Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  svartprickig gulstekelfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Dalmannia punctata
Svartprickig gulstekelfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten svart/gul stekelfluga med brett oval, övervägande gul bakkropp, som baktill är starkt inböjd. Kroppslängd 5–6 mm. Panna är gul med svart hjässfläck, ansiktet vitskimrande vitgult och antennerna svarta. Mellankroppens ryggsköld är svart med gula skuldror, yttre delen av skutellen är gul. Bakkroppens första två segment svarta med gul bakkant, övriga gula med en svart, trekantig fläck basalt i mitten och ytterligare en på var sida i yttre kanten av segmentet. Benen är helt gula med svarta fotleder. De förhållandevis korta vingarna är gråaktiga. Sugsnabeln är lång >3 ggr huvudets höjd. Könen kan skiljas på att honan har sista bakkroppssegmentet utvecklad till en kraftig, kloliknande ovipositor.
Utbredning
Länsvis förekomst för svartprickig gulstekelfluga Observationer i  Sverige för svartprickig gulstekelfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har sedan mitten av 1800-talet varit känd från många lokaler på Öland. Under de förra delen av 1900-talet finns enstaka belägg från Öland (Färjestaden 1908), nordvästra Skåne (Höganäs 1912), Värmland utan närmare lokaluppgifter, samt Södermanland (Tullgarn 1961). Den har under senare tid belagts från följande öländska lokaler: Halltorp (1976, 1977), Algutsrum (2004) och Jordtorpsåsen (2005) alla av L.A. Nilsson. Av våra nordiska grannländer är den även känd från Finland och Danmark. Den förekommer dessutom i Syd- och Mellaneuropa, i de nordvästra och södra europeiska delarna av Ryssland, samt vidare i de västra och mellersta delarna av Asien till Kina.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
På fastlandet tidigare belagd från Skåne, Halland, Västergötland och senast Sörmland (AB-län, Tullgarn 1961). På Öland var arten sällsynt på torrängar fram till 1970-talet (Halltorp 1977). Därefter har arten åter kunnat beläggas från Öland (Algutsrum 2004), vilket visar att det fortfarande finns en individsvag population kvar. Med en känd, exklusiv, aktuell lokal är sannolikt mörkertalet lågt. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 400 (60-400) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Den fullbildade flugan påträffas på mycket blomrik, väldränerad ängsmark. Den har på Öland påträffats nektarsöka i blommor av blodnäva Geranium sanguineum och gråfibbla Hieracium pilosella. Vid ett tillfälle har en hane och en hona iakttagits i ett bestånd av teveronica Veronica chamaedrys. Kanske angriper de små sandbin som ofta håller till på denna växt (t.ex. blodsandbi Andrena labiata). Dalmannia punctata är känd att leva som endoparasit på solitära bin. Flygperioden omfattar andra halvan av maj och juni.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Parasitoid
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande djur
Levande djur
· gaddsteklar
· gaddsteklar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Conopidae (stekelflugor), Släkte Dalmannia, Art Dalmannia punctata (Fabricius, 1794) - svartprickig gulstekelfluga Synonymer

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation På fastlandet tidigare belagd från Skåne, Halland, Västergötland och senast Sörmland (AB-län, Tullgarn 1961). På Öland var arten sällsynt på torrängar fram till 1970-talet (Halltorp 1977). Därefter har arten åter kunnat beläggas från Öland (Algutsrum 2004), vilket visar att det fortfarande finns en individsvag population kvar. Med en känd, exklusiv, aktuell lokal är sannolikt mörkertalet lågt. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 400 (60-400) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
En liten svart/gul stekelfluga med brett oval, övervägande gul bakkropp, som baktill är starkt inböjd. Kroppslängd 5–6 mm. Panna är gul med svart hjässfläck, ansiktet vitskimrande vitgult och antennerna svarta. Mellankroppens ryggsköld är svart med gula skuldror, yttre delen av skutellen är gul. Bakkroppens första två segment svarta med gul bakkant, övriga gula med en svart, trekantig fläck basalt i mitten och ytterligare en på var sida i yttre kanten av segmentet. Benen är helt gula med svarta fotleder. De förhållandevis korta vingarna är gråaktiga. Sugsnabeln är lång >3 ggr huvudets höjd. Könen kan skiljas på att honan har sista bakkroppssegmentet utvecklad till en kraftig, kloliknande ovipositor.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för svartprickig gulstekelfluga

