Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  hedrotkrypare

Organismgrupp Skalbaggar, Bladhorningar och ekoxbaggar Diastictus vulneratus
Hedrotkrypare Skalbaggar, Bladhorningar och ekoxbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 2,5–3 mm lång bladhorning med starkt kullrig och knubbig kroppsform och kraftiga grävben. Kroppen är matt rödbrun till brunsvart, framkroppen och täckvingarnas fåror är grovt punkterade.
Utbredning
Länsvis förekomst för hedrotkrypare Observationer i  Sverige för hedrotkrypare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från Skåne, Öland och Gotland. Har sannolikt goda populationer på de östskånska sandfälten och på Ölands alvar; men det förefaller troligt att en tillbakagång skett under 1900-talet. Även i Danmark är arten en sällsynthet, och sentida fynd saknas från flera områden där arten tidigare förekom. Dess övriga utbredning omfattar Mellaneuropa, vissa delar av Sydeuropa, Baltikum och Ryssland samt sträcker sig därifrån österut till västra Sibirien. Rödlistad i Danmark som ”sårbar”, i Tyskland som ”stark gefährdet”.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Lever vid växtrötter på öppna torra marker med sparsam vegetation; sandmark, torrängar, alvarmark. Känd från Skåne, Öland och Gotland. Frekvent på Stora alvaret men minskande och hävdberoende i andra miljöer. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (80-180). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (320-720) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker vid växtrötter på torra, öppna marker med gles, kortvuxen vegetation, på sand- eller grusmark, torrängar och alvar. Gärna i rasbranter, sandhålor i betesmark, gamla sandtag eller sandfält med borsttåtelhed eller sandstäppsvegetation. På Öland funnen under täta mattor av gråfibbla (Hieracium pilosella) på hårt betad alvartorräng, samt på grusalvar med tunt jordtäcke och sparsam vegetation. Dessutom uppgiven från flygsanddyner vid havet, och på Gotland påträffad i stor mängd i en torr strandvall vid havet, några cm under markytan tillsammans med larver av knäpparen Cardiophorus asellus. De fullbildade skalbaggarna kan påträffas under hela sommarhalvåret.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Scarabaeidae (bladhorningar), Släkte Diastictus, Art Diastictus vulneratus (Sturm, 1805) - hedrotkrypare Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Lever vid växtrötter på öppna torra marker med sparsam vegetation; sandmark, torrängar, alvarmark. Känd från Skåne, Öland och Gotland. Frekvent på Stora alvaret men minskande och hävdberoende i andra miljöer. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (80-180). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (320-720) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
En 2,5–3 mm lång bladhorning med starkt kullrig och knubbig kroppsform och kraftiga grävben. Kroppen är matt rödbrun till brunsvart, framkroppen och täckvingarnas fåror är grovt punkterade.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för hedrotkrypare

Länsvis förekomst och status för hedrotkrypare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för hedrotkrypare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från Skåne, Öland och Gotland. Har sannolikt goda populationer på de östskånska sandfälten och på Ölands alvar; men det förefaller troligt att en tillbakagång skett under 1900-talet. Även i Danmark är arten en sällsynthet, och sentida fynd saknas från flera områden där arten tidigare förekom. Dess övriga utbredning omfattar Mellaneuropa, vissa delar av Sydeuropa, Baltikum och Ryssland samt sträcker sig därifrån österut till västra Sibirien. Rödlistad i Danmark som ”sårbar”, i Tyskland som ”stark gefährdet”.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Scarabaeoidea  
  • Familj
    Scarabaeidae - bladhorningar 
  • Underfamilj
    Aphodiinae  
  • Tribus
    Psammodiini  
  • Släkte
    Diastictus  
  • Art
    Diastictus vulneratus(Sturm, 1805) - hedrotkrypare

Larvutvecklingen sker vid växtrötter på torra, öppna marker med gles, kortvuxen vegetation, på sand- eller grusmark, torrängar och alvar. Gärna i rasbranter, sandhålor i betesmark, gamla sandtag eller sandfält med borsttåtelhed eller sandstäppsvegetation. På Öland funnen under täta mattor av gråfibbla (Hieracium pilosella) på hårt betad alvartorräng, samt på grusalvar med tunt jordtäcke och sparsam vegetation. Dessutom uppgiven från flygsanddyner vid havet, och på Gotland påträffad i stor mängd i en torr strandvall vid havet, några cm under markytan tillsammans med larver av knäpparen Cardiophorus asellus. De fullbildade skalbaggarna kan påträffas under hela sommarhalvåret.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Havsstrand, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker

Biotoper där arten kan förekomma: Exploaterad miljö

Arten är beroende av större sandområden eller alvarmark och hotas av att sådana marker exploateras eller på annat sätt förändras, t.ex. genom vägbyggen, sommarstugebebyggelse, sandtäckt, uppodling, igenväxning, gödsling samt på sikt genom av igenväxning till följd av minskat bete och ökat kvävenedfall.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Upprätthåll beteshävd eller annan störning på sandfält och alvarmark.

Baranowski, R. 1979. Intressanta skalbaggsfynd 4. Ent. Tidskr. 100: 71–80.

Landin, B. -O. 1957. Bladhorningar. Svensk Insektfauna. Rekv. nr 46. Stockholm.

Ljungberg, H. 1999. Skalbaggar och andra insekter på sandstäppslokaler i östra Skåne. Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö.

Ljungberg, H. 2002. Bete, störning och biologisk mångfald i odlingslandskapet – hotade skalbaggar i öländska torrmarker. Länsstyrelsen i Kalmar län, Miljöenheten, meddelande 2002:20.

Palm, T. 1961. Några märkligare skalbaggsarter vid en sommaröversvämning på öländsk alvarmark. Ent. Tidskr. 82: 69–73.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Rickard Baranowski 1995. Rev. Bengt Ehnström 1999, Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Scarabaeoidea  
  • Familj
    Scarabaeidae - bladhorningar 
  • Underfamilj
    Aphodiinae  
  • Tribus
    Psammodiini  
  • Släkte
    Diastictus  
  • Art
    Diastictus vulneratus, (Sturm, 1805) - hedrotkrypare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Rickard Baranowski 1995. Rev. Bengt Ehnström 1999, Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.