Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Cyphea latiuscula

Organismgrupp Skalbaggar, Kortvingar Cyphea latiuscula
  Skalbaggar, Kortvingar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En bred, svartbrun skalbagge som blir 2,5 mm lång. Halsskölden är mycket bred med en liten grop vid basen. I motsats till den mycket närbesläktade C. curtula har denna art bruna sidor på halsskölden samt bruna täckvingar, och antennerna är ännu kraftigare byggda än hos C. curtula.
Utbredning
Länsvis förekomst för Cyphea latiuscula Observationer i  Sverige för Cyphea latiuscula
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Påträffad i några spridda landskap från Dalarna till Lycksele lappmark. Närmast i Norge och Finland. Världsutbredningen omfattar förutom Norden endast Estland och den europeiska delen av Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Lever under barken på nyligen döda, grovbarkiga granar i gamla naturskogsbestånd. Den är främst knuten till larvgångarna av Tetropium castaneum och T. fuscum. Påträffad i några spridda landskap från Dalarna till Lycksele lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (20-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (80-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Lever i gångar av olika långhorningar under barken på nyligen döda granar, främst grovbarkiga, senvuxna träd i öppet läge. Arten föredrar i första hand gångarna av allmän och skulderfläckad barkbock (Tetropium castaneum och T. fuscum) samt av bronshjonet (Callidium coriaceum). Arten påträffas främst från oktober till maj och övervintrar som fullbildad skalbagge.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
Dött träd
Dött träd
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Staphylinidae (kortvingar), Släkte Cyphea, Art Cyphea latiuscula Sjöberg, 1934 Synonymer Cyphaea latiuscula Sjöberg, 1934

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Lever under barken på nyligen döda, grovbarkiga granar i gamla naturskogsbestånd. Den är främst knuten till larvgångarna av Tetropium castaneum och T. fuscum. Påträffad i några spridda landskap från Dalarna till Lycksele lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (20-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (80-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En bred, svartbrun skalbagge som blir 2,5 mm lång. Halsskölden är mycket bred med en liten grop vid basen. I motsats till den mycket närbesläktade C. curtula har denna art bruna sidor på halsskölden samt bruna täckvingar, och antennerna är ännu kraftigare byggda än hos C. curtula.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Cyphea latiuscula

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Cyphea latiuscula

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Påträffad i några spridda landskap från Dalarna till Lycksele lappmark. Närmast i Norge och Finland. Världsutbredningen omfattar förutom Norden endast Estland och den europeiska delen av Ryssland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Staphylinidae - kortvingar 
  • Underfamilj
    Aleocharinae - småkortvingar 
  • Tribus
    Homalotini  
  • Släkte
    Cyphea  
  • Art
    Cyphea latiusculaSjöberg, 1934
    Synonymer
    Cyphaea latiuscula Sjöberg, 1934

Lever i gångar av olika långhorningar under barken på nyligen döda granar, främst grovbarkiga, senvuxna träd i öppet läge. Arten föredrar i första hand gångarna av allmän och skulderfläckad barkbock (Tetropium castaneum och T. fuscum) samt av bronshjonet (Callidium coriaceum). Arten påträffas främst från oktober till maj och övervintrar som fullbildad skalbagge.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Arten hotas främst av att gamla, överåriga granbestånd fortfarande avverkas. Eftersom de passande träden ofta dödats av barkborrar är det viktigt att inte alla barkborredödade granar gallras bort ur bestånden.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Eftersom arten främst förekommer i den överåriga, hänglavsrika granskogen bör i främsta hand de kvarvarande bestånden av denna typ sparas för framtiden. Detta gäller i första hand områdena nedanför fjällkedjan. Även i Dalarna och Norrlands in- och kustland bör man regelmässigt spara ett visst antal barkborredödade träd i bestånden.

Palm, T. 1951. Die Holz- und Rindenkäfer der nordschwedischen Laubbäume. Medd. fr. Stat. Skogsforskn.inst. Bd. 40, Nr. 2: 149.

Palm, T. 1968. Svensk Insektfaunan 9. Kortvingar H. 5: 47.

Saalas, U. 1917. Die Fichtenkäfer Finnlands .1. Ann. Acad. Scient. Fenn. Vol. 8, Nr 1: 350.

Sjöberg, O. 1934. Zwei neue Bolitocharinen aus Schweden. Ent. Tidskr. 55: 281–283. Sjöberg, O. 1962. Coleoptera i Hälsingland och Hamra kapellag. Ent. Tidskr. Suppl. 2: 66.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Staphylinoidea  
  • Familj
    Staphylinidae - kortvingar 
  • Underfamilj
    Aleocharinae - småkortvingar 
  • Tribus
    Homalotini  
  • Släkte
    Cyphea  
  • Art
    Cyphea latiuscula, Sjöberg, 1934
    Synonymer
    Cyphaea latiuscula Sjöberg, 1934
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.