Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tallfjällknäppare

Organismgrupp Skalbaggar, Knäppare och halvknäppare Danosoma conspersum
Tallfjällknäppare Skalbaggar, Knäppare och halvknäppare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En vackert färgad, cirka 16 mm lång skalbagge som är svart och ganska långsträckt. På översidan finns en färgteckning som består av ganska stora silver- eller guldglänsande fjäll. Även på undersidan finns fjäll. Fjällen är förtätade i band och fläckar tvärs över täckvingarna. Antennerna är korta och enkelt byggda. De kan fällas in i fåror vid sidan av huvudet.
Utbredning
Länsvis förekomst för tallfjällknäppare Observationer i  Sverige för tallfjällknäppare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd från Småland till Torne lappmark, mycket få sentida lokaler i Sydsverige. Närmast i Norge och Finland, men saknas i Danmark och söderut. Utbredningen sträcker sig i övrigt över Baltikum, Ryssland och Sibirien till Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c; B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larven lever som rovdjur på andra vedinsekter under barken på lågor och stubbar av barrträd, främst i tallågor. Utbredd från Småland till Torne lappmark, mycket få sentida lokaler i Sydsverige. Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (200-800). Förekomstarean (AOO) skattas till 1600 (800-3200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten har uppgått till 15 (5-20) % under de senaste 10 åren. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (5-20) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet (pga fortsatt snabb avverkning av kontinuitetsskog). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (A2c+3c; B2ab(iii,iv)).
Ekologi
Larven lever huvudsakligen som rovdjur på andra vedinsekter under bark och i rötad ved på lågor och stubbar av barrträd, främst i tallågor. Arten uppges även kunna leva i asp och björk. Arten tillhör naturskogen och gynnas av skogsbränder, men kan även tillfälligt påträffas på hyggen. Den fullbildade skalbaggen uppehåller sig under barken eller i sprickor i veden där den kan vara svår att få syn på.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
· gran
· gran
· tall
· tall
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Elateridae (knäppare), Släkte Danosoma, Art Danosoma conspersum (Gyllenhal, 1808) - tallfjällknäppare Synonymer Adelocera conspersa (Gyllenhal, 1808), Lacon conspersus (Gyllenhal, 1808), Danosoma conspersa (Gyllenhal, 1808)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c; B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larven lever som rovdjur på andra vedinsekter under barken på lågor och stubbar av barrträd, främst i tallågor. Utbredd från Småland till Torne lappmark, mycket få sentida lokaler i Sydsverige. Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (200-800). Förekomstarean (AOO) skattas till 1600 (800-3200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten har uppgått till 15 (5-20) % under de senaste 10 åren. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (5-20) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet (pga fortsatt snabb avverkning av kontinuitetsskog). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (A2c+3c; B2ab(iii,iv)).
En vackert färgad, cirka 16 mm lång skalbagge som är svart och ganska långsträckt. På översidan finns en färgteckning som består av ganska stora silver- eller guldglänsande fjäll. Även på undersidan finns fjäll. Fjällen är förtätade i band och fläckar tvärs över täckvingarna. Antennerna är korta och enkelt byggda. De kan fällas in i fåror vid sidan av huvudet.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för tallfjällknäppare

Länsvis förekomst och status för tallfjällknäppare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för tallfjällknäppare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd från Småland till Torne lappmark, mycket få sentida lokaler i Sydsverige. Närmast i Norge och Finland, men saknas i Danmark och söderut. Utbredningen sträcker sig i övrigt över Baltikum, Ryssland och Sibirien till Nordamerika.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Elateroidea  
  • Familj
    Elateridae - knäppare 
  • Underfamilj
    Agrypninae  
  • Tribus
    Agrypnini  
  • Släkte
    Danosoma  
  • Art
    Danosoma conspersum(Gyllenhal, 1808) - tallfjällknäppare
    Synonymer
    Adelocera conspersa (Gyllenhal, 1808)
    Lacon conspersus (Gyllenhal, 1808)
    Danosoma conspersa (Gyllenhal, 1808)

Larven lever huvudsakligen som rovdjur på andra vedinsekter under bark och i rötad ved på lågor och stubbar av barrträd, främst i tallågor. Arten uppges även kunna leva i asp och björk. Arten tillhör naturskogen och gynnas av skogsbränder, men kan även tillfälligt påträffas på hyggen. Den fullbildade skalbaggen uppehåller sig under barken eller i sprickor i veden där den kan vara svår att få syn på.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Arten förekommer främst i områden med gammal, orörd barrskog. Den gynnas av skogsbränder. Med dagens rationella skogsbruk har den svårt att överleva på sikt.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Spara områden med gammal barrskog, även bränd sådan. Kör ej sönder barrträdslågor i samband med slutavverkningar, markberedning etc.

Baranowski, R. 1975. Några bidrag till kännedomen om coleopterfaunan vid nedre Dalälven. 1. Ent. Tidskr. 96: 97–115.

Baranowski, R. 1980. Några bidrag till kännedomen om coleopterfaunan vid nedre Dalälven. 2. Ent. Tidskr. 101: 29–42.

Cedergren, G. 1923. Försök till insektsgeografisk indelning av svenska skalbaggar. Ent. Tidskr. 44: 147–157.

Kronblad, W. 1975. Anteckningar om vedskalbaggar i Småland. Ent. Tidskr. 96: 63–64.

Lundblad, O. 1949. Några faunistiska koleopternotiser av C. J. Schönherr. Ent. Tidskr. 70: 147–154.

Palm, T. 1942. Coleopterfaunan vid Nedre Dalälven. Ent. Tidskr. 63: 1–59.

Palm, T. 1946. Coleopterfaunan i jämtländsk lavgranskog. I. Träd- och trädsvampfaunan. Ent. Tidskr. 67: 109–139.

Palm, T. 1951. Die Holz- und Rinden-Käfer der nordschwedischen Laubbäume. Meddelanden från Statens Skogsforskningsinstitut 40:2.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Rickard Baranowski 1994. Rev. Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Elateroidea  
  • Familj
    Elateridae - knäppare 
  • Underfamilj
    Agrypninae  
  • Tribus
    Agrypnini  
  • Släkte
    Danosoma  
  • Art
    Danosoma conspersum, (Gyllenhal, 1808) - tallfjällknäppare
    Synonymer
    Adelocera conspersa (Gyllenhal, 1808)
    Lacon conspersus (Gyllenhal, 1808)
    Danosoma conspersa (Gyllenhal, 1808)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Rickard Baranowski 1994. Rev. Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.