nordligast är arten påträffad i Östjylland vid Hou 1983 och på Samsö 1989. Flertalet av artens svenska förekomstområden är relativt kustnära eller belägna på låg höjd över havet, framförallt på sandjord, men även på tippmassor från kritkalkbrott. Ett fynd från Norrbotten, Karlsborg 1946, har tidigare lämnats obeaktat såsom varande alltför osannolikt. Fyndet kan dock med senare års erfarenheter av långdistansmigration hos kapuschongflyarter lättare accepteras som ett sådant sällsynt exempel. Mellan 1945 och 1947 påträffades tre tidigare okända kapuschongflyarter i Finland, av vilka två inte återfunnits senare. I Litauen är C. praecana mycket sällsynt och endast påträffad i två av 45 distrikt. Märkligt nog har arten aldrig påträffats i Tyskland. Nordiskt kapuschongfly är upptagen i Danmarks rödlista som en ansvarsart med särskild skyldighet att övervaka.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Cuculliinae  
  • Släkte
    Cucullia  
  • Art
    Cucullia praecanaEversmann, 1844 - ljusgrått kapuschongfly
    Synonymer
    nordiskt kapuschongfly

I likhet med flertalet kapuschongflyarter påträffas nordiskt kapuschongfly oftast under larvstadiet. Larven är både dag- och nattaktiv och lever i Sverige främst på blommor och frökapslar av gråbo, Artemisia vulgaris, men även på renfana, Tanacetum vulgare. Dess kamouflageteckning överensstämmer bäst med den förra växtens färgskala. Larverna påträffas lättast i månadskiftet augusti-september strax före förpuppningen. Arten övervintrar i puppstadiet i en solid jordkokong i markytan. Fjärilen är nattaktiv och lockas till UV-ljus. Den påträffas mer sällan vid blombesök än andra kapuschongflyarter. Flygperioden påbörjas under de sista dagarna i juni och sträcker sig till de första dagarna i augusti. Arten tillhör det öppna odlingslandskapet med gråbo och renfana i solexponerade lägen längs vägar och poppelplanteringar samt förekommer även på ruderatmarker och skjutfält. Den påträffas även på platser där värdväxternas förekomst är relativt sparsam. Det moderna odlingslandskapets blomsterfattigdom tycks inte ha någon avgörande inverkan på dess lokala spridning. Arten har ännu ej påträffats inom de betade stäppmiljöer som avsatts som naturreservat.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gråbo - Artemisia vulgaris (Viktig)
· åbrodd - Artemisia abrotanum (Viktig)
Nordiskt kapuschongfly missgynnas i hög grad av vägkantsslåtter och restaurering av ruderatmarker i allmänhet. Värdväxterna missgynnas av bete och förekommer därför främst i andra antropogena miljöer. Detta gör att arten sannolikt även hotas av alltför omfattande användning av kemiska bekämpningsmedel, eftersom ett stort antal av dess förekomstområden utgörs av kantzoner mot odlade fält som ofta besprutas mot kvickrot eller skadeinsekter på potatis m.fl. rotfrukter och grönsaker. Denna bedömning grundar sig på att artens mer individtäta populationer förekommer på områden avskilda från intensivt brukad odlingsmark. På några platser där arten har sina idag kanske betydelsefullaste förekomster är hotbilden tydligare. Exempelvis är hoten på Klagshamnsudden fortsatt markexploatering för fritidsbebyggelse och medföljande urbanisering, dvs. gatubelysning, marinor och anläggande av strövområden med mer parkliknande karaktär. Igenväxning är här också ett hot.

Påverkan
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Inom områden med starka populationer av arten bör vägkantsslåtter inte ske före september månads utgång. Vidare bör ruderatmarker inte utsättas för överdriven uppsnyggning. På platser som Ravlunda skjutfält är arten sannolikt gynnad av de störningar av marktäcket som åstadkoms av terrängfordon. De fleråriga värdväxternas grobarhet gynnas av att jorden blottas. Lämpliga åtgärder för nordiskt kapuschongfly skulle kunna samordnas med åtgärder som gynnar det akut hotade vita stråflyet, Chortodes morrisii, på Klagshamnsudden och andra strandnära miljöer söder om Malmö. Det nordiska kapuschongflyet är en av de ursprungliga stäpparter som, trots anpassningen till en trivialare livsmiljö, bör prioriteras på grund av sin starkt begränsade utbredning i Europa.

Douwes, P., Kaaber, S., Nordström, F., Opheim, M. & Sotavalta, O. 1969. De fennoskandiska och danska nattflynas utbredning. C.W.K. Gleerups förlag, Lund.

Ehnbom, K. 1936. Lepidopterologiskt nytt från Lunds Universitets Entomologiska museum. Opusc. ent. 1(1): 31-32.

Ivinskis, P. 1993. Check-list of Lithuanian Lepidoptera. Ekologijos Institutas, Vilnius.

Lampa, S. 1885. Förteckning öfver Skandinaviens och Finlands Macrolepidoptera. Ent. Tidskr. 6(1-3): 1-137.

Lindeborg, M. 2008. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2007. Ent. Tidskr. 129: 43-52.

Madsen, A., Bech, K., Szyska, P., Christensen, E., Fibiger, M., Helsing, F., Jensen, L., Knudsen, K. & Möller, H.E. 2000-2006. Fund af Storsommerfugle i Danmark 2000-2006. Tillägg till Lepidoptera.

Nordström, F. & Wahlgren, E. 1935-41. Svenska fjärilar. Nordisk familjeboks förlag, Stockholm.

Norgaard, I. 1988. Fund af storsommerfugle i Danmark 1961-1986. Lepidopterologisk forening.

Palm, N.B. 1947. Cucullia praecana Ev. funnen i Norrbotten (Lep., Noctuidae). Opusc. ent. 12(1-3): 84.

Palmqvist, G. 1991. Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1990. Ent. Tidskr. 112: 73-78.

Palmqvist, G. 2011. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2010. Ent. Tidskr. 132: 11-23.

Ronkay, G. & Ronkay, L. 1994. Cuculliinae 1.-Noctuidae Europaeae, vol. 6. Entomological Press, Sorö.

Ryrholm, N. 1994. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1993. Ent. Tidskr. 115: 37-44.

Skou, P. 1991. Nordens ugler (Lepidoptera: Noctuidae). Apollo books, Stenstrup.

Tammaru, T. 1994. Cucullia praecana Ev. (Lep.: Noct.) Eestis. Levik, Eluviis ja arengujärkunde Kirjeldus. Lep. Informatsioon 9: 10.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 1995. Rev. Claes U. Eliasson 1997, 2007 & 2012. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Cuculliinae  
  • Släkte
    Cucullia  
  • Art
    Cucullia praecana, Eversmann, 1844 - ljusgrått kapuschongfly
    Synonymer
    nordiskt kapuschongfly
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 1995. Rev. Claes U. Eliasson 1997, 2007 & 2012. © ArtDatabanken, SLU 2008.