Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  barrpraktbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Praktbaggar Dicerca moesta
Barrpraktbagge Skalbaggar, Praktbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En vacker skalbagge med ganska platt kroppsform och en längd av upp till 19 mm. Kroppens ovansida, i synnerhet täckvingarna, är försedd med talrika, blanka åsar. Färgteckningen är spräcklig, de starkt bronsfärgade, upphöjda partierna omväxlar hos relativt nykläckta exemplar med silverhåriga fläckar. Dessa slits dock så småningom bort, varför arten ger ett betydligt mörkare intryck efter övervintringen. Täckvingarna är utdragna i en kort spets. Antennerna är påfallande korta.
Utbredning
Länsvis förekomst för barrpraktbagge Observationer i  Sverige för barrpraktbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Främst i den östra delen av landet, från Småland och Öland till Norrbotten. Närmast i Norge, Finland och Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Syd- och Mellaneuropa österut till Uralbergen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Lever på gamla döda barrträd, främst tall. Angriper äldre död och barkfallen ved på sakta växande träd, främst grova, döda grenar och toppdelar av tallar vilka växer på hällmarker. Främst i den östra delen av landet, från Småland och Öland till Norrbotten. Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (150-400). Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (600-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i äldre död och barkfallen ved på sakta växande barrträd, främst tall. Arten angriper främst grova, döda grenar och toppdelar på tallar vilka växer på hällmarker. Angrepp av arten påträffas även i branddödade tallar, i gamla brandljud och i skrapsår som uppstår på levande tallar vid avverkningar. Larverna lever på en till några få centimeters djup i den kådrika splintveden, där de gnager mycket platta och slingrande gångar. Angreppen kan fortgår i mer än tio år i samma stamdel. Larvutvecklingen tar minst tre år och förpuppningen sker i juli. Den fullbildade skalbaggen lämnar veden i slutet av juli och under augusti. Efter övervintring visar den sig framme från mitten av maj till slutet av juni igen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
· tall
· tall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Buprestidae (praktbaggar), Släkte Dicerca, Art Dicerca moesta (Fabricius, 1792) - barrpraktbagge Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Lever på gamla döda barrträd, främst tall. Angriper äldre död och barkfallen ved på sakta växande träd, främst grova, döda grenar och toppdelar av tallar vilka växer på hällmarker. Främst i den östra delen av landet, från Småland och Öland till Norrbotten. Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (150-400). Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (600-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Boreal region (BOR)), Skogsstyrelsens signalart
En vacker skalbagge med ganska platt kroppsform och en längd av upp till 19 mm. Kroppens ovansida, i synnerhet täckvingarna, är försedd med talrika, blanka åsar. Färgteckningen är spräcklig, de starkt bronsfärgade, upphöjda partierna omväxlar hos relativt nykläckta exemplar med silverhåriga fläckar. Dessa slits dock så småningom bort, varför arten ger ett betydligt mörkare intryck efter övervintringen. Täckvingarna är utdragna i en kort spets. Antennerna är påfallande korta.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för barrpraktbagge

Länsvis förekomst och status för barrpraktbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för barrpraktbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Främst i den östra delen av landet, från Småland och Öland till Norrbotten. Närmast i Norge, Finland och Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Syd- och Mellaneuropa österut till Uralbergen.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Buprestoidea  
  • Familj
    Buprestidae - praktbaggar 
  • Underfamilj
    Chrysochroinae  
  • Tribus
    Dicercini  
  • Släkte
    Dicerca  
  • Art
    Dicerca moesta(Fabricius, 1792) - barrpraktbagge

Larvutvecklingen sker i äldre död och barkfallen ved på sakta växande barrträd, främst tall. Arten angriper främst grova, döda grenar och toppdelar på tallar vilka växer på hällmarker. Angrepp av arten påträffas även i branddödade tallar, i gamla brandljud och i skrapsår som uppstår på levande tallar vid avverkningar. Larverna lever på en till några få centimeters djup i den kådrika splintveden, där de gnager mycket platta och slingrande gångar. Angreppen kan fortgår i mer än tio år i samma stamdel. Larvutvecklingen tar minst tre år och förpuppningen sker i juli. Den fullbildade skalbaggen lämnar veden i slutet av juli och under augusti. Efter övervintring visar den sig framme från mitten av maj till slutet av juni igen.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Arten hotas av bristen på döda, på rot stående tallar och grova, levande tallar med tjärrik ved i soligt läge. Ett viktigt hot är att vi genom modern skogsvård skapar täta plantager med snabbvuxna träd, vilka passar illa för såväl denna som många andra praktbaggar. Arten lider även av bristen på branddödade kvarlämnade tallar.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Alla slags impedimentmarker med gamla sexvuxna tallar bör sparas i sin helhet. Likaså bör vi lämna kvar döda, barkfallna tallar och levande, grovgreniga tallar som har en kådrik ved. Branddödad skog bör också sparas.

Ahnlund, H. & Lindhe, A. 1992. Hotade vedinsekter i barrskogslandskapet-några synpunkter utifrån studier i sörmländska brandfält, hällmarker och hyggen. Ent. Tidskr. 113: 17.

Baranowski, R. 1977. Intressanta skalbaggsfynd 1 (Coleoptera). Ent. Tidskr. 98: 11–28.

Bily, S. 1982. The Buprestidae (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. Vol. 10: 35–36.

Leiler, T.-E. 1961. Anteckningar om svenska coleopterers utbredning och levnadssätt. Opusc. Ent. 26: 203–208.

Lundberg, S. 1956. Iakttagelser över skalbaggar från Norrbotten. Ent. Tidskr. 77: 181–186.

Lundberg, S. 1975. Bidrag till kännedom om svenska skalbaggar. 15 (Coleoptera). Ent. Tidskr. 96: 8–13.

Lundberg, S. 1983. Biologiska notiser om svenska praktbaggar. Ent. Tidskr. 104: 80–82.

Palm, T. 1962. Zur Kenntnis der früheren Entwicklungsstadien schweischer Käfer. 2. Buprestiden-Larven, die in Bäumen leben. Opusc. Ent. 27: 70.

Saalas, U. 1923. Die Fichtenkäfer Finnlands. II. Ann. Acad. Scient. Fenn. Ser. a, Vol. 12, Nr. 1: 147–150.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Buprestoidea  
  • Familj
    Buprestidae - praktbaggar 
  • Underfamilj
    Chrysochroinae  
  • Tribus
    Dicercini  
  • Släkte
    Dicerca  
  • Art
    Dicerca moesta, (Fabricius, 1792) - barrpraktbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.