Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  grå barrskogspraktmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Denisia obscurella
Grå barrskogspraktmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingspann 12-18 mm, honorna har något kortare vingar i jämförelse med hanarna. Framvingar helt enfärgat mörkgråa och glansiga. Bakvingar år ljusare gråa. Hanarnas antenner har långa hårlika utskott på antennlederna vilket honorna saknar. Arten är avbildad i Nordeuropas Prydvingar (Palm 1989).
Utbredning
Länsvis förekomst för grå barrskogspraktmal Observationer i  Sverige för grå barrskogspraktmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från norra Europa med lokala förekomster i Sverige, Finland och Estland (Karsholt & Razowski 1996). I Sverige är den känd från Södermanland med de sydligaste förekomsterna i Tyresta nationalpark och på Selaön vid Mälaren. Utbredningen norrut går via Uppland, Gästrikland och Dalarna till Jämtland och Härjedalen. Den är vidare känd från Västerbotten och Norrbotten och i Åsele, Pite, och Torne lappmarker (Svensson et. al 1994). Den grå barrskogspraktmalens habitat är kontinuitetbarrskogar och den är därför mycket lokal i sitt uppträdande.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Grå barrskogspraktmal är en nordlig art med sydgräns i Södermanland. De kända fyndlokalerna är få, ligger isolerade från varandra och utgörs i huvudsak av urskogsliknande barrskogar med rik lavpåväxt. Träden bör vara gamla men inte stora. Arten är sällsynt eller saknas även i till synes lämpliga habitat. Förstadierna är okända, men troligen lever larven på vegetabiliskt substrat i nedbrytningsfas. I allmänhet ser man fjärilen i glesa skogar, längs myrkanter och liknande. Det moderna skogsbruket är ett starkt hot mot arten, och flera lokaler har försvunnit p.g.a. kalhuggning. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 19500 (15000-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 3000 (2000-4000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ab(iii)).
Ekologi
Arten flyger från slutet av maj till mitten av juli. I de södra delarna av dess utbredningsområde är flygtiderna tidigare än längre norrut. De tidigare utvecklingsstadierna är okända. Arten flyger i äldre granbarrskog eller barrblandskog med stort inslag av gran. Fjärilarna är helt klart knuten till gran och den har bankats ut från mindre granar (Palm 1989).
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· kärlväxter
· kärlväxter
· lavar
· lavar
Levande träd
Levande träd
· gran
· gran
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Oecophoridae (praktmalar), Släkte Denisia, Art Denisia obscurella (Brandt, 1937) - grå barrskogspraktmal Synonymer Denisia obscurella (Brandt, 1937), Buvatina obscurella (Brandt, 1937)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Grå barrskogspraktmal är en nordlig art med sydgräns i Södermanland. De kända fyndlokalerna är få, ligger isolerade från varandra och utgörs i huvudsak av urskogsliknande barrskogar med rik lavpåväxt. Träden bör vara gamla men inte stora. Arten är sällsynt eller saknas även i till synes lämpliga habitat. Förstadierna är okända, men troligen lever larven på vegetabiliskt substrat i nedbrytningsfas. I allmänhet ser man fjärilen i glesa skogar, längs myrkanter och liknande. Det moderna skogsbruket är ett starkt hot mot arten, och flera lokaler har försvunnit p.g.a. kalhuggning. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 19500 (15000-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 3000 (2000-4000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ab(iii)).
Vingspann 12-18 mm, honorna har något kortare vingar i jämförelse med hanarna. Framvingar helt enfärgat mörkgråa och glansiga. Bakvingar år ljusare gråa. Hanarnas antenner har långa hårlika utskott på antennlederna vilket honorna saknar. Arten är avbildad i Nordeuropas Prydvingar (Palm 1989).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för grå barrskogspraktmal

Länsvis förekomst och status för grå barrskogspraktmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för grå barrskogspraktmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från norra Europa med lokala förekomster i Sverige, Finland och Estland (Karsholt & Razowski 1996). I Sverige är den känd från Södermanland med de sydligaste förekomsterna i Tyresta nationalpark och på Selaön vid Mälaren. Utbredningen norrut går via Uppland, Gästrikland och Dalarna till Jämtland och Härjedalen. Den är vidare känd från Västerbotten och Norrbotten och i Åsele, Pite, och Torne lappmarker (Svensson et. al 1994). Den grå barrskogspraktmalens habitat är kontinuitetbarrskogar och den är därför mycket lokal i sitt uppträdande.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Oecophoridae - praktmalar 
  • Släkte
    Denisia  
  • Art
    Denisia obscurella(Brandt, 1937) - grå barrskogspraktmal
    Synonymer
    Denisia obscurella (Brandt, 1937)
    Buvatina obscurella (Brandt, 1937)

Arten flyger från slutet av maj till mitten av juli. I de södra delarna av dess utbredningsområde är flygtiderna tidigare än längre norrut. De tidigare utvecklingsstadierna är okända. Arten flyger i äldre granbarrskog eller barrblandskog med stort inslag av gran. Fjärilarna är helt klart knuten till gran och den har bankats ut från mindre granar (Palm 1989).

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· kärlväxter - Tracheophyta (Viktig)
· lavar - Lichenes (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Det främsta hotet är slutavverkningar av barrskogar med lång kontinuitet. Det hot vi nu ser är att gammelskogar snart bara finns i reservat. Sedan 1950 har 60% av Sveriges produktiva skogsmark avverkats. Med den utveckling vi har i dag så kommer inom 20 år 95 % av de produktiva skogsmarkerna att vara överförda till planterad produktionsskog (Larsson 2011). Ett annat problem blir den fragmentering av kvarvarande skogsmarker som inte är produktionsskog, den gör att eventuella kvarvarande populationer riskerar att dö ut genom slumpmässiga faktorer som t ex extrema väderhändelser.

Påverkan
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Vill vi ha kvar våra skogsarter som anpassats till skogsmarker med lång kontinuitet, behöver naturvårdsplaner upprättas och möjligheter finnas att undanta större sammanhängande produktiva skogsmarker med höga naturvärden.

Karsholt, O. & Razowski, J. The lepidotera of Europe. A Distrbutional Checklist. Apollo Books

Larsson, A. 2011. Gammelskogen - snart bara i reservat. Biodiverse. 16. 4: 13.

Palm, E. 1989. Nordeuropas årydvinger (Lepidoptera (Oecophoridae). Danmarks Dyreliv Band 4. Fauna Böger Köpenhamn.

Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmqvist, G. 1994. Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Naturhistoriska Riksmuseet & Entomologiska Föreningen.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Oecophoridae - praktmalar 
  • Släkte
    Denisia  
  • Art
    Denisia obscurella, (Brandt, 1937) - grå barrskogspraktmal
    Synonymer
    Denisia obscurella (Brandt, 1937)
    Buvatina obscurella (Brandt, 1937)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist 2015.