Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  röd ögonknäppare

Organismgrupp Skalbaggar, Knäppare och halvknäppare Denticollis rubens
Röd ögonknäppare Skalbaggar, Knäppare och halvknäppare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En vackert röd, 11–16 mm lång skalbagge vars antenner är påfallande långa och hos hanen tydligt kamformade. Täckvingarna är försedda med tydliga, längsgående lister.
Utbredning
Länsvis förekomst för röd ögonknäppare Observationer i  Sverige för röd ögonknäppare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från Skåne, Blekinge, Halland och Småland. Närmast i Norge och Danmark, i Estland och Lettland. Världsutbredningen sträcker sig från Mellaneuropa österut till Kaukasus.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Larvutvecklingen sker i lös vitrötad ved i gamla stubbar och stammar av bok med lös ved, främst i bokbestånd med ett rikt inslag av grov, död ved i form av stubbar och lågor. I andra länder är arten även påträffad i al och andra lövträd. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (25-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (100-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i lös vitrötad ved i gamla stubbar och stammar av bok med lös ved, främst i bokbestånd med ett rikt inslag av grov, död ved i form av stubbar och lågor. I andra länder är arten även påträffad i al och andra lövträd. Larven livnär sig till viss del som rovdjur på diverse andra insektslarver som lever i denna miljö och har en utvecklingstid som sträcker sig över ett par år. Förpuppningen sker i veden i maj, och den fullbildade skalbaggen visar sig framme redan i slutet av maj eller början av juni, då den ofta sitter på blad, främst av ormbunkar, i små gläntor i skogen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· björkar
· björkar
· bok
· bok
Dött träd
Dött träd
· bok
· bok
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svampar
· svampar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Elateridae (knäppare), Släkte Denticollis, Art Denticollis rubens Piller & Mitterpacher, 1783 - röd ögonknäppare Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i lös vitrötad ved i gamla stubbar och stammar av bok med lös ved, främst i bokbestånd med ett rikt inslag av grov, död ved i form av stubbar och lågor. I andra länder är arten även påträffad i al och andra lövträd. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (25-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (100-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).

Åtgärdsprogram Fastställt
En vackert röd, 11–16 mm lång skalbagge vars antenner är påfallande långa och hos hanen tydligt kamformade. Täckvingarna är försedda med tydliga, längsgående lister.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för röd ögonknäppare

Länsvis förekomst och status för röd ögonknäppare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för röd ögonknäppare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från Skåne, Blekinge, Halland och Småland. Närmast i Norge och Danmark, i Estland och Lettland. Världsutbredningen sträcker sig från Mellaneuropa österut till Kaukasus.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Elateroidea  
  • Familj
    Elateridae - knäppare 
  • Underfamilj
    Denticollinae  
  • Tribus
    Denticollini  
  • Släkte
    Denticollis  
  • Art
    Denticollis rubensPiller & Mitterpacher, 1783 - röd ögonknäppare

Larvutvecklingen sker i lös vitrötad ved i gamla stubbar och stammar av bok med lös ved, främst i bokbestånd med ett rikt inslag av grov, död ved i form av stubbar och lågor. I andra länder är arten även påträffad i al och andra lövträd. Larven livnär sig till viss del som rovdjur på diverse andra insektslarver som lever i denna miljö och har en utvecklingstid som sträcker sig över ett par år. Förpuppningen sker i veden i maj, och den fullbildade skalbaggen visar sig framme redan i slutet av maj eller början av juni, då den ofta sitter på blad, främst av ormbunkar, i små gläntor i skogen.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· svampar - Fungi (Har betydelse)
Arten tycks i Sverige vara helt knuten till några få mycket gamla bokbestånd med ett rikt inslag av grov, död ved i form av stubbar och lågor. Den har tydligen redan försvunnit från några av sina gamla lokaler. Dess framtida överlevnad är förmodligen endast tryggad inom den blivande nationalpark, där Skäralidsravinen kommer att ingå. På övriga lokaler är risken stor för att arten försvinner p.g.a. kontinuitetsbrott i födotillgången, främst orsakade av att områdena är så små till arealen att lämpligt utvecklingssubstrat inte hinner nybildas i tillräcklig utsträckning.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
För att behålla denna och andra arter som är beroende av död bokved behöver flera gamla bokbestånd avsättas som reservat. För just denna art är detta aktuellt i Maltesholmstrakten, där den fortfarande finns kvar inom ett par närbelägna områden. Man bör generellt spara enstaka äldre bokar då skärmbestånd avvecklas och låta dessa träd få växa in som naturvårdsträd i det nya beståndet.

Åtgärdsprogram Fastställt

Baranowski, R. 1979. Intressanta skalbaggsfynd 4. Ent. Tidskr. 100: 77.

Baranowski, R. 1982. Intressanta skalbaggsfynd 6. Ent. Tidskr. 103: 133.

Horion, A. 1953. Faunistik der Mitteleuropeischen Käfer III: München. pp 307–308.

Leiler, T.-E. 1961. Anteckningar om svenska coleopterers utbredning och levnadssätt. Opusc. Ent. 26: 203.

Martin, O. 1989. Smaeldere (Coleoptera, Elateridae) fra gammel lövskog i Danmark. Entom. Meddel. 57, H.1–2.

Nilsson, S. G. & Baranowski, R. 1997. Förändringar i utbredningen av sydliga vedknäppare. Ent. Tidskr. 118: 78–79.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 247.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Elateroidea  
  • Familj
    Elateridae - knäppare 
  • Underfamilj
    Denticollinae  
  • Tribus
    Denticollini  
  • Släkte
    Denticollis  
  • Art
    Denticollis rubens, Piller & Mitterpacher, 1783 - röd ögonknäppare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.