Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Dibolia occultans

Organismgrupp Skalbaggar, Bladbaggar Dibolia occultans
  Skalbaggar, Bladbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 2,3–2,8 mm lång jordloppa Färgen är svart med svag metallglans. Kroppsformen är långsträckt och högvälvd, och bakbenen är utformade som kraftiga hoppben. Huvudet är lodrätt och syns inte när djuret betraktas uppifrån, vilket skiljer den från alla andra svenska jordloppor.
Utbredning
Länsvis förekomst för Dibolia occultans Observationer i  Sverige för Dibolia occultans
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Den svarta myntajordloppan är funnen från Skåne till Västergötland och Bohuslän samt på Öland. Efter 1985 finns endast fynd från Skåne och Öland. Från våra grannländer är D. occultans endast känd från Danmark och Baltikum. Arten är rödlistad som akut hotad i Danmark. Världsutbredningen omfattar Europa och Nordafrika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Lever på mynta på fuktängar. Funnen från Skåne till Västergötland och Bohuslän samt på Öland. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (40-90). Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (160-360) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Lever på olika arter av mynta, hos oss på vattenmynta (M. aquatica), och kanske även på åkermynta (M. arvensis), på öppna fuktängar vid kärr och sjöstränder, på Öland vid alvarvätar. Larven är en bladminerare som borrar breda gångar i värdväxtens blad. De fullvuxna jordlopporna kläcks på eftersommaren och övervintrar i marken.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· myntor
· myntor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Chrysomelidae (bladbaggar), Släkte Dibolia, Art Dibolia occultans (Koch, 1803) Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Lever på mynta på fuktängar. Funnen från Skåne till Västergötland och Bohuslän samt på Öland. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (40-90). Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (160-360) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
En 2,3–2,8 mm lång jordloppa Färgen är svart med svag metallglans. Kroppsformen är långsträckt och högvälvd, och bakbenen är utformade som kraftiga hoppben. Huvudet är lodrätt och syns inte när djuret betraktas uppifrån, vilket skiljer den från alla andra svenska jordloppor.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Dibolia occultans

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Dibolia occultans

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Den svarta myntajordloppan är funnen från Skåne till Västergötland och Bohuslän samt på Öland. Efter 1985 finns endast fynd från Skåne och Öland. Från våra grannländer är D. occultans endast känd från Danmark och Baltikum. Arten är rödlistad som akut hotad i Danmark. Världsutbredningen omfattar Europa och Nordafrika.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Chrysomelidae - bladbaggar 
  • Underfamilj
    Alticinae  
  • Tribus
    Alticini  
  • Släkte
    Dibolia  
  • Art
    Dibolia occultans(Koch, 1803)

Lever på olika arter av mynta, hos oss på vattenmynta (M. aquatica), och kanske även på åkermynta (M. arvensis), på öppna fuktängar vid kärr och sjöstränder, på Öland vid alvarvätar. Larven är en bladminerare som borrar breda gångar i värdväxtens blad. De fullvuxna jordlopporna kläcks på eftersommaren och övervintrar i marken.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper, Öppna strandbiotoper, Sötvattensstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· myntor - Mentha (Viktig)
Arten är beroende av fuktiga betesmarker med vattenmynta. Sådana var förr vanliga på många håll i södra Sverige. I och med att betet på fuktiga naturbetesmarker nu på många håll i det närmaste upphört, växer dessa marker igen och vattenmyntan minskar efterhand.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
För att arten ska kunna leva kvar krävs att bete bibehålls och återupptas på strandängar och andra fuktmarker, vilket gynnar värdväxten.

Nyholm, T. 1937. Coleopterologiska meddelanden II. Några anmärkningsvärda skalbaggsfynd, huvudsakligen från Skåne. Opusc. Ent. 2:134–136.

Douguet, S. 1994. Coleopteres Chrysomelidae Volume 2 Alticinae. Fed. Francaise Soc. Sci. Nat. Paris.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans-Erik Wanntorp 2005, 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Chrysomelidae - bladbaggar 
  • Underfamilj
    Alticinae  
  • Tribus
    Alticini  
  • Släkte
    Dibolia  
  • Art
    Dibolia occultans, (Koch, 1803)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans-Erik Wanntorp 2005, 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.