Länsvis förekomst och status för svartprickig gulstekelfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för svartprickig gulstekelfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har sedan mitten av 1800-talet varit känd från många lokaler på Öland. Under de förra delen av 1900-talet finns enstaka belägg från Öland (Färjestaden 1908), nordvästra Skåne (Höganäs 1912), Värmland utan närmare lokaluppgifter, samt Södermanland (Tullgarn 1961). Den har under senare tid belagts från följande öländska lokaler: Halltorp (1976, 1977), Algutsrum (2004) och Jordtorpsåsen (2005) alla av L.A. Nilsson. Av våra nordiska grannländer är den även känd från Finland och Danmark. Den förekommer dessutom i Syd- och Mellaneuropa, i de nordvästra och södra europeiska delarna av Ryssland, samt vidare i de västra och mellersta delarna av Asien till Kina.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Conopoidea  
  • Familj
    Conopidae - stekelflugor 
  • Släkte
    Dalmannia  
  • Art
    Dalmannia punctata(Fabricius, 1794) - svartprickig gulstekelfluga

Den fullbildade flugan påträffas på mycket blomrik, väldränerad ängsmark. Den har på Öland påträffats nektarsöka i blommor av blodnäva Geranium sanguineum och gråfibbla Hieracium pilosella. Vid ett tillfälle har en hane och en hona iakttagits i ett bestånd av teveronica Veronica chamaedrys. Kanske angriper de små sandbin som ofta håller till på denna växt (t.ex. blodsandbi Andrena labiata). Dalmannia punctata är känd att leva som endoparasit på solitära bin. Flygperioden omfattar andra halvan av maj och juni.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Parasitoid

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· gaddsteklar - Aculeata (Viktig)
På Öland är exploateringstrycket på örtrika torrmarksbiotoper stort. Stugbebyggelse, hästgårdar och golfbanor har minskat ängsmarksarealen successivt sedan Ölandsbron byggdes. Igenväxning beroende på minskad beteshävd har drabbat Mittlandsskogen och angränsande områden vilket också minskat artens habitat av vindskyddade ängsmarksgläntor. På de marker som fortfarande betas innebär användning av avermektiner som ”maskmedel” för betesdjuren ett hot genom att nervgiftet urlakas, samt genom att den marken övertäcks av onedbruten dynga, som hindrar utkläckning av de marklevande värdbina och stekelflugorna.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
Blomrik torr ängsmark måste bevaras och skötas på ett ändamålsenligt sätt genom slåtter och inte genom hård betesdrift som ofta är fallet. De få, fortfarande aktuella lokalerna för arten måste skötas på ett adekvat sätt. Närliggande presumtiva och äldre lokaler måste återinventeras så att deras aktuella status kan bedömas. Biologin hos arten, särskilt värdvalet måste undersökas så att rätt skötselåtgärder på aktuella lokaler kan preciseras och fastställas.

Bankowska, R. 1979. Conopidae, wyslepki (Insecta: Diptera). Fauna Polski 7: 90–91.

Chvála, M. 1965. Czechoslovak species of the subfamilies Myopinae and Dalmanninae (Diptera, Conopidae). Acta Univ. Carol.-Biol. 1965: 93–149.

Ringdahl, O. 1935. Fyndorter för sydsvenska Diptera. Ent. Tidskr. 56: 201–203.

Veen, M. van 2007. Conopidae keys. http://home.hccnet.nl/mp.van.veen/conopidae/dalmannia.html. Last update 22.03.2007.

Wahlgren, E. 1917. Tvåvingar Diptera. 2. Cyclorapha 2. Schizophora, Fam. 5–12. Svensk insektsfauna 11. Uppsala.

Zetterstedt, J.W. 1844. Diptera Scandinaviae. III: 944–955.

Zetterstedt, J.W. 1855. Diptera Scandinaviae. XII: 4681–4682.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg & L. Anders Nilsson 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Conopoidea  
  • Familj
    Conopidae - stekelflugor 
  • Släkte
    Dalmannia  
  • Art
    Dalmannia punctata, (Fabricius, 1794) - svartprickig gulstekelfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg & L. Anders Nilsson 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